Jag och Emma07

Yup, jag och Emma07 tänkte rollspela Harry Potter. Handling kan vi. ^^

Min mall:
Mall:
Namn:Louisa Green
Ålder:16
Elevhem:Gryffindor
Blodstatus:Mugglarfödd
Favoritämne:Försvar mot svartkonster
Utseende:
Personlighet:Louisa är modig och lojal. Hon står alltid vid sina vänners sida men hon är tyvärr väldigt otålig.

Sorry för litet sent svar, hade matte..

Namn: Thomas McAlphine
Ålder: 16
Elevhem: Gryffindor
Blodstatus: Renblod
Favoritämne: Trolldryckskonst
Utseende: Svart hår, gröna ögon. Ganska lång.
Personlighet: Ses ofta med ett karaktäristiskt snett leende på läpparna. Han är skämtsam, men inte något överdrivet. Spelar quidditch, är slagman i Gryffindors lag.

Det är lugnt. Jag antar att jag kan börja. ^^
Jag ändrar min mall till att hon är sexton. Jag glömde att det var det sjätte året.
~~
Louisa slog upp ögonen och såg sig omkring. Hon satt i en av hyttarna i Hogwarts-expressen och det hade blivit mörkt. Det betydde att de snart måste vara framme. Louisa tog fram sin skoluniform och bytte om. Hennes tankar vandrade till Thomas, en kille i hennes årskurs. Hon hade varit intresserad av honom ett bra tag, men aldrig vågat prata med honom.

Okej, gör också det
~
Thomas satt i en av de många hytterna på Hogwartsexpressen. Dags för sjätte året nu alltså. Det hade gått så fort, det kändes som igår som han suttit med sorteringshatten på huvudet. Han längtade efter att få återse sina vänner igen, efter en lång sommar. Hans tankar vandrade iväg, och han kom på sig själv med att tänka på Louisa (igen). Kanske var det dags att ta första steget snart?

Louisa märkte hur tåget tappade fart och snart stod helt still. Hon reste sig upp och tog ett fast tag i hennes väska innan hon gick ut. Stationen kryllade som vanligt med elever. Louisa log och började gå mot en ledig vagn. Hon lyfte upp sin väska och satte sig.

Äntligen saktade tåget in och stannade till slut. Några andra killar från Gryffindor hade suttit i samma kupe som Thomas, och han gick ut efter de med sin läderinbundna koffert i högerhanden. Utanför var vagnarna redo för avfärd. Först började han leta efter en tom att sätta sig i, men avbröt sig i den tanken när han såg att Louisa satt i en egen vagn. Han hade varit smått kär i henne sedan första terminen i femte årskursen, men hade inte vågat sig på att prata med henne än, fastän han haft flera tillfällen. Han tog mod till sig. Han gick fram till hennes vagn, och log emot henne.
"Hej. Är det okej att jag åker i den här?"

Louisa ryckte till när någon avbröt tystnaden. Hon log svagt när hon såg vem det var. Thomas. Louisa nickade och rätade på sig. "Absolut." Hon såg upp mot den mörka natthimlen. Det enda som lyste upp vagnarna och vägen upp till slottet var månen och alla stjärnorna. Louisa svalde hårt och kände hur det pirrade i magen av Thomas närvaro.

"Tack", sade han med ett litet leende och tog sig upp i vagnen, lyfte upp den tunga kofferten. Fjärilarna i magen rörde litet på sig när han satte sig bredvid henne. I halvdunklet skulle ingen förhoppningsvis se ifall att han rodnade. Vagnen började röra på sig framåt, emot det stora slottet.

Louisa log svagt när hon fick syn på slottet. Det var lika vackert som vanligt, och det var hennes hem. Det hade det varit under de senaste fem åren. Louisa kände hur hungrig hon var och längtade till välkomstmiddagen, som förmodligen skulle vara lika god som vanligt.

Fastän han hade gått på skolan i fem år nu, slutade han inte att förvånas över hur stort och magnifikt det var. Ibland kunde han nästan förvånas över hur han lyckats med att inte gå vilse ännu... Han drog tillbaka tankarna till nuet, och vände sig emot Louisa igen.
"Louisa, va?" frågade han henne, för att inleda ett samtal. Han visste redan vad hon hette, men visste inte hur han skulle inleda samtalet.