När allting går fel ♥

Titel: När allting går fel ♥
Färdigskriven: nej, skriver när nått kommer.
Rating: KANSKE pg, beroende på hur känsligt du är.
Handling:
Hufflepuffaren Katniss Lovegood och Slytherinaren Katie Grangers 5:e år på Hogwarts, medan kärleken växer samt alla känslor blir starkare så sätts Katniss och Katies vänskap på prov. Kan en Hufflepuffare vara vän med en Slytherinare? En viss Cedric Diggory väcker känslor hos Katie och i Katniss fall så ser Draco Malfoy inte så hemsk ut som alla säger.
Men har de båda fel?

Kommer börja skriva när någon säger att de läser! ^^

Snälla läs! ❤

Den verkar jättebra.
Jag bevakar!

Den verkar bra

Tack! ♥
1:a Kapitlet- Innan tåget

Katniss

Åh, äntligen skulle jag åka igen. Jag har längtat till att sommaren skulle ta slut! Jag älskar skolan, i alla fall Hogwarts. Mugglarnas skola var inte så värst rolig. Alla sa taskiga saker om min äldre syster Luna som gick där innan hon började på Hogwarts. De tossiga mugglarna trodde att hon skulle börja på en annan tråkig mugglar skola!
Nåja, det är dagen innan vi skulle åka till Hogwarts.

Jag var hemma på mitt rum och läste Trolldomens Historia när min ljus gråa uggla, Toby, kom farandes in genom fönstret och hoade till när han landade på fönster karmen.
"Hej Toby" Sa jag och fick syn på ett brev som han höll i sina klor "Tack" Sa jag och tog brevet för att sedan öppna Tobys bur. Jag öppnade brevet och läste:

Käre Katniss, det är din extremt saknande vän Katie som skriver. Jag saknar dig och Hogwarts så att jag spricker! kan du fatta att vi ska börja 5:e året? Vi kan väl träffas vid Kings Cross's ingång och gå till plattform 9 3/4 tillsammans? Det skulle vara roligt tycker jag!
Vi hörs!

Katie

Nu saknade jag henne ännu mer, och dessutom, så saknade jag alla killar!

---------------------------------------------------------------


Mer kommer snart! Förlåt för ett kort kapitel men jag skriver ju nytt när jag har tid och hinner inte mer nu.

*Bevakar* Bra!

Super bra kapitel!

Kapitel 2- På perrong 9 3/4

Katie

Men åhhhh! när kommer hon? Jag hade väntat på Katniss i 12 minuter när en blå BMW kom in rullandes på stationens parkering. Katniss klev ur bilen med sitt blonda, lockiga hår prydligt borstat och väl lockat. Jag lyfte upp en hårlock från mitt eget mörkbruna hår. Det var oborstat och rufsigt.
"Aj!" Något stötte i min axel och jag släppte min hårlock. "Se dig för va!" Sa jag utan att titta upp.
"Förlåt!" Sa en kille och jag spärrade upp ögonen och tittade. Det var Cedric Diggory. Den långe, söte Hufflepuffaren som tittade på mig och höll oskyldigt upp händerna. Jag visste att han var vän med Katniss. Jag glömde bort att jag stirrade på honom.
"Ehehe... jag tror att jag ska gå nu..." Sa Cedric och gick iväg.
Katniss kom halv springandes till mig.
"Du stötte väl inte på Cedric? Han är ju min kompis! Det hade varit äckligt!" Sa hon och skrattade åt sitt eget skämt.
"Ehh, Näe, stötte skulle jag inte säga!" Sa jag och kände hur jag rodnade lite.
"Vad var det då?" skrattade hon fram.
"Jag, jag tror tåget går nu!" sa jag lite desperat och tog hennes arm i armkrok och sprang mot väggen innan hon hann säga något annat.
När vi kommit igenom väggen så gick vi mot tåget men Katniss stannade.
"Kan vi, kan vi inte ta en annan ingång till tåget?" Stammade hon fram.
"Vad då då?" frågade jag. Men då såg jag. Draco Malfoy. Men varför ville inte Katniss gå dit?
Nej, nej, åh herre gud! Katniss gillade HONOM! Malfoy! jag vände mig om och stirrade på henne och hon log fånigt mot mig.
"Du skojar. SÄG ATT DU SKOJAR!" Väste jag i hennes öra. Hon skakade lätt på huvudet. "Men han är ju ond! Han är ju typ Värsta-Dödsätare-Junior! My father will hear about this!" Härmade jag Malfoys röst.
"Så är han inte!" Sa Katniss. Hon suckade när Malfoy vände sig om så att hans patetiska hår flög.
*Hur kan hon?* tänkte jag innan vi satte oss i en kupé på Hogwarts expressen.
-------------------------------------------------------------------------
Förresten så här ser Katie och Katniss ut:

Katniss



Katie

Otroligt bra! ♥
Längtar efter ett nytt kapitel.

När kommer nästa??

Jag kommer skriva halv-korta men många inlägg/kapitel.
Det är lite konstigt men det finns fler årskurser/klasser än sju på Hogwarts nu för att storyn ska funka.

Kapitel 3 - Hogwarts Expressen, smutsskallar och känslor

Katniss

Jag och Katie satte oss i en ensam kupé och började prata.
"...och sen sa Snape till mig att min kittel skulle explodera! Bara för att han inte gillar mig! Och sen såg jag att han såg på mig med sin ilskna..." jag immiterade Snapes argaste blick med rynkade ögonbryn, Katie skrattade högt "...blick och pekade på min kittel med sin trollstav och då exploderade..."
Men längre hann jag inte innan kupédörren öppnades och Pansy Parkinson, Blaise Zabini... och där, längst fram... med hans vackra, väl formade, blonda, söta, mystiska, kyliga och alldeles underbara ansikte, stod den snygge 7:e klassaren Draco Malfoy.
Han fnyste vid anblicken av mig men han såg mig i ögonen så länge att jag var rädd att jag skulle svimma för att hjärtat stannade.
"Åh, det är du, Lovegood..." Han kastade en blick på Pansy och Blaise som genast började skratta och log. "Nå ja, vi tänkte fråga om du ville sitta med oss Katie. Men du verkar ju ha det trevligt i ditt smuts, jag menar, mugglar sällskap" sa han och flinade mot mitt håll. Pansy fnittrade töntigt. Jag kände tårarna bränna och Katie såg ledset åt mitt håll. Hon ställde sig upp och ställde sig farligt nära Draco.
"Kallar du min vän smusskalle eller ens nämner smuts så svär jag på att du ångrar att du föddes" fräste hon i hans öra.
Han backade undan och kollade på henne som om hon var en farlig tiger som skulle anfalla när som helst.
"Kom, vi drar, orkar inte med både stolliga Lovegoods syrra OCH en knäpp Granger" Han vände på klacken och stegade ut från dörröppningen ut till gången mellan kupeérna och gick till en tom kupeé med Blaise och Pansy hack i häl.
"Han, han kallade mig för smutsskalle!" Jag kände tårarna komma och bet mig i läppen för att få dom att sluta rinna.
"Som jag alltid har sagt och alltid kommer att säga, Malfoy är en skitstövell!" Sa Katie och satte sig brevid mig och klappade mig på ryggen för att trösta mig.
Jag skrattade till och torkade bort tårarna.
"Du har rätt, jag ska försöka glömma honom". Men jag visste redan då att jag inte skulle kunna hålla mitt löfte.
Katie kramade om mig och allt kändes bra, men ändå så fanns sorgen som en liten, liten sten i hjärtat även om jag inte kände den just då.

Vi satt i vagnarna till Hogwarts och närmade oss sakta men säkert slottet.
Vi skrattade och Katie gjorde allt hon kunde för att jag skulle bli glad. Hon gjorde roliga miner, skämtade mycket och jag hade det bättre, jag glömde det som hänt.

Efter sorteringen och festmåltiden så följde jag Katie till ingången till hennes sällskapsrum där vi sa hej då och skiljdes åt. När jag gick i en korridor som var upplyst av några facklor och med en stor gobeläng på väggen så hörde jag steg som kom närmare.
Jag lyssnade spänt, jag fick vara uppe vid den här tiden men jag ville veta vem det var som kom. Den jag såg hade, nej, nej, shit! Det var Draco, det här hände inte!

Han stannade när han såg mig. Han kom närmare mig och stannade nära mig och... han lyfte bort en hårlock från mitt ansikte. Han sa inget medan han gick närmare så att jag var tvungen att ställa mig tryckt mot väggen. Då satte han armarna runt mig, böjde sig fram och, och kysste mig. Sådär långsamt, som när man verkligen menar kyssen. Jag besvarar den och vi står där länge.
När vi släppte varandras läppar så mumlade han i mitt öra.
"Jag har alltid älskat dig Katniss, men kan aldrig berätta det, du är ju Hufflepuffare." Jag så honom i ögonen och log lite lurigt.
"Och?" sa jag innan vi började kyssa varandra mer.
------------------------------------------------------
Hoppas att ratingen funkar, kommer bli värre så om du inte klarar det här så råder jag dig att sluta läsa, if you know what I mean? (;