Halsbandet

Hej! Jag tänkte göra en ny ff!
Titel: Halsbandet
Typ av text: Fanfiction
Fanfiction av: Frances Pascals serie Tvillingarna
Huvudpersoner: Jessica (Jessie) och hennes tvillingsyster Elisabeth (Lissie)
Författare: Jag!
Kategori: Skräck
Åldersgräns: PG10
Utspelar sig: Sweet Valley
Handling: Jessica och Elisabeth har ett halsband. Det är gammalt med en liten guldig berlock med en liten röd pärla på med initialerna J.T.T. Samtidigt jobbar dom med spökhistorier i skolan.
Jessica -
”Lissie!”, skriker jag.
Ljudet av glas som spricker ekar över korridoren.
Jag börjar springa med armarna utsträckta. Jag slår i något hårt. Dörren till toaletten.
Jag sliter upp den och rusar in.
Jag fumlar efter lampknappen. Jag hittar den och trycker så hårt jag kan.
Något hårigt slår till mitt huvud och får mig att tappa balansen.
Jag trillar ihop i en hög. Jag känner hur något river bredvid min mun.
Svart.
Epilog:
Jag tittar mig förvånat omkring.
Vart är jag?
”Lil, ge mig halsbandet nu!” Säger en röst.
Min blick flyger upp och landar på en flicka i min ålder. Hon har en gammalklänning på sig och ser sur ut.
”Nej! Det är mitt! Mitt!” Säger jag.
”Nej! Det är min mammas så det tillhör mig!” Säger hon.
”Nej, Hilda! Det är mitt!” Säger jag. Namnet bara dyker upp.
Jag vänder mig om och börjar springa. Utan att jag vet hur börjar jag springa uppför en trappa och ut på en smal balkong som sträcker sig ut för ett par spetsiga klippor. Vattnet står högt och jag blir rädd att trilla ner.
Hilda dyker upp i dörrskalmen.
”Snälla, bara ge det till mig!” Säger hon.
Jag glömmer höjden och klipporna och trycker mig hårt mot staketet.
”Snälla, Lil!” Säger hon.
Jag trycker mig hårdare mot staketet och hör hur det knakar och gnäller.
Jag vet vad som kommer hända. Jag försöker gå till Hilda men för sent. Staketet ger upp och rasar tillsammans med mig bakåt och ner mot klipporna.
”Nej! Nej! Nej!” Skriker jag.
Men jag faller, faller och faller.

Hoppas någon vill läsa
Taggar:
ceczan04
Hanna Alice Lilly Potter
PPP
Paulina Black
Hermione Granger12

*Bevakar*

Really Good *Bevakar*

Jag har ett kapitel.

Ge oss det!

Spännande *bevakar*

Kapitel 1
Jessica
”Lissie! Lissie! Vakna!”, säger jag högt till min tvillingsyster.
Hon vrider och vänder på sig.
”Vakna!” Säger jag igen.
”Nej! Nej! Nej!” Skriker hon.
Min blick landar på glaset med vatten på Lissies sängbord.
Jag lyfter upp det och häller det på hennes ansikte.
Hon sätter sig hostande upp.
”Vad hände Lissie?” Frågar jag.
”Mardröm”, andas hon.
”Vad handlade den om?” Frågar jag.
Lissie som egentligen heter Elisabeth tar ett djupt andetag.
”Jag var i ett stort rum. Nästan som i en herrgård och en flicka jag tror hette Hilda sa åt mig att ge henne ett halsband. Jag ville inte och började springa upp för en…”, säger hon.
”En vit trappa, sen sprang du ut på en smal balkong och tryckte dig mot staketet och Hilda kom efter och bad dig att ge henne halsbandet men du vägrade och tryckte dig mot staketet som gick sönder och sen…”, fyller jag i.
”Föll jag”, säger vi samtidigt. ¨
”Har… har du också?” Frågar hon.
”Ja, och ”jag” hette Lil”, säger jag.
Lissie nickar sakta.
Hon fingrar på något under sin kudde.
”Vad håller du på med?” Frågar jag.
Hon drar fram ett halsband.
”Får jag se?” Frågar jag.
Hon ger mig motvilligt halsbandet.
Det är litet och tunt. En liten, tunn guldkedja med en guldig berlock på.
Berlocken är nästan täckt av en röd liten pärla.
”Vart har du fått den ifrån?” Frågar jag.
”Jag hittade den i byrån”, säger hon.
Jag nickar eftertänksamt.
”Varför tror du Hilda ville ha det där halsbandet?” Frågar hon.
”Jag vet inte, hon kanske tyckte det var fint?” Säger jag och granskar halsbandet noggrannare.
”Jag tror inte det Jessie. Jag menar jag tror inte man blir så upprörd över ett halsband man tycker är fint. ”, säger hon.
Det har hon rett i.
Jag drar upp benen mot hakan och kramar dom hårt så att dom ligger på plats.
Jag låter halsbandet vil mot benen.
Jag blinkar till och tittar närmare.
Det kan inte vara sant! Jo! Med små, små guld bokstäverna kan jag skymta:
J.T.T.
”Lissie, titta!” Ropar jag.
Lissie hoppar ner från sin säng och sätter sig bredvid mig.
Hon tar halsbandet och granskar det noga.
”Vad?” Frågar hon.
”Titta!” Säger jag och pekar på bokstäverna.
”J.T.T.?” Frågar hon.
”Det kanske är någons initialer!” Säger jag.

SÅKLART JAG LÄSER OGOSHOFDNHJCIKFFHF DU ÄR BÄST

Jättebra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

BEVAKARUTANATTTVEKA! DU ÄGER PÅ ATT SKRIVA, SÅ DET ÄR JU SJÄLVKLART