The Daimond Of The Heart [PRS]

❀fearless❀

Mall:

Namn:
Ålder:
Gudaförälder:
Utseende:
Vapen/kraft:
Bakgrund/bakgrund i nuet:


Holytail's mall:
Namn:
Waleria (Wal,Win) Sode

Ålder:
14 (blir det bra? )

Gudaförälder:
Demeter

Utseende
Kastanjebrunt hår oftast uppsatt i en fläta. Små nästan osynliga fräknar på kinderna och nötbruna ögon.
Ganska blek.

Vapen/Kraft:
Wal är dotter till Demeter så hon kan framkalla växter.
Plus pilbåge

Bakrund/Bakgrund i nuet:
Vissa säger att hon inte alls är dotter till Demeter, utan till Dyinosos, eftersom hon bara kan framkalla olika växtrankor av olika slag. Men hon är bäst på att frammana vinrankor.
Så hon har alltid varit lite isolerad. Men hon älskar sina syskon mer än allt annat. Eftersom hennes pappa inte ville ta hand om henne när hon var liten så hennes mamma skickade henne till halvblodslägret. Även fast hon bara var några månader gammal.

fearless's mall:

Namn:
Victoria Henderson

Ålder:
14

Gudaförälder:
Apollon

Utseende: Blont hår som alltid är uppsatt i en hästsvans. Klargröna ögon, runt ansikte och solkysst hud. Lite mer än 170cm lång.

Vapen/kraft:
Svärd

Bakgrund/bakgrund i nuet:
Hon har en väldigt accepterande och snäll mamma, som stöttar henne i allting. Hon är utstött av de andra i Apollons stuga för att hon inte är en vidare talang på varken bågskytte, poesi eller liknande. Hon är dock väldigt bra på bågskytte.
Hon kom till Halvblodslägret när hon var elva, efter hon blivit anfallen av laistrygoner. Hon är där på sommarlovet och jullovet.

14 blir jättebra!

Namn: Victoria Henderson
Ålder: 14
Gudaförälder: Apollon
Utseende: Blont hår som alltid är uppsatt i en hästsvans. Klargröna ögon, runt ansikte och solkysst hud. Lite mer än 170cm lång.
Vapen/kraft: Svärd
Bakgrund/bakgrund i nuet: Hon har en väldigt accepterande och snäll mamma, som stöttar henne i allting. Hon är utstött av de andra i Apollons stuga för att hon inte är en vidare talang på varken bågskytte, poesi eller liknande. Hon är dock väldigt bra på bågskytte.
Hon kom till Halvblodslägret när hon var elva, efter hon blivit anfallen av laistrygoner. Hon är där på sommarlovet och jullovet.

Kan du börja?

Jag vet inte hur jag ska börja xD

"Wal! Wal!" Hördes en röst. Waleria snurrade runt. Med pilbågen i högsta hugg.
Gestalten som skrikit hennes namn tvärstannade.
Hon sänkte pilbågen. Det var Spring. Hennes yngsta halvsyster. Hon var så naiv. För sin unga ålder. Hon var 9. Jepp. För Waleria spelade det ingen roll hur gammal man var hur man kom till lägret. Men alla andra tyckte det var konstigt att Spring dykt upp så tidigt. Redan i 7 års ålder.
"Vad vill du?" Sa hon irriterat med blev mildare sedan.
"Jag håller på att träna!" Sa hon och pekade mot måltavlorna som rörde sig fram och tillbaka genom den inhängnad som det var måltavlor i.
Spring nickade.
"Jag undrade...... Om du... Eeh.... Ville lära mig det där... Du vet.... Efter det som hände"
Waleria nickade. Hon mindes det väl.
Spring hade just kommit till lägret och dom andra i Hermes stuga hade tagit med henne för att öva pilbåge.
Det var tiden innan Spring blivit erkänd. Men Waleria var just där. Med sina syskon, och övade pilbåge. Men när Hermes ungar kom var dom tvungna att sluta. För deras träningstid var över. Men hon stannade ändå kvar. Såg på hur dom siktade och sköt. Plötsligt var det Springs tur.
Det började bra. Men när hon sköt slant pilen. Och den störtade rakt mot Adam Laste. En av Apollons ungar.
Dom andra stirrade med fasa på den. Men Adam märkte den inte. Han stod med ryggen mot. Plus att han var döv. Så det var ingen idé att skrika.
Waleria fick panik. Adam var en snäll person.
Och om hon inte gjorde nåt så skulle han dö.
Så hon koncentrerade sig och.......
Vinrankor sköt upp ur marken blixtsnabbt och fångade pilen. Slingrade sig runt den. Och växterna drog sig ner i marken.
Med bara pilen liggandes på marken.
Och Spring hade vägrat att skjuta ända sedan dess.
Men nu visste Waleria inte vad som hade ändrat Springs tankar.
"Okej. Visst." Sa hon glatt.
"Ta en båge!"

Victoria gick längs stugorna med Adeline, en dotter till Afrodite. De hade nyss varit på svärdsträning, och var alldeles svettiga och lite trötta.
Victoria hade sovit dåligt natten innan, så hennes reaktionsförmåga låg inte på topp, vilket tränaren från Athenas stuga flitigt påpekat hela träningen. Nu så tittade hon ner i marken, och sparkade några stenar. Hon var så djupt inne i sina tankar att hon inte hörde när Adeline sa hennes namn.
"Tori? Tori!"
Victoria tittade nyvaket upp på brunettens fräkniga ansikte.
"Vad är det?"
"Vad var det med dig där borta? Du brukar inte vara så borta!"
"Jag sov bara dåligt inatt..." sa Tori, fast det var inte hela sanningen. Det var sant att hon sov dåligt natten innan, fast så hade det varit länge nu.
Halvgudar får drömmar "vanliga" människor inte får, det ingår liksom i paketet. Men Toris drömmar hade varit skummare på senaste tiden. Det var samma scen, upprepad flera gånger tills hon vaknade, helt kallsvettig. En kvinna som ropar hennes namn, och något om en diamant.
Adeline trodde inte på henne, det märkte Tori, men hon låtsades inte om det. Även om Adeline var Victorias bästa vän, så vågade hon inte berätta allting. Adelines bror hade dött bara tre veckor sedan, och hon ville inte göra henne mer orolig.
"Vi har bågskytte", sa Adeline, och Tori svor på gammalgrekiska mellan tänderna. Ironiskt nog, var hon inte bra alls på bågskytte. Dotter till Apollon.
De småsprang dit, och där var bågskyttarna i full gång. Några av Toris syskon var där, och de började fnissa.
"Oj då, dags att öva träffa mitten av tavlan?" hånflinade hennes bror Alex. "Just det, dina pilar träffar inte ens."
Många andra i närheten skrattade.
Tori ryckte åt sig en pilbåge och ställde sig längst bort till höger, med Adeline hack i häl.

Waleria sänkte pilbågen som hon spänt för att visa Spring hur man gjorde. Orden som Alex sa var ironiska. Eftersom han av alla människor, hade varit skitdålig på det. Men det var förstås flera år sen. Och alla hade visst glömt bort det.
"Gå och ha en fristund Spring!" Sa hon och Spring nickade. Sprang mot Demeters stuga.
"Tala för dig själv Axel!" Sa hon och vände sig till måltavlan. Siktade och sköt. Den kom två millimeter från mitten. Waleria svor tyst för sig själv.
Axel skrattade.
"Lite ringrostig kanske?" Sa han med ett flin.
"Ha!" Sa hon och tog en ny pil.

Waleria sa något Tori inte riktigt kunde höra, och tog fram en ny pil. Tori kunde inte fatta varför det tydligen inte räckte att träffa bara några millimeter i från mitten. Hon själv kämpade med att bara träffa tavlan.
Waleria sköt, och träffade nu mitt i prick. Tori log stort. Rätt åt Alex.
De andra som stod vid bågskyttet (med undantag från Toris syskon) applåderade, och Tori hängde på. En annan tjej från Demeters stuga gjorde high-five med Waleria.

Waleria log stort.
"Skjut du nu!" Sa hon med ett leende. Axel log tillbaka. Ett kallt leende.
"Jag antar utmaningen!" Sa han och flera busvisslingar hördes.
Axel tog fram en pil. Satte den vid bågen och siktade.
Pilen sköt iväg. Den träffade i utkanten av tavlan, och Axel svor.
"Dåså! Nu lägger du av med att reta folk och försöka träna!" Sa hon och la sig ifrån bågen.

Efter Alex träffat långt i kanten av måltavlan gick det ett lyckorus genom mig.
"Jag kommer snart tillbaka", sa jag till Adeline som stod bredvid mig, lika imponerad som mig själv. Sedan småsprang jag iväg till Waleria.
"Ehm... tack", sa jag. Jag visste inte riktigt vad mer jag skulle säga än det.