Student and teacher Love [PRIVAT Vega & Zora]

vega

Mall
utseende:
Namn:
Ålder:
Övrigt:


Zora´s mallar:


Namn: My
Ålder: 17
Övrigt: My är yngsta systern av 4 äldre bröders som är rätt kaxiga mot henne och rätt le mot henne. Hennes mamma försöker rätt mycket att få pli på sina söner då hon är ensamstående efter pappan lämnade Mys familj eter hennes födelse. My arbetar bra i skolan men hon lider av ångest men ignet som syns direkt på henne då hon döljer det . I skolan är hon inte omtyckt heller, mobbningsoffret för många elever då hon är som hon är. Hon försöker bara vara osynlig och inte synas mycket verken i klassrummet eller i korridoren. Utanför skolan finner man henne i naturen med sin lilla fransk bulldog vid sin sida. Hon har en tatuering på nyckelbenet som står mamma och ett häjra sen har hon lite små saker på sin högra arm, allt detta har hon TJÄNAT ihop pengar jsälv till och fått mammas godkännande. Jobbar extra på ett cafe där hon kan gömma sig från sina bröders.

Namn: Maximilian 'Max' Saunders
Ålder: 24
Övrigt: Född och uppväxt i en mindre stad i Maine, men har flyttat runt mycket - speciellt i tonåren. På fritiden ägnar han sig mycket åt sport. Han springer och besöker ofta ett boxningställe. På kvällarna spelar han gitarr och sjunger för sig själv, alternativt kan du hitta honom på en lokal beläget vid ett mer dystert kvarter. Där spelar han biljard.

My bett sig hårt i läppen, hon stod i hallen och såg sig i spegeln och såg på sitt blåa hår. det var slitet nu och färgen behövs snart sättas i igen. Tyst drog hon åt sig en svarta mössan hon alltid hade på sig och drog tyst över håret. Hon ville ut innan bröderna kom och snabbt drog hon åt sig sina nike skor i svarta och knöt dem, sedan sin svarta midjejacka. När hon väl var klar hörde hon bekanta tassarna mot golvet och en kvinna kort efter.
-Var rädd om dig gumman, jag tar ut Sessan åt dig så gå hem försikigt ikväll oekj.
sa kvinnan strängt och höll sin dotter huvud i sina händer.
-Lovar.
sa nu My lugnt ohc kramar sin mamma innan hon lämnade huset, mot helvetet som kallas skola. Hon gick igenom gatorna och kollade runt lite grann. Hennes familj levde i ett lagom stort hus som modern hade råd till men pengarna börjar ta slut, och My hade lite lön men det gick ju åt Sessan. Den stora röda byggnaden syntes nu och elever gick ut och in igenom dörrana in i skolan. Tyst klev hon in genom dörrarna och gick mot skåpet, okej försök håll dig så osynlig det bara går!

Snart var den svarta jeep commandern parkerad och han hade så småningom installerat sig på det lilla rum han kunde kalla för kontor på tredje våningen. Bekvämt nog låg klassrummet han för det mesta skulle undervisa i på samma våning. Rektorn tittade in för att hälsa och önska honom välkommen fastän hon redan gjort det flera gånger under de tidigare tillfällen han varit här. Tjugo minuter förrän lektionen skulle börja låste han upp till klassrummet för att börja förbereda. Tio minuter senare började eleverna redan strömma in. Trötta tonårspojkar och flickor som muntert fnissade med huvuden tätt ihop. Eftersom klassen inte var samlad än och det var några minuter kvar innan lektionen skulle börja enligt schemat, tänkte han vänta lite med att öppna munnen och presentera sig.

My sucker och såg de släpptes in, hon tog tyst sina böcker ur skåpet hon hade låst upp, det var stökigt i hennes skåp men inget hon tänkte lägga energi på förrän sommarlovet heller. Snabbt stänger hon skåpet efter lagt mössan i skåpet och så, hon visste vissa lärare klagar på mössan hon alltid bar. Men tysta steg gick hon in i klassrummet och gick lugnt och satt sig så dolt det bara gick för undkomma blickar och ret. Hon såg att det var ny lärare men tänkte inte lägga fokus mera. Tyst la hon böcekrna framför sg och öppnade sidorna hon hade fått gjort igår. Att vara osynlig var ju hennes grej i klassrummet men lyckas inte alltid men hon hade sina knep att undkomma killarnas små geniala ideer att trakisera henne på utna lärarens vetskap.

Då klassen var samlad stängde han dörren och harklade sig för att få ungdomarnas uppmärksamhet.
"God morgon. Som ni förmodligen vet har Edna gått i pension och jag är er nya lärare i engelska," började han och vände sig om för att skriva sitt namn på den vita tavlan, "jag heter Maximilian Sanders, men jag vill att ni kallar mig för Max. Tilltalar ni mig som mr. Sanders känner jag mig bara gammal." Då klassen skrattade drog han själv lite på mungiporna. Han fick plötsligt syn på en flicka med blått hår och ett sött ansikte. Nyfikenheten väcktes till liv. Han tvingade dock bort blicken från henne.
"Jag tänkte mig att vi börjar med en namnlek, så jag kanske tillslut lär mig era namn," fortsatte han sedan och gav en kille som protesterade en sträng blick. Dagisbeteende hörde inte hemma i det här klassrummet, åtminstone inte då han undervisade.

My satt och små ritade i ett hörn i sin bok men visade rätt bra hon lyssnar med. Hon drog förksigt upp blicken lite grann och aktade sin fot när ne kille föröskte på sig hennes fötter i smyg och ett litet ironiskt leende kom på hennes läppar mot killen, hennes äldre brors vän. Hon dorg tyst blicken igenom klassen och ville verkligen inte köra en sådan lek men höll tyst och visade inte tecken på sin protest heller. Hon ville bara vara osynlig och slippa höras och ses, så var det i hennes värld. Synas så lite det bara går och höras lika lite.

"Vi börjar med dig, vad heter du?" Han log mot en förvirrad blond kille som satt längst bak. Han blinkade några gånger innan han svarade att han hette Eddie. Max vände blicken till killen som satt bredvid honom och klassen rabblade upp sina namn i tur och ordning.
"Angenämt." Han sträckte sig efter en röd penna som han började skriva på tavlan med. När han var klar vände han sig om mot klassen igen.
"Jag antar att ingen av er är sugen på att skriva en uppsats på en måndag morgon, så därför värmer vi upp med något enklare. Jag vill att ni skriver om er själva. Vem ni är, berätta om era intressen, vilken chokladsmak ni gillar bäst.. Ni bestämmer själva vad ni vill och inte vill skriva." Han tog fram en bunt med block som han började dela ut till eleverna.
"Tappa inte bort det här blocket är ni snälla, ni kommer inte få ett nytt från skolan utan det blir på ert ansvar," påpekade han sedan, "det är inte något jag bestämt utan rektorn vill att vi ska tänka mer på miljön. Hon är inte så glad över att skolan förbrukar så mycket papper och block som vi gör på en termin."

My hade hållt sig gömd så det bara gått och sagt sittn amn när det hade varit hon men inget mer och satt nu och ritade i ena hörnan än i sitt block, eget block då hon skrev kladd då innan hon ens vågade skriva i häften lärare gav dem, hon aktade sin engelskbok när hon såg i ögonvrån hor MAx kom närmare hennes bänk. Hon suckar tyst och såg upp mot klockan en snabbis. hon ville sluta för dagen och kunna sticka till cafet hon jobbade på. Det var även lite varmare dag, det burkar då komma fler att servera och så med glass och kalla drycker. Hon hade en tröjasom var halv lång i armana så man såg ju hennes högra arm att hon hade lite tatueringar som hade sina budskap men fokk frågar sällan så.

Eleverna var förvånansvärt tysta hela lektionen, de flesta skrev så pennorna glödde. Men det var givetvis en bra sak att ungdomarna satt djupt koncentrerade och stirrade ner på sina block. Han själv underhöll sig med att bläddra i en biografi han hittat i sin bokhylla. Han kunde inte komma ihåg när han köpt den och varför den skulle ha intresserat honom, men att läsa lite gjorde ju ingen skada. Varför han tillät sig göra det var en stor fråga eftersom boken var allt annat än något som fångade hans intresse. Tvärtom gjorde den honom sömnig. Lektionen löd snabbt mot sitt slut och snart ringde klockorna. Killarna samlade fort ihop sina grejer och lämnade in det som de skrivit. Tjejerna, å andra sidan, tog mer tid på sig att lämna klassrummet. De flockades kring hans skrivbord och ställde frågor i mun på varandra.