~ The Magic Secret ~ [J_J & Luna_rav]

Luna_rav


Mall:

Bild/utseende:
Namn:
Ålder:
Kraft:
Kär i:
Övrigt:

..

Adam stod tyst bara lutad emot en stolpe i byn, han hade otroligt tråkigt och hans blick flödar över folket som stressar runt om honom. Det var jobbar dag så de felsta reste för att arbeta och de som arbetade för kungen löpte med runt för säkert hitta någon de har tappat bort. Han kunde inte sätta fingret på vad men han ville nog inte veta heller intalade han sig. Hans blick for vidare över folket som stressar sprang och yrade, ärligt det likande ya höns..


Alexia hade gömt sig som en katt på ett platt men hprt tak, det funkade och hon kollade runt och skftade snabbt tillbkaa och satt sig tyst och suckar ljudlöst, hon hör hur folk stressat springer och öppnar dörren under henne,hon hade bara gömt sig nu för att komma undan allt ljud och skit. Det skrämmer hnene då hon inte alltid var kvar på gatan hela tiden eller i sitt hem. Lite mindrek ontroll över kraften medverkade i det, visa nätter vaknade hon i skogen som varg eller hund eller en hjort.. Men det hade avtagit så det skrämmer henne inte lika mycket mera,

Antonia bredde en macka och tog en tugga ut av den medan hon hörde sina småsyskon bråka.
"Antonia, kan du ta hand om de?!" hörde hon hennes mamma ropa. "Jag är i duschen just nu."
"Visst." svarade Antonia sin mammas fråga och gick fram till sina syskon som var i det lilla vardagsrummet. Hon drog isär de och drog ner de i soffan med sig.
"Men hallå, vad gör du?!" utbrast hennes lillasyster och försökte ta sig lots.
"Vad ser det ut som?" sa Antonia och satte sig upp. "Kramade er." log hon och nöp sin lillasyster i kinden och hon började genast skratta. Antonia tittade upp då hennes mamma kom ut ur duschen.
"Du borde också ta en dusch, du och dina bröder borde gå snart." sa deras mor och Antonia nickade.
"Jadå, det ska jag." svarade Antonia och ställde sig upp. Hon gick till badrummet och låste efter sig.

Mikael la sig ner på taket med benen ner över kanten. Han väntade på att hans storasyster skulle bli klar. Han hade på sig en vit skjorta och ett par svarta byxor. Han hade ingen lust att vara så prydlig, det var inte som att kungen skulle komma och hälsa på honom.
"Mikael, kommer du ner eller?" hörde han sin äldre syster Samara ropa nedanför. Mikael satte sig ner och tittade på henne.
"Jadå." sa han och hoppade ner för tacket. Han var duktig på att hoppa från högre höjder, det var en ut av de många sakerna han tränat på i hela sitt liv. Dock var inte hustaket så högt upp egentligen. Han hade hoppat ner och stod ansikte mot ansikte med sin syster och smålog.
"Dåså, ska vi gå?" frågade hon och var så pass nära så att hon kunde blåsa upp hans lugg, vilket hon gjorde.
"Jepp." flinade Mikael och gick förbi henne.

Adam slank nu in i sitt hus snabt och byter om och drog sig tyst iväg, det var någon dum sak med kunden ikväll och han var tvungen att gå trots han inte ville. Han fick väl bita igen och gå sin väg. Han suckar ohch drar sina varma fingrar genom luggen och skakar av sig känslan av kroppens värme.

Alexia omvände sig snart igen till en katt och hoppar ner ifrån taket och travade hem och forskfitade hemma snabbt i smyg och byter smidigt om och trippar glatt ut ur huset, hon suckar snart och slutade trippa. det var väl inte så kul? eller?

Antonia tittade på klänningen som hon hade hängt upp i badrummet. Hon log lite för sig själv, satte på sig den röda klänningen som hade en puffkjol till knäna. Hon drog handen genom håret och började kamma det medan hon hörde på sina bröder som ropade på henne utanför.
"Jag kommer alldeles strax!" sa hon lugnt och ruskade lite på huvudet så att det ny torkade håret låg över axlarna. Hon skyndade sig sedan ut ur badrummet och drog på sig sina skor.
"Du är så jäkla långsamt." flinade hennes äldsta bror och hon lipade åt honom. Hon gick ut tillsammans med de och höll sin lillasyster i handen.

Mikael gick tillsammans med sin syster mot slottet. De snackade, men efter ett tag fick Samara syn på några vänner som ropade på henne. Mikael kände inte så värst många egentligen, men han hade ändå inte träffat på några ut av sina vänner än. Kanske inte de blev bjudna till samma dag?
Strunt samma, hans syster skyndade sig till sina vänner och såklart ville han hellre gå själv än med ett tjejgäng. Han tittade upp i skyn och gick med händerna i fickorna. Han tittade sig omkring, det var många i festliga kläder som var på väg till balen, visst, de kanske inte hade så skit 'snygga' kläder, som kungen hade råd med. Men de var välklädda och stiliga.

Adam drog tyst sin jacka lite närmare sig och suckar och gick surt vidare, han hade ingen lsut alls till att vara där, han ville bara sticka iväg, om det gick rymma ifrån byn en dag. Han ville det verkligen. Hans instinkt sa det till honom.

Alexa rytke till då hon såg folk men på ett vis drogs något emot ett vis håll hon vet inte varför men på ett konstigt vis kände hon på sig någon här var dragkraft.

Antonia gick på en balansgång med armarna utsträckta. Solen träffade hennes ljusa hud medan hon lyssnade på sina bröders konversationer. Hon visslade lite tyst för sig själv medan hon tittade på människorna som gick åt samma håll.
Det var inte så jättemånga på väg åt samma håll som henne, det var säkert fler som redan börjat gå och var längre fram än henne.

Mikael gick med blicken ner i marken medan hans syster och hennes vänner pratade och skrattade framför honom. Helt plötsligt kände han en dragningskraft inom sig, han var inte alls van vid det.
När han tittade upp kunde han inte se sin syster, antagligen var hon någon annanstans i det lilla havet ut av människor framför honom. Helt plötsligt kände han hur han krockade med någon, helt oväntat, han hade inte sett någon.