Jane och Hogwarts

Jag hade tänkt skriva en ff. Det är min första så det kanske inte blir jättebra. Den kommer också handla lite om mitt andra intresse så det är därför det blir lite konstigt i början.

Tittel: Jane och Hogwarts
Handling: Jane ska börja på Hogwarts men plötsligt börjar konstiga saker att hända
Rating G
Språk venska

Här är första kapitlet:

Kapitel 1


Jag tittar ut över vattnet. Vågorna är perfekta och solen skiner, vad mer kan man begära?
Jag tar ett fastare tag om brädan och springer ut i vattnet. Jon har redan tagit sin första våg, vi har varit vänner så länge jag kan minnas, jag kommer ihåg en gång för längesen när vi hade byggt en flotte och Jon och jag rodde ut själva, vi råkade tappa årorna och fick liga och driva där ute ända tills några fiskare kom och hämtade upp oss. Jag störs i mina funderingar av att Jon ropar: ”Jane kommer du någon gång eller?” ”Kommer!” svarar jag och börjar paddla ut.
När jag väl är ute vänder jag mig om och börjar paddla igång på en våg, jag fångar den direkt och tar fallet, det är för det här jag går upp 6 på morgonen, sitter och väntar i timmar och går ner till stranden när det regnar, för att få stå här och bara låta vågen föra med sig mig.


Efter några timmar går vi upp för att gå hem och äta lunch. Vi delar på oss utanför mitt hus och Jon går vidare till huset bredvid medan jag går in.
”Jane!” ropar min femåriga lillasyster Lucy och springer ut i hallen.
”Hej!” svarar jag.
Vi går in i köket där min pappa Charles står och lagar mat.
”Hur var vågorna?” frågar han.
”Dom var väl okej.”
Han skrattar till och fortsätter hacka morötter.
”Var är mamma?” frågar jag.
”Här är jag!” ropar min mamma Susanne och går ner för trappan.
”Har du set min kvast?” frågar jag henne.
”Jag tror den ligger i dit rum.”
Det är en annan lite speciell sak med min familj. Min pappa är en trollkarl (inte en son trollkarl som finns i sagoböcker utan en riktig) till skillnad från min mamma som är mugglare. Okej låt mig berätta från början. Jag har alltid vetat att min pappa var en trollkarl men det var först för några månader sedan som jag själv fick brevet. Det var min födelsedag och jag hade just öppnat alla mina paket när det knackade på fönstret och en uggla susade in i rummet med brevet om att jag skulle få börja på Hogwarts skola för häxdom och trollkonst.

Efter att jag ätit går jag upp till mitt rum och sätter mig i sängen. Jag gillar mitt rum det är lagom stort och vid ena väggen står ett skrivbord och en garderob. Vid dom två andra väggarna finns min säng och två fönster. Vid den fjärde väggen finns dörren och en massa bilder på kända surfare och Quidditchspelare (Quidditch är en sport som häxor och trollkarlar spelar.)

Nu är det bara en vecka till jag ska åka till Hogwarts. Jag tänker på det hela tiden och i morgon ska vi åka och handla alla saker som jag behöver. Det enda jobbiga är att jag inte kommer vara hemma på flera veckor.
”Jane! Jon undrar om du ska följa med till Mrs Johnson!” ropar mamma från nedervåningen.
”Kommer!”
Mrs Johnson bor här i byn och Jon och jag brukar gå dit ibland och hjälpa till med lite allt möjligt. Jag går ner för trappan och ser att Jon står och väntar på mig i hallen.
”Ska vi gå då?” frågar jag och tar på mig mina skor.
”Visst.”
Vi går ut och börjar gå mot andra änden av byn där Mrs Johnson bor.
När vi är framme knackar vi snabbt på och går sen in som vi alltid brukar.
”Hej Mrs Johnson”, säger jag och går in i det hemtrevliga köket där en gryta står och puttrar.
”Goddag på dig Jane”, säger hon och ler mot mig.
”Ska vi klippa gräset då?” säger Jon.
”Det får ni gärna göra och när ni är klara får ni komma in och fika.”
Vi går ut på den stora tomten och börjar klippa gräset och vattna alla blommorna. När vi är klara sätter vi in gräsklipparen i det grönmålade skjulet som Jon och jag hjälpte till att måla i våras. Sen går vi och hjälper Mrs Johnson att bära ut fikan till uteplatsen.
”Varsågoda”, säger hon och räcker fram ett fat med kakor.
”Tack”, säger jag och Jon och tar varsin stor bit sockerkaka.
Vi sitter och pratar en lång stund innan Jon och jag måste gå hem. Vi ska just gå när hon vänder sig mot oss.
”Här har ni varsin peng som tack för hjälpen och ha det så bra i er magiska skola”, säger hon och ger oss ett pund var.
Jag ska just protestera när hon vänder sig om och går in i huset.
”Kom”, säger Jon samtidigt som han börjar gå.
Jag följer efter honom ut på vägen.
”Har du varit i Diagongränden än?” frågar Jon plötsligt.
”Nej, vi ska dit imorgon.”
Jons mamma är häxa och han ska också börja på Hogwarts.
”Ska vi gå förbi hamnen?”
”Visst”, säger jag samtidigt som vi svänger in på en liten väg mot hamnen.
”Det går absolut inte att surfa idag”, säger Jon och tittar ut över det blanka vattnet.
”Nej förmodligen kommer det inte gå förrän vi har åkt till Hogwarts.”
”Vad tror du egentligen Mrs Johnson menade med det hon sa? Hon borde inte veta att vi ska till Hogwarts.”
”Jag vet inte riktigt men det kanske bara var ett sammanträffande”, säger jag fast jag egentligen vet att det inte är det.
”Hon kan i alla fall inte vara en häxa för då skulle hon inte behöva hjälp att klippa gräset”, säger Jon.
”Visst men vi måste gå hem nu om vi inte ska bli helt genomblöta”, säger jag samtidigt som jag tittar upp i den gråa himlen.
Jon nickar och vi börjar springa. När vi är framme hos mig säger vi snabbt hejdå innan Jon springer vidare hem till sig.
”Jag är hemma!” ropar jag samtidigt som jag tar av mig skorna och går in i köket där mamma och Lucy står och bakar.
”Hände det något speciellt hos Mrs Johnson?” frågar mamma.
"Nej..." svarar jag men jag kan inte låta bli att tänka på det Mrs Johnson sa.

Jättebra! *Bevakar*

Här är ett nytt kapitel förlåt förr att det kanske är några
stavfel.




Kapitel 2

”Jane kommer du någon gång eller?” ropar mamma från nedervåningen.
”Kommer!” svarar jag samtidigt som jag rusar ner för trappan.
Där nere står redan mamma, pappa och Lucy. Jag tar på mig skorna och går fram till kaminen.
”Här”, säger pappa och räcker fram lite flammpulver. Jag har bara rest med flammpulver 3 gånger förut.
Annars brukar häxor och trollkarlar resa med flammpulver rätt ofta. Istället för att sätta sig i en bil eller på en buss så kan man bara stiga in i en kamin strö lite pulver över sig och säga vart man ska så kommer man dit. Dom enda villkoren är att spisen man ska till finns med i flammpulvernätverk och att man har flammpulver.
”Du först”, säger mamma.
Jag stiger in i den öppna spisen strör flammpulvret över mig och ropar: ”Diagongränden!”
På direkten flammar gröna lågor upp runt om mig. Jag ser olika rum susa förbi innan jag efter en stund känner fastmark under fötterna igen. När jag tar ett steg fram ser jag att jag står i bokhandeln Floris och blotts. När jag vänder mig om mot den öppna eldstaden igen just då kommer Lucy och mamma ut och strax därefter kom pappa.
”Ska vi börja med dina böcker då?” frågar mamma samtidigt som hon tar upp listan på sakerna vi ska köpa.
”Visst.”
Vi börjar gå runt i bokhandeln som redan är full med folk. På en hylla står det en bok med bruna pärmar som hela tiden höll på och flaxade.
Jag gick bort till andra änden av bockhandeln där dom andra stod och tittade på böcker om förvandlingskonst.
”Har ni hittat alla böcker en?” frågar jag samtidigt som jag tar ut en bok om Quidditch.
”Ja, så nu kan du och jag gå och titta på trollstavar medans mamma och Lucy går och köper klädnader och trolldrycks ingredienser .”
”Kan jag få köpa den här också?” säger jag och räcker fram Quidditchboken.
”Det klart”, säger mamma och börjar gå mot kassan.
När hon har betalat går vi ut på den soliga gatan och säger hejdå innan jag och pappa börjar gå mot Olivanders trollstavs butik. Överallt är det fullt med folk som ska handla saker. Vid en butik står en rödhårig flicka och tittar på massa olika slags djur och vid en annan butik står två barn som ser ut att vara syskon och äter glass.
”Kommer du?” frågar pappa som redan är på väg in.
”Kommer”, svarar jag samtidigt som jag går in genom dörren.
Jag går fram till den långa disken där det står en vithårig man som måste vara Olivander.
”Trollstav?” säger han samtidigt som han tar upp ett långt måttband som börjar mäta mig.
När måttbandet har mätt klart går han och hämtar ett par stora askar.
”Pröva den här 16 ½ tum pil fenixfäder som kärna”, säger han och håller fram en lång ljus trollstav.
Jag viftar lite med trollstaven men han tar nästan genast tillbaka den och säger: ”pröva den här istället 14 tum bok enhörningshår som kärna.”
Jag viftar lite med den i luften men han tar tillbaka den också.
”Kanske den här då 15 ½ tum ek fenixfjäder som kärna”
Jag tar emot trollstaven som är mörkbrun med ett mönster som ser ut som en bladranka och viftar lite med den det kommer nästan genast ut massa röda gnistor.
”Perfekt”, säger Olivander och klappar i händerna.
Jag räcker fram trollstaven till Olivander så att han kan slå in den. När pappa har betalat och jag fått tillbaka trollstaven säger vi hejdå och går ut på gatan igen.
”Det gick rätt snabbt att köpa trollstaven så vi hinner köpa ett djur också innan vi ska möta mamma och Lucy”, säger pappa samtidigt som han tittar på klockan.
Vi börjar gå mot butiken där jag såg den rödhåriga tjejen.
”Vad vill du ha för djur?”
Det känns konstigt att pappa frågar vad jag vill ha för djur när han alltid sa nej när jag var mindre och hela tiden tjatade om ett djur
”En uggla tror jag”, säger jag samtidigt som vi går in i butiken som är full med olika sorters djur.
Efter en stund har jag bestämt mig för en uggla med bruna fjädrar och gula ögon.
När vi har betalat går vi ut ur affären och börjar gå mot Weaslys vassa varor där vi skulle möta mamma och Lucy.
”Hej!” ropar Lucy och rusar fram.
”Hej!”
”Det gick rätt snabbt att köpa trollstav så vi han köpa en uggla också”, säger pappa medans Lucy och jag går in i affären.
Inne i affären är det fullt med folk och olika saker.
”Kan vi inte titta på godiset?” frågar Lucy
”Visst.”
Vi börjar gå mot några hyllor som är fulla med olika sorters godis.
”Vad är det här?” frågar Lucy och håller fram ett stort paket.
”Kräkkarameller.”
”Uch!” säger hon och ställer tillbaka paketet
Jag börjar skratta men samtidigt tänker jag på hur mycket jag kommer sakna henne.

Jättebra!!! Bevakar!

Jättebra!

Taaack!!!

Du skriver jättebra!!

*bevakar*

En ny läsare!


Jag håller på med kapitel 3 nu så det är nog klart till imorgon.

Yeey!!

Här är kapitel tre. Det hände kanske inte så mycket i det här kapitlet men det kommer bli så i dom här första kapitlen.

Kapitel 3

”Kom nu!” ropar mamma och börjar gå mot spärren mellan perrong 9 och 10.
”Jane du först”, säger pappa när vi är framme vid spärren.
Jag tar ett hårdare tag om vagnen som min koffert ligger på och springer mot spärren. Just när man normalt skulle ha krockat i väggen öppnar jag ögonen och ser att jag står på andra sidan spärren. När jag vänder mig mot spärren ser jag pappa och Lucy komma ut och bara en liten stund senare kommer mamma. Vi börjar gå mot mitten av pärongen (vilket tar ett tag eftersom det är fullt med folk.)
”Hej!” ropar Jon som står med sin familj ett par meter bort.
”Hej!”
”Ni måste nog gå på tåget nu om ni ska hinna med”, säger Jons mamma.
Jag nickar och går fram till Lucy som har ställt sig en bit bort tillsammans med Jons lillasyster Maud.
”Hejdå”, säger jag och lyfter upp henne i luften.
”Hejdå!” svarar hon medans jag släpper ner henne och går vidare till mamma.
”Ha de so bra”, säger hon och kramar om mig.
”Hejdå”, svarar jag medans pappa kommer fram.
Jag släpper mamma och vänder mig istället mot pappa.
”Hejdå, och skicka många brev” säger pappa och kramar om mig.
”Det ska jag.”
Jag går fram till Jon och vi börjar tillsammans gå mot tåget. När vi har gått på tåget vinkar vi en sista gång innan tåget börjar åka.
”Ska vi leta reda på en tom kupé?”
”Visst”, svarar jag och börjar gå längs korridoren.
Överallt är det fullt med folk men tillslut hittar vi en kupé där det bara sitter en tjej och en kille som verkar vara i våran ålder.
”Kan vi sitta här?” frågar jag och öppnar dörren då ser jag plötsligt att det är samma tjej som jag såg i Diagongränden.
”Visst, Jag heter föresten Rose Weasley och det här är Albus Potter”, säger tjejen.
”Är ni…”
”Barn till barn till Harry, Ron och Hermione? Ja det är vi.”
”Jag heter Jane Brown”, säger jag och sätter mig ner.
”Och jag heter Jon Smith.”
”Ska ni också börja första året på Hogwarts?” frågar Albus.
”Ja, vilket elevhem tror ni att ni ska komma i?” frågar Jon.
”Jag vet inte men hela min familj har varit i Gryffindor”, säger Rose och tittar ut genom fönstret.



Vi har suttit och pratar om lite allt möjligt i en lång stund när dörren plötsligt öppnas av en gråhårig tant med en vagn som undrar om vi vill köpa något.
Vi reser oss och går fram tillvagnen.
”Jag ska ha en pumpapastej och två chokladgrodor”, säger Rose och räcker fram några galleoner.
”Och jag ska ha ett paket berrtie botts bönor i alla smaker och två chokladgrodor”, säger Albus.
”Jag ska nog ha en lakrits stav, ett paket berrtie botts böner i alla smaker och en chokladgroda.”
”Jag kan ta två chokladgrodor och en pumpapastej jag med”, säger jag efter att ha funderat en lång stund.
När hon har gått säter vi oss ner igen och börjar äta. Jag hade egentligen med mig en macka att äta men jag struntar i den och öppnar en av chokladgrodorna istället.
”Nej, jag fick pappa på chokladgrodekortet!” säger Albus besviket och lägger tillbaka kortet.
Vi skrattar samtidigt som tåget börjar sakta i. När tåget har stannat samlar vi ihop våra saker (vilket tar ett tag eftersom både Albus, Jon och Jag har sprit ut våra saker överallt.) När vi är klara går vi ut på den mörka perrongen som är full med folk.
”Förstaårselever hitåt!” ropar en väldigt lång man som jag tror är Hagrid.
Vi börjar gå mot Hagrid tillsammans med en massa andra förstaårselever.
”För er som inte vet so heter ja Hagrid o e skogsvaktare”, säger han medans vi börjar gå mot några stora båtar som ligger förtöjda vid en stor sjö.
Albus, Rose, Jon och jag sätter oss i en båt som börjar åka över vattnet mot det stora slottet som ligger på
andra sidan.