MV nostalgi roll

Rollspel mellan mig och Menyria, om ni var medlemmar på MV får ni gärna snacka med oss om att hoppa in ^^

Mall:
Namn:
År och elevhem:
Blodstatus:
Trollstav:
Utseende:
Personlighet:
Bakgrund:
Övrigt:

Min karaktär

Namn: Kith Olympz
År och elevhem: Fjärdeårselev i Flavus
Blodstatus: renblod
Trollstav: Pilträ, Böjlig, 10 tum, kärna av Fjäder av fågel fenix
Utseende:
Personlighet: Lite skum och finns bättre skriven på annat ställe
Bakgrund: Uppväxt i trollkarlsvärlden, har fördomsfulla föräldar.
Övrigt: Sökare i Flavus Quidditchlag

Namn: Menyria Varéc
År och elevhem: fjärdeårselev i Ruber
Blodstatus: Halvblod
Trollstav: Päronträd, kärna drakhjärtesträng, 12 tum, ganska böjlig
Utseende:
Personlighet: Modig, envis, flummig och otroligt snäll!
Bakgrund: Hennes familj bor ute i skogen i ett fem våningar högt hus. Lite krokigt på vissa ställen faktiskt. De har ett skyddsreservat för vargar där en liten vargflock lever. Hon har en kusin vid namn Risten Varéc som är lika gammal som henne själv.
Övrigt: Slagman I Rubers Quidditchlag, har en katt som heter Loin.

Kith trädde in i stora salen lagom till frukosten. Efter quidditchträningen under gårdagen hade hon var väldigt trött och somnat väldigt tidigt. Det hade lett till en bra sömn, och nu var hon ovanligt utvilad, även om hon hade en hemsk träningsvärk i benen.
Kith kollade sig omkring på de runda borden utspridda i salen. Varken Connor eller Menyria verkade ha kommit än. Hon gick mot ett tomt bord för att hålla platser, i hopp om att hennes vänner snart skulle dyka upp. Bredvid ett tomt bord satt Flavus lagkapten Emma med sin syster och några vänner. Kith funderade att sätta sig med dem istället för att vänta på sin närmaste vänner. Hon hade en del taktiker hon behövde diskutera med Emma, men hon bestämde sig för att göra det senare. Även om de flesta runt bordet var från Flavus fanns det också en liten tjej från Viridis där. Kith tänkte inte avslöja lagets hemliga taktiker för henne. Så hon satte sig vid det tomma bordet och började bre en rostad macka med smör.
Sollret från salen var lugnande och Kith var ganska nöjd med att börja dagen där. Det var inte ovanligt att hon var så pass sent uppe att hon inte hann sitta och äta en ordentlig frukost. Fast visst, det var ganska tråkigt att sitta själv. Kith tittade mot dörröppningen för att se om Menyria var på ingång.

Menyria lunkade in i stora salen, hon gäspade stort och kollade sig omkring. Vid ett bord såg hon Kith sitta och ta för sig av frukosten. Då kurrade det till i Menyiras mage och hon grimaserade. Menyria hade inte ätit sen lunch igår eftersom middagen inte såg god ut. Även om Menyria älskade nästan all sårters mat så hade middagen inte givit henne någon aptit till att äta.

Menyria styrde sina steg mot Kith och dunsade ned mittemot henne på en av bänkarna.
"Jag kunde ju knappt sova i natt för att Mary bredvid mig snarkade som en jäkla galning. Hon med stora tänder du vet!" sa Menyria argt och tog åt sig några baconbitar som låg på ett silverfat. Det enda Menyria hade i skallen nu var mat. Mat, mat och ännu mer mat. Hon tog åt sig av äggröran också, sedan två rostade mackor med sylt på och lite pumpajuice.

"God morgon på dig med" sa Kith ironiskt och flinade. Hon var glad över att hon äntligen inte behövde sitta ensam längre. "Nej, men ärligt, fett jobbigt. I min sovsal sover alla väldigt tyst, jag har faktiskt inte sovit så bra som i natt på hur länge som helst" fortsatte hon glatt. Hon älskade sina vänner, men det fanns ändå något underhållande i att lyckas bättre än dem i de små sakerna i livet. Det gick inte att säga något sånt högt.
Kith tog en till macka, hon var egentligen aldrig hungrig på mornarna, men hon brukade se till att tvinga i sig minst två mackor i alla fall.
"Visst har vi FMS efter frukosten?" frågade Kith. Hon gillade försvar mot svartkonst, deras lärare Fiper var läskig, men hur cool som helst! Hans lektioner var för det mesta spännande och roliga. Fast det var klart, det var lite jobbigt att vara extra försiktig en hel lektion. För försiktig var Kith på hans lektioner. Hon var rädd för honom, men det var inget hon brukade erkänna.

När Kith nämnde FMS så spärrade Menyria upp ögonen riktigt ordentligt. Hon hade inte gjort läxan de fick förra veckan i ämnet. Helvete.
"Säg inte att det vara är jag som har glömt matt göra läxan! " gnällde hon och dunkade huvudet i bordet. Detta var den hemskaste morgonen på länge. Fiper skulle döda henne, eller kanske inte döda utan skälla ut. Menyria brukade nätt och jämnt klara proven Fiper hade på lektionerna. Hon var inte så intresserad av försvar mot svartkonster även om det var viktigt att kunna.

Menyria vände sin blick mot Rubers bord som stod några meter från Flavus elevhemsbord. Hennes kusin Risten satt och trollade för några tjejer i deras årskull som verkade avguda honom. Hon himlade med ögonen och vände sig till Kit igen.
"Sorry för att jag är ganska off, dagen började så dåligt bara..." sa hon sedan irriterat.
"Föresten, vart är Connor någonstans?" Tillade Menyria och slängde en blick mot stora salens dörröppning. Han brukade vara tidigt uppe varje dag ju.

Kith var ganska noga med att göra läxorna i i FMS, mest på grund av hennes rädsla och avgudan av Fiper, men hon tyckte också att det faktiskt var ett intressant ämne. Tillsammans med mugglarstudier var det hennes näst bästa ämne. På första plats låg Trollformellära och kvastflygning.
Kith tittade allvarligt på sin vän.
"Jag kommer sakna dig när du är död, jag lovar att komma på begravningen." Hon torkade dramatiskt några icke-existerande tårar. "Då får skriva av min läxa om du vill." Kith hade inga problem med att fuska. För det mesta var det hon som skrev av, så nu när hon faktiskt kunde hjälpa sina vänner tvekade hon inte på att göra det.
"Jag vet inte, jag har inte sett honom, han kanske har försovit sig? I så fall hoppas jag för hans skull att han helt skolkar från FMS, kommer han sent blir han väl också döda, och jag lämnas helt ensam!"
Ett pang hördes från andra sidan salen. Skolan utbröt i ett kollektivt uppgivet "Tiiiim."

Menyria gjorde en grimas åt Kith när hon sa att hon kommer sakna Menyria när hon var död. Det var väl bara Kith och kanske Connor dom skulle sakna henne. Alla andra tyckte att Menyria var dryg och för flummig hela tiden.

"Connor kanske har dött...han kanske blev uppäten av sin uggla..." skrattade Menyria och flinade mot Kith. "Nä jag bah skojja!" Tillade hon sedan med ett litet pip. Plötsligt kom Connors uggla inflygande från ett av fönsterna i Stora salen och släppte ett papper mitt framför Menyria och Kith.
Menyria var snabb på att snappa åt sig det. Hon öppnade det med all hast och läste sedan, "Tyvärr har Connor fått någon typ av influensa och behöver tas hand om i sjukflygeln kommande veckor" Menyria kollade lite ängsligt på Kith som också verkade lika förvånad som Menyria.
"Jävla Connor, gå och bli sjuk nu när det snart är ett stort prov i trollformellära" Menyria var irriterad.

Menyria hörde sedan ett poff och någon som upprört ropade Tiiim. Jaha då var han i farten igen. Plötsligt slog sig Risten ned bredvid Menyria med ena armen på bordet.
"Tjena Kith!" Hälsade han och log brett mot henne. Om det där var ett försök till att flirta så misslyckades han totalt, tänkte Menyria och himlade med ögonen.
"Jag rekommenderade faktiskt en grej till Tim, låter som han använt sig av mitt förslag redan!" Risten flinade.

Hehe, uppäten av sin uggla. Det var faktiskt något som antagligen i första hand skulle hända Kith själv, hennes berguv Chill var enorm. Ugglan var en decimeter längre mellan vingspetsarna än Kith själv var lång (visserligen var Kith kort, men ändå).
Kith blev besviken när hon hörde nyheten om Connor, men flinade när hon insåg att han skulle missa provet. Stackarna. Det var inte kul att tvingas göra prov i efterhand, det var så mycket svårare att fuska då. Fast i just trollformellära klarade sig Kith utan att fuska.
Kith tittade sig nyfiket runt i salen för att se om hon kunde se vad Tim hade lyckats med, men han var utom synhåll.
"Sup" hälsade hon Risten, ganska ointresserat. Det var inget fel på Risten men Kith hade annat i tankarna för ögonblicket. Sekunden senare när Risten avslöjade att han låg bakom smällen fick han omedelbart hennes uppmärksamhet.
"Verkligen? Vad gjorde han?" frågade hon nyfiket.

Menyria himlade med ögonen igen när Risten började berätta om sitt förslag. Han berättade att han hittat någon konstig röd växt i ett av växthusen och att den gav ifrån sig små smällar när man petade på den. Risten hade fått låg att ha handskar på sig för att kunna plocka den eftersom den reagerade bara med smällar om den nuddades av hud.
"Men gud vad intressant, hoppas din hand smälls av nästa gång..." Sa Menyria och kisade irriterat på Risten som räckte ut tungan åt henne.

"Kusiner ska väl backa upp varandra eller hur Yra?" Svarade Risten. Menyria hatade att han kallade henne för Yra, det var ett smeknamn eller rättaresagt öknamn som han hade börjat kalla henne en gång när hon blev sjuk och bara yrade runt och babblade massor av rappakalja. Menyria boxade till Risten på armen. Risten stönade till me ett "aj" och sedan började han kittla Menyria i magen. Menyria började genast gapskratta och huka sig fram.
"Kith....ahhhaah...hjälp..haha hjä...hhahamig..." Skrattade Menyria och försökte dra sig ifrån Risten.