The cure [J_J & Sallad]

J_J

Namn: Alexandra "Alex"
Ålder: 17
Ägodelar: Hon har få då hon aldrig stannar på samma ställe länge men har alltid ett vapen på sig.
Övrigt: Det är svårt att vara en av de få tjejer som är Cure för viruset som kom till jorden för 50 år sen, 5 år innan viruset började härja började solen bränna sönder planeten. Alex familj överlevde den dagen men när viruset uppkom 5 år senare drabbades familjen av den, hon tvingandes skjuta sin egna familj och rymma ifrån stan. Hon lever på gatan och ibland övergivna hus men akta så hon inte möter på dem. Hon kallar de aldrig något bara dem eller monster. När forskarna upptäckte fler än hon överelever viruset börjar dem även jaga ungdomarna, hon stannar nu aldrig mer än 1 natt på samma ställe, om hon får tag i en bil tar hon den och kör den tills bensinen är slut i den annars tar hon sig fram för fots. Hon har få gånger haft sällskap av andra ungdomar men alla dem hon möter har blivit dödade av virusets kamper i människor, virus drabbade människor ströp dem till döds. Alex har väldigt svårt för tillit men den växer till sig om man låter henne göra på sitt vis. Hon vet att hon e så kallad The Cure, ungdom som har en annan hjärnaktivietet än de drabbade.


Namn: Thomas
Ålder: 17
Ägodelar: Han har inte heller så mycket då han rör sig mycket men har ett vapen och en ryggsäck med bra tillbehör för att överelva.
Övrigt: Thomas är smart, smartare än man tror. Innan han kom på fot var han fångad av forskarna men på något konstigt vis lyckades han fly. han flydde innan de han kolla hans hjärna och sätta in grejor, nu lever han ensam på gatan och rör sig varje dag för att slippa stötta på monsterna eller forskarnas bilar som kör säkert runt. Han skulle lätt kunna skjuta dem i huvudet.

Namn: Zeke
Ålder: 14
Ägodelar: Allt han har är en dolk och en slangbella.
Övrigt: Zeke har inte haft det lätt efter att viruset tog över. Han och tre av hans syskon överlevde de första åren, men sedan blev den äldsta brodern galen av viruset och dödade de andra två. Zeke var tvungen att döda honom för att inte dö själv. Sedan dess har han levt som en vilde och uteslutit allt och alla runtom honom, för att han inte vill behöva uppleva samma sak igen.


Namn: Samuel
Ålder: 18
Ägodelar: En fickniv och en pistol utan kulor.
Övrigt: Var ledare över ett överlevnadsgäng men sedan en dag för två år sen började skogen de hade läger i brinna och Samuel var den enda som överlevde. har klarat sig ganska bra sen dess och har inte stött på några forskare.

Alex står stumt framför huset, hon kollar sina skott och hade koll runt sig. Solen stod på idag och hon började redan bli lite väl varm i sina kläder trots hon hade ett linne och par tunna jeans och en joggin jacka runt magen som hon hade stulit ifrån en affär. Hon flinar, väldigt många skott kvar. Snabb gömmer hon pistolen i byxlinningen och drog tröjan över den oh skotten som var extra la hon gömda i fickan och började snart traska emot vägen. Hon hade stannat här för länge redan, hon kunde höra dem hur de anföll människor som klarat sig, hon hör skrik och plåga. Snabbt vänder hon sig men hann bara se något snabbt och svart röra sig bakom henne, handen sökte sig emot hennes pistol. ”Vem där?” snäser hon direkt och kollar runt och drog sakta vapnet men ljudet eller monstret vad tusan det var kom inte fram, Sakta men säkert började hon gå igen, men samma sak upprepades men denna gången närmare henne. Alex höjer sakta handen igen. ”Seriöst vem där!” snäser hon igen och en katt sprang ut jamnade ifrån gränden, ut stiger ett barn bara gårtfärdigt. ”spring” viskar hon och Alex granskar flickan, hon var smittad. Handen drar nu av rädsla då flickan skrek åter igen. ”SPRING!” Skriker hon och anfaller nu och Alex satt direkt av i spring emot vägen men föll direkt då flciak ntog tag i hennes ben, skriket lämnar snabbt henne och sparkat och slår för att komma undna, hon hade tappat vapnet. hon aktade fort ansitek av flickan och känner naglarna gräva sig in i huden på henne, ”HJÄLP!” Skrek hon rakt ut och försöker nå direkt vapnet men hon fick tag i en söndrig tegelsten snabbt sog hon hårt flickan i sidan av ansiktet och tog snabbt sig los och pistolen fick hon snabbt, avfyrade snabbt sen var det ingen tvivel, spring! Hon sprang nu...


Thomas hör bara inget, han satt inlåst i en källare, självmant såklart. Han hade gömt sig där, såret värker på hans ben och han ser att blodet siprar ur hans ben, han biter sig i läppen snabbt drar till sig väskan, tar fram lite sprit, ren sprit han snott ifrån systemet och häller det rakt över såret, han skrek till och sedan började han lägga om det. Snabbt drar han sig upp i stående posetion och började snabbt halta emot dörren efter pakat allt. Han lämnar källaren och börjar nu gå igen. han bhöver man och skulle inte överleva länge till om han inte åt, vatten hade han i väskan men det började med ta slut, han behövde hitta en mataffär i dessa snadynorna. Han stannar kollar på solen med skymda ögon med hjälp av sin hand, den stod rätt hög. Han gick snabbtvidare igen då han fattade det var vid 12 på dagen och han hade mist 3 timmar på att sitta där och sova sig piggare igen.

Zeke sprang så snabbt han kunde igenom skogen. Han stönade och flämtade högt. Han hoppade över en sten och landade prefekt på andra sidan. De galna bakom honom höll på att börja saka efter.
Varför gör jag det här? tänkte Zeke medans han hoppade över en damm. De kommer ändå få tag på mig nån gång, det handlar bara om tid. Alla kommer att dö, även jag. Det skulle vara så mycket enklare om jag bara gav upp. Ändå förtsätter han springa, som om det fanns nåtgot att leva för. Zeke hatade sig själv för att han var så dumdristig och inte gav upp. Han ville bara lägga sig ner vänta, vänta på den eviga sömnen skulle komma. Men han kunde inte göra det, Varje gång hade hans andra sida fått honom att fortsätta leva. Nu flåsade Zeke så extremt, men han fortsatte ändå springa för sitt liv. Lite längre, Bara lite längre klarar du.... Tänkte han för sig själv och springer vidare.

Alexs andehämtning blev snabbare och tyngre för varje steg hon tog, hon snubblar och faller rakt över något och skrek till direkt då hon såg det var en död människa som hon ramlat över, hon sliter sig snabbt på fötter och sprang snabbt iväg igen och kramade pistolen rätt hårt nu, hon hör steg bakom sig och sneglar back, fuck! skrek hon inne i sig själv, de hade sett och luktat henne nu. Monstren var efter och hon sprang nu för sitt liv, snävt svägner hon vänster och driekt drar sig upp på en tegelvägg och sprang längst den snabbt ner och dunsar ner i en conutiner och stänger locket snabbt och gömmer sig i hörnan, hon hörde hur den smittade landade på locket, lunkar över det och väser och har sig. Sanbbt springer den iväg oc Alex höll sig för munnen och känner rädslan komma och tårarana tvinga sig fram. ”någon där?!” hör hon en elegant mansröst, säkert en av forskarna, hon trycker sig tyst emot hörnet när de prydliga skorna närmar sig och hon kollar på botten av soplådan, det var ett hål där hon tog sig smidigt igenom då hon inte var så stor och direkt när hon gömde sig under öppnas locket, hon kollar på skorna, forskare. Hon kände mycket väl igen skorna, snart ser hon dem bara lunka vidare och hon hör en bil dörr stängas och motorn staratas och kröas iväg. Hon drog sig fram och upp och borstar av sig, sakta men säkert började hon små jogga iväg nu. ”du klara dig Alex” sa hon för sig själv ”du kommer här ifrån. Okej fokus du ska hitta mat och vatten sedan ikväll en dusch eller ett bad i sjön.”sa hon för sig själv där hon joggar emot den varma landsvägen till ICA en bra bit bort men vad bryr hos sig om det?

Samuel sitter inne i grottan som är han har som gömställe. Den är ganska liten, men om han bara hukar sig lite får han plats. Samuel är väldigt trött, men han får inte somna. Det är för farligt i dagsljus, och dessutom är detta väldigt nära staden där han en gång bodde.
Han kollade på klockan. 13:00 är den. Fan, då måste jag hålla mig vaken i åtminstonde fem timmar till. Tänker han och suckar. Samuel sätter mig ner och lutar sig mot väggen som är kall och blöt. Den är skönt att låta den kalla väggen kyla ner kroppen, tänker Samuel och innan han hinner stoppa sig själv somnar han.

Alexandra bara höll jämnt tempo enda tills hon såg mataffären och slog direkt sönder rutan och klev in och glaset knasstrar under skoran på henne när hon klev in, hon kollar runt och kastar in en sten då monsterna brukar regera på det, men det var fritt fram. hon gick helt in ochsnabbt igenom korridoren med en ryggsäck och öser i drickbart i den och tog snabbt ätbart med och stänger väskan slänger den över axlen. Hon snappar åt sig en flaska vatten och drack snabbt upp den och slägner den på marken och hör det knastra ifrån fönstret och sprang in i fabriken mer. Hon sprang snabbt ut ur fabriken och hör hur något skrek där henne- Hon hade inte tid hon måste ut ur staden och gömma sig och vila upp sig, såren värkte så hon behövde bara komma till sjön en bit bort, den ända som gick att bada i utan att springa mil för att kunna bli ren. Hon sprang snabbt emot stället och höll jämna steg och vapnet gömt, hon blrjade bli varm och trött. Hon ville bara nu försvinna och dö, slippa detta helvete. Det lät lockande att skjuta sig men hon tänkte inte det. Hon visste det fanns fler The Cure i landet så hon kommer för eller senare stöta ihop med någon. HOn ökar sina steg igen då hon såg skuggan och stnnar udner trädet och hämtar andan direkt sen började hn bara gå in och gick emot sjön. Alex fingrar darrar lätt av spänningen och hennes ben skrek av mjölksyra men hon hade inte tid för det. Hon kom fram och kollar området snabbt på DEM. men de var inte här. Hon la väskan direkt gömnd och började knyta upp jakcna urnt midjan och la dne gömnd och börajde sen dra av tröjan tyst.

Zeke kollar bakom sig. Han har sprungit ifrån de monster som jagade honom nu. Han satte sig ner på en sten och pustade ut. Sedan gick han vidare i ett litet lugnare tempo.
Efter ett tag kom han fram till en liten sjö. Han är ganska törstig så han bestämmer sig för att gå ner och dricka. I sista ögonbliket ser Zeke att det står en kvinna nere vid vatt net. Han ska precis springa när han ser att tjejen nere vid vattnet är osmittad, och väääldigt sexig.... (Omg jag var bara tvungen att skriva så XD)

Alex hade hrört och drog direkt sitt vapen och riktar det emot honom. ”Vem e du” sa hon kallt direkt och håret låg för hennes bh lätt, hennes sår över magen var nya och man såg hon hade ramlat och skrapat sig innan. Hon granskar honom, hon var äldre ä honom det syntes och han va osmittad. ”Ett steg och jag skjuter dig skallen.”Sa hon direkt som ett hot och höll det stadigt emot honom. Hennes ögon varl ugna och hennes ansikte neutrallt. Hennes platta mage rörde sig i takt i hennes andetagshämtning. ”Är du en av dem eller inte, Forskare emmer Dem”Sa hon kallt direkt och höll än fingret på avtryckaren fall i fall. hon hade sett visa fall av virsuet som fick folk se vanliga ut men ändå vara helt crazy. Hon rättar till håret med sin lediga hand. HOn märkte hans blick, hon orkade inte säga något. Detta var rena drömmen för killarna säkert hon hade aldrig stött på tjejer sett tre döda och 1 bli iväg släppad av forskarna. Hon minns än hennnes skrik att hon vill inte. Alex hand skakade lite men inte mycket och hennes ögon höll sig i fokus på pojken framför henne. Rörde han sig avfryade hon, frågor först innan stegen.

(haha märkte det XD)