Mörk kärlek

Prolog

Taylor Witter ska börja sitt sjätte år när allt går fel. När hon återvänder blir hon kär i en av Hogwarts badboys. Hon får allt fler fiender och mindre vänner... För vem vill vara vän med en flicka som är kär i en dödsätare? Hennes sjätte år blir hårt och hon vill bara att det ska gå över. Hur kan hon leva med sig själv. Att göra rätt är inte alltid lätt. Ska hon leva vidare som om ingenting har hänt eller bara hänga med i utvecklingen.

Taggar några:
Piggelino
Alicha black
Mysismy
Linnéa Potter
Caty Delacour
elly lovegood
Förlåt om ni inte ville bli taggade♥

Jag börjar om ni tycker att det är en bra idé!

Sååå bra idé..
VILL LÄSA NU!!

Tack♥

Jag lääääääääääser heeeeeeeeeeeeeelt klart!

Vad kul det låter!
Skriv snart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jaaa skriiiiiv!

Skriv Marinaaaaaa!! Förresten så du är världens bästa vän!

Tack så himla mycket!♥!

Kapitel 1

Jag tror att jag visste redan då, före sommarlovet att sjätte årskursen skulle gå snett. Livet som en galet kär Ravenclaware skulle gå fel. Innan sommarlovet hade en viss slytherinare väckt känslor hos mig. Och det blev inte bättre av att mina vänner hatade honom. Det var då allt började gå neråt tror jag. Harry Potter hade för två år sedan vittnat om att mörkrets herre hade kommit tillbaka. Som halvblod skulle jag inte vara i direkt fara, men man vet aldrig. Folk hade börjat att undvika mig i korridorerna så jag antog att alla visste min lilla "hemlighet". Den ända som ville prata med mig var Luna Lovegood. Trots hennes lite udda aura och hennes drömmande leende var hon den bästa vän jag någonsin hade haft. Jag hade aldrig pratat med henne för ens nu. Jag hade knappt ens sett på henne. Det var lite udda att ha en bästa vän som var ett år yngre än en själv. Det bästa med Luna var att hon gav mig utrymme, hon gav mig kärlek och hon pressade mig aldrig. Om alla var som Luna hade jorden varit en bättre plats. Luna var också utstött och vi passade utmärkt som vänner. Det ända dåliga med Luna var att många mobbade henne. Jag har rätt hett temperament så det slutade alltid med att jag förhäxade dem. Hon brukade då le tacksamt mot mig och ge mig en kram. Jag fick en sådan varm känsla av det. Det kändes så bra att hjälpa sin vän.

AWESOOOOOOOOMEEEEEE!

Superduper duper duper bra!