Dangerous love⇢[PRIVAT]

Här ska jag och Nepflite rolla lite fantsy-aktigt :3

Prolog
För länge sedan uppe på månen fanns ett kungadöme som styrdes av en drottning och de levde lyckliga och alla hade det bra.
Tills en dag då ett stort krig utbröt och kungadömmet förstördes helt av 4 onda generaler och andra demoner och dess drottning.

Nu: Det mörka kungariket som en gång förstörde kungadömet på månen är nu ute efter att ta över jorden och göra det till en mörk plats.
drottningen skickar ut en av generalerna på jorden, för att stjäla mänsklig energi och de är ute efter en slags kristall som sägs ska finnas någonstans på jorden.
Får de tag i den så kan de styra hela universum.
På jorden så finns den en ung ficka som är kring 17 år, hon träffar denna general, ( som då har mer normala kläder ) och blir kär i honom.
Problemet hon vet inte att han är denne onda general och att han är ute efter världsherravälde.
Hon får till slut reda på det och får en chock, men hon bestämmer sig till slut för att försöka ändra på denna genral så att han byter sida.
Men det är lättare sagt än gjort, eftersom hans hjärta är kallt, och näst intill omöjlig att tina upp.
Så ska hon lyckas med det eller ska jorden förintas?


Mall



Min mall
Namn: Scarlett Harrison
Ålder: 17 år
Kön: Tjej
Utseende: Tjockt, blont hår till skulderbladen, atletisk kroppsbyggnad, stora, havsgröna/blå ögon, runt 174 cm lång-
Gillar: Choklad, simning, häcklöpning, att läsa och naturen.
Ogillar: Djurplågeri och stora folkmassor.
Personlighet: Snäll men ironisk och envis, har attityd, har lätt att prata med folk, lojal och smart. [kanske lägger till mer]
Svagheter(minst två) : Förlitar sig för lätt på folk, har svårt att säga hejdå och släppa taget om sina nära och kära.
Styrkor(minst två) : Kan arbeta bra under press, snabbtänkt och har bra reflexer.
Familj: okänt
Bakgrund: Har tappat all kontakt med sin familj då de upptäckte att hon kunde förstå ett mörkt, farligt språk och med tanke på sin höga status ville de inte riskera att bli av med dem om alla fick reda på deras dotters förmåga. Dock vet hon inte det just nu och sedan hon var sju har hon varit på en internatskola för snobbar.
Övrigt: kanske lägger till något.
BILD


Din tur!

Namn: Neflite, men kan använda sig av namnet Maxifielt Stanton.
Ålder: 19
Kön: Kille
Utseende: https://www.google.se/search?hl=sv&site=imghp&tbm=isch&source=hp&biw=1097&bih=562&q=neflite+sailor+moon&oq=Neflite+%29+&gs_l=img.1.0.0i30k1j0i5i30k1l2.1782.2849.0.7213.10.9.0.0.0.0.106.734.8j1.9.0....0...1ac.1.64.img..1.9.728...0j0i10k1j0i10i30k1j0i10i19k1j0i19k1j0i30i19k1j0i5i30i19k1j0i10i24k1.6Pd5HwIjMQE#imgrc=7Eey2-KPNCWJNM%3A
Gillar: Lidande och människors otur.
Ogillar: De andra generalerna Jedyte, Zoisite och Kunta men speciellt Zoisite.
Personlighet: Hans sanna personlighet är kall, otrevlig, lättretade, eivs och har ett hjärta av kallaste Is eller av hårdaste sten. Den falska personligheten är tvärtom, snäll och trevlig.
Svagheter: Har ätt för att reta upp sig på typer som Zoisite, alltså de som tror att de är något.
Kraft: Energi attacker
Magiska förmågor
Svärdsmästare
Familj: Eftersom han är en slags demon som har utseende som en människa så vet han egentligen inte om han har en familj.
Bakgrund: Han deltog i förstörandet av månkungadömmet.
Övrigt: Han vet vad kärlek är men tycker att det är rent nonsens. Han har också en slags aura runt sig så att när han bär generalkläderna så kan han inte blandas ihop med Maxifield även om de ser ganska lika ut.
Klädstil: Oftast på dagtid så bär han normala kläder och inte sina generalkläder.

Third person P.O.V.

Den unga flickan suckade och föste tillbaka några lockar av det ljusa håret bakom örat. Hon böjde sig ner och plockade upp den svarta Nike-gymväskan.
"Tillbaka igen, antar jag", sade en ung mans röst och den unga tjejen hoppade förskräckt till och möttes av ett par bruna ögon som tillhörde en muskulös man i tjugosårsåldern. Han bar ett vitt linne som visade stora delar av de olivfärgade armarna. Hans hår var kolsvart och rufsigt och han log ett bländande leende.
"Luca!" skällde tjejen. "Du skrämde mig så sjukt mycket - igen!"
Mannen, som tydligen hette Luca, skrattade.
"Nemas problemas, señorita!" skrattade han. "Nej men seriöst Scarlett. Välkommen hit igen." Scarlett log mot Luca, som hade en stark spansk brytning.
"Tack så mycket, señor", flinade hon innan hon vände sig om och började gå mot damernas omklädningsrum. När hon väl steg in möttes hon av tjatter och en stark parfymdoft. Det var de allra äldsta som pratade mest, alla andra var för utmattade. Scarlett bytte snabbt om till sina träningskläder och tog med sin vattenflaska till styrketräningsavdelningen. Det var inte så många där; några enstaka män och två kvinnor. Hon gick till boxningssäcken och drog på sig handskarna.

När Scarlett senare satte sig ner för att dricka hade en lång man med ganska långt och brunt hår bestämt sig för att sätta sig ner brevid henne.
"Törstig?" frågade han roat. Han hade en behaglig och mörk röst.
Scarlett nickade medan hon halsade i sig vatten.
När hon sedan gick tillbaka till boxningssäcken kunde hon under resten av tiden hon tränade känna hans roade blick på sig.

I ett mörkt kungarike som var dolt för alla och kunde inte kommas in i om man inte kunde teleportera sig eller visste den andra vägen in, stod en lång man och förklarade hans plan för sin drottning och hade precis berättat det då en kvinnas skratt hördes och ans blick mörknade genast och kvinnan sa.
- Du verkar säker på dig själv, du vet väl att för mycket självsäkerhet kan vara dumdristigt.

Neflite knöt nävarna och sa.
- Håll käften Zoisite.

Han vände sig mot drottningen och sa.
- Jag tänker bege mig rakt in i människorna och göra precis allt jag kan.
Jag behöver inga råd.

Zoisite skrattade igen och såg på Morga och sa.
- Ni verkar desperat drottning Morga, ni famlar efter halmstrån.

Hon försvann och Neflite teleporterade sig till mänskliga världen till en plats i en gränd där det inte fanns någon person.
Han skulle börja med sin nuvarande plan så fort som möjligt.

När Scarlett duschat och bytt om till sina 'vanliga' kläder hade det hunnit bli mörkt ute och istället för att Luca stod i receptionen stod en vältränad kvinna med ett fake-leende bakom disken.
"Hejdå, ha det så trevlig!" sade hon överdrivet hurtigt när Scarlett skyndade sig ut. Hon log ett förhastat leende mot kvinnan som hade en namnbricka på bröstkorgen. Det stod Gretha Lee med svarta bokstäver och under den stod det något med mindre bokstäver som Scarlett inte kunde läsa på grund av avståndet.
När hon stigit ut ur gymmet möttes hon av kyla. Den bet sig fast i huden och stal snabbt all av Scarletts värme.
Scarlett skyndade sig så snabbt hon kunde på de hala gatorna; New York i mörkret var inte roligt. Det var bara obehagligt och skrämmande, särskilt om man var helt själv och skulle ta sig förbi gränderna.
Och såklart hade karma bestämt sig för att Scarlett skulle vara tvungen att passera en av de obehagligaste och mörkaste i precis den sekunden.

Neflite hade tänkt börja gå utåt då han drog sig tillbaka med all hast eftersom det kom en människa förbi just då.
Precis vad han behövde, ja tur att han var klädd i mer normala kläder nu så att man inte skulle kunna tro något annat.

Scarlett skymtade en rörelse i den mörka gränden. På tegelväggen blänkte en sliten skylt och man kunde knappt urskilja att det stod South Terasse med bokstäver som nog för tio år sedan varit svarta.
"Hallå?" viskade hon och även om hon försökt låta stark kom rösten ut som ett pip. "Ä-är det någon där?"

Neflite undrade om han skulle gå fram, skulle det kunna förstöra hans plan?
Nej, det skulle det inte kunna, hon visste ju inte ens vem han var.
Han gick fram så att hon skulle kunna se honom och sa.
- Ja, jag är här.

Scarletts hjärta hoppade nästan ur bröstkorgen när en man kommit fram. Han var ganska muskulös, hade långt, brunt och lockigt hår. Han var mycket längre än henne, så hade han varit någon sorts gangster/kidnappare hade hon varit chanslös.
"Ehm, hej antar jag... Jag heter Scarlett, Scarlett Harrison och.. ja..jag bor på Fifth Avenue?" rabblade hon. Det var otroligt dumt att hon berättade personlig information för en främmande man, men ibland så fick man chansa.

Neflite såg på henne, han skulle behöva ljuga för henne och han sa.
- Mitt namn är Maxifield Stanton, trevligt att träffas.

han gjorde en lätt bugning för att förfalska vänlighet,