Mad, mad love ~ PRS Safir & delete.

Safir

Handling:


Mall:

Namn:
Kön:
Ålder:
Utseende:
Personlighet:
Bakgrund/familj/etc. [frivilligt]:
Övrigt:

Yes jag börjar göra mall nu då! < 33

awesome c:

Namn: Phoebe *orkaraldrigkommapåefternamn*
Kön: flikka
Ålder: 17 (??)
Utseende:
Personlighet: Hon mår egentligen inte jättebra, hennes föräldrar har skyhöga förväntningar på henne och hon är ensam hemma väldigt mycket. Men saken är den, vid första anblicken verkar hon väldigt sorglös. Hennes taktik är att inte tänka, bara köra på och göra i princip vad som helst som skingrar hennes tankar och får henne att må bra för stunden. Därför festar hon väldigt mycket, röker och ligger runt en hel del. Hon älskar allt som ger henne en adrenalinkick.
Bakgrund/familj/etc. [frivilligt]: ^^^ hon har även en katt som är rätt aggresiv men som hon älskar.
Övrigt: -

Namn: Dino Lee
Kön: Man
Ålder: 16 år, snart 17
Utseende:

Personlighet: Tyst och blyg, inte direkt den som tar första steget eller får fram sin åsikt. Enda sedan nioårsålder då han förlorade sina föräldrar har han stängt ute folk, han litar inte på någon och har knappt några vänner - om man bortser från de han träffar via internet. Han är dock en helt underbar människa om man börjar lära känna honom på djupet, han beskyddar sina vänner, är en duktig lyssnare och otroligt vänlig.
Bakgrund/familj/etc. [frivilligt]: För 7 år sedan, snart 8, förlorade Dino sina föräldrar i en bilolycka. Enda sedan har hans familj varit han själv och hans äldre bror Bryan hans familj, som var vid den tiden 16 år. Socialen tyckte inte deras fall var särskilt akut då Bryan var gammal nog att kunna söka ett jobb, och lät det vara. Han var deprimerad och började då med droger, innan han insåg att han kunde börja göra affärer av det. Han fick snabbt in pengar och började odla marijuana nere i källaren, och började även med andra, lite mindre brott. Först började han snatta innan han nu på senare tid även börjat med rån.
Övrigt: -

---
Med en suck kastade sig Dino ner i sin slarvigt obäddade säng. För en kort stund slöt han sina ögon.
Fredag, tänkte han. Äntligen.
De tre senaste nätterna hade han spenderat sömnlösa, vandrandes runt i stan och spenderat timmar i mörka gränder med okänt folk. Dagarna hade han varit inne i sitt rum, isolerad från resten av världen i mörkret med neddragna persienner. Denna dagen hade han dock, trots allt, varit i skolan - även om han för det mesta bara varit inne på skoltoaletterna och rökt.
Han ryckte till plötsligt när dörren öppnades av hans bror, Bryan. De var inte så jättelika - Bryan hade kortsnaggat hår, blek hud, blodsprängda ögon och mörka ringar under ögonen. Han var dessutom mycket längre, runt 1.85 m men mycket magrare. Han levde mest på drogerna.
"Möte, nu." sa han bestämt. Dino suckade djupt.
"Kan ni vänta fem minuter?" mumlade han ner i kudden.
"Nej, nu." sade Bryan innan han lämnade rummet. Dino satte sig upp, sträckte på sig och knäckte med nacken. Han tog på sig sin hoodie innan han gick in i vardagsrummet.
Hela deras lägenhet bestod mest av kala väggar och få möbler. Vardagsrummet var inget undantag, där fanns endast en tv, en soffa och ett soffbord. På soffbordet fanns tändare, cigarettpaket, ölflaskor och joints.
"Du ska få ett uppdrag av oss, Dino." sa Bryan med ett flin på läpparna. Dino rullade med ögonen - han hatade när han sa hans namn högt.
"Phoebe Canavan." sa han, och lade en plastficka med papper och bilder i. Dino rynkade på pannan, Phoebe var en tjej i hans parallell klass. Hon var snuskigt rik, populär och snygg. Men vad skulle de använda henne till.
Han tog upp fickan med alla slags bilder och papper, gick igenom bilderna först. De var olika slags bilder från olika sammanhang, alla tagna från avstånd. Var det en spion efter henne? Papperna var dokument med alla hennes kontaktuppgifter, namn på klasskamrater, föräldrar och massor annat. Dino lade ner allt i fickan igen, la det på bordet igen och korsade armarna över bröstet.
"Vad ska vi ha henne till?" frågade han, och alla som satt i soffan började flina och skratta lågt.
"Vi ska kidnappa henne. När hennes föräldrar inte får tillräckligt med hjälp från polisen kommer de gå ut i media - då slår vi till. Vi kommer kräva lösensumma och låta de ge den först. Men du vet hur idioterna är, desperata och jävligt dumma. Vi kommer absolut inte lämna tillbaks henne, jag vet inte riktigt vad vi kommer göra med henne. Prostituering är ju ett alternativ, annars kanske trafficking." sa Bryan med ett flin på läpparna och pekade på en okänd man som satt längst ut i soffan.
"Danny här har spionerat på bruden i en vecka. Hon ska på en fest i centrum ikväll, du ska vara inne på klubben och meddela oss så fort hon lämnar. Du måste följa efter henne och hålla koll på henne så att hon inte sticker någonstans."
Han nickade bara tyst som svar.

Nattkylan var bitande, och när Dino kom in i klubben huttrade han. Han gick direkt till baren, beställde en shot och kastade i sig den. Han vände sig om mot dansgolvet, letade efter Phoebe med blicken. Det var svårt att utskilja folk i det dunkla ljuset, men han såg henne med en grupp vänner. Han studerade den slanka kroppen när den var i rörelse, bet sig i läppen. Ja fan, hon var snygg - men inget direkt i hans smak. Han tog upp mobilen för att kolla klockan, den var närmare tre och han såg att Phoebes kompisgrupp började närma sig utgången. Dino reste sig upp, drog upp luvan på sin hoodie och gick långsamt utåt. Han såg från insidan hur Phoebe sa hejdå till sina vänninor och började gå i en vinglig gång åt andra hållet. Han väntade i runt 5 minuter innan han gick ut, sprang ifatt henne. Snabbt slöt han sina armar runt hennes kropp, satte sin höger hand över hennes mun och höll fast henne. "Det kommer gå snabbare och smärtfriare om du undviker att på något sätt försöka ge ifrån dig något ljud eller dra dig loss." mumlade han intill hennes öra. Han tog fram ett rep, knöt det runt hennes handleder och tog sedan upp sin mobil. Han ringde ett snabbt samtal till sin bror, och han och resten av gänget kom strax med en bil med tonade dörrar. Två män lyfta upp Phoebe, knöt även fast henne fotleder och lade henne i bakluckan.
De gav Dino en nick innan de satte sig i bilen och åkte iväg, och Dino gick vägen hem istället.

Phoebe och hennes gäng utstötte ett unisont skrik när de hörde de första ackorden. Hon ställde ifrån sig drinkglaset och ryckte tag i Minoo. "Herregud, herregud det är vår låt Minoo!" skrek hon med munnen tätt intill hennes öra. Detta var kanske ingen fantastisk händelse i andras ögon, men i Phoebes alkoholindränkta sinne var det i princip det bästa som kunde hända.
Hon var inte hundra procent säker på hur det gick till, men plötsligt befann hon och några andra sig på ett av de små borden. Jaha, ja, inte lika trångt som på dansgolvet i alla fall. Phoebe skrattade högt och kände hur stilettklackarna grävde sig in i bordsskivan av trä. Whatever, det var ändå ett jävligt fult bord.
Och jag var full och jag var dum och jag ramla på allt. Och jag föll för nån på en fest nånstans.
I refrängen råkade Phoebe trampa utanför bordsskivan vilket ledde till ett fall ner på soffan i fakeskinn och en skrattattack. Hon tog sig vingligt upp, ramlade nästan baklänges när Agnes vinglade in i henne och snubblade mot utgången tillsammans med de andra. Kindpussar som skulle utdelas, cigaretter som skulle tändas och hade någon eld?
Så tillslut var hon påväg hemåt, insåg att hon hade fått skavsår från de nya skorna. Hon sparkade av sig dem, fortsatte barfota. Någon uteliggare kanske skulle hitta dem och bli glad. Hon fick en skrattattack åt tanken på en uteliggare i röda stilettklackar, och hörde därför inte de springande stegen förrän de var precis bakom henne.
Så kände hon starka armar sluta sig runt hennes kropp och hon skrek till av förvåning. Var det någon av vännerna som hade kommit tillbaka för att skämta med henne? Nej, hon kände inte igen rösten och paniken grep tag i henne.
Nej nej nej sånt här händer i filmer va vad fan nej herregud nej nej
Tankarna var dimmiga av alkoholen och kroppen hängde inte riktigt med, men hon rev så gott hon kunde med naglarna och lyckades skrapa upp hans kind. Så plötsligt var hennes händer bundna, och innan hon visste ordet av låg hon i en baklucka.
Människor ramlar runt på stan, människor ramlar hårt, precis som du - och jag
Så jävla ironiskt.

(( ugh det blev ganska dåligt men det är ett svar iaf ))

- AVSLUTAT -