Allt inte svårt, bara kompliserat

Hej jag har tänkt att jag ska lägga upp min bok här, eller jag har iallafall tänkt att det ska vara en bok men det får vi ju se om det blir

Titel: Allt är inte svårt, bara komplicerat - Hedenskolan
Text : I typ dagboksform och vanlig form ur Jess perspektiv.
Huvudperson: Jess (Jessica) hennes kompisar Lisa, Oscar och Erika
Rating: G
Språk: Svenska
Där det utspelar sig: USA
Handling: Jess ska börja sitt andra år på gymnasiet. På sommarlovet träffar hon denna magiska antagligen äldre killen på istornet och hon är helt förtrollad av honom.

Taggar lite folk (förlåt om ni inte vill bli taggade )


Kapitel


1. His magically blue green eyes

Du vet den känslan när du vet att du har gjort något riktigt dåligt och det är så pinsamt så att du önskar att du kunde göra om det och inte göra samma misstag igen. Jag har haft den känslan många gånger, fler än jag vågar erkänna men oturligt nog så kan du inte resa tillbaka i tiden utan du måste bara acceptera det och hoppas att ingen straffas för det.

Jag stod i mitt rum framför min spegel, jag fixade mig iordning för dagen. Jag och mina kompisar skulle till en ny klubb som Oscar och Erika hade hittat. Jag lockade den sista delen av mitt hår då jag fick ett sms från Erika

”Vi träffas vid istornet det är ganska nära och jag blir lite sen”

Baren heter inte egentligen ”istornet” men det är bara vad alla kallar den sedan vintern 2012 då det var jätte mycket snö och det var en stor snö vall ovan på taket. Senare den kvällen skulle Orvar skotta av snön från taket och när han kom upp dit var det någon som hade gjort snön till ett torn och hällt vatten på det så att det var ett torn av is, isen satt fast och ingen kunde rubba den och det var först på sen vinter som den började att smälta och vattnet från isen började att läcka in igenom i taket och det blev en jätte stor fukt skada och baren renoverades i 6 månader innan någon fick gå in på stället och nu har till och med Orvar börjat att tänka på att döpa om baren till istornet.

Jag tog min mobil och mitt falska ID kort och lade det i min handväska. Jag hade på mig en vit kort klänning med röda blommor på. Jag gick ut ur huset och började gå mot istornet
det var en mörkt ute men det var fortfarande varmt ute. Det var den sista veckan på sommarlovet. Jag och mina kompisar kommer att börja våra andra år på Hedenskolan

Alla säger hela tiden att gymnasiet kommer att vara den värsta tiden i ditt liv men om man är omringad av bra vänner har man inget att klaga på.

Jag såg baren från ett litet avstånd och jag kom fram dit med raska steg. Jag ville ta en drink innan de kom för det är bara där den drinken finns.
Jag kom in i baren och det var ganska tomt, det var fem äldre män som spelade billiard som alltid gör det typ dag och natt och så var det en yngre man som satt vid bar bänken och läste en bok. Jag satte mig tre stolar bort från honom och han kollade på mig när jag satte mig jag märkte det rätt tydligt men jag kollade inte tillbaka. Orvar bartendern som är min morbror gav mig drinken som jag alltid brukar beställa
- En apelsin martini med basilika blad, sa han och ställde ner det genomskinliga glaset på bänken och jag tog en sip.
- ”To kill a mockingjay” den är bra, sa jag till mannen och jag kollade på boken.
- Ja, det är tolfte gången jag läser den, sa han och kollade snabbt på mig. Han hade otroliga ögon, gröna och blå som kollat igenom min själ på 3 sekunder. Jag kunde inte slita blicken av honom.
- Kan jag hjälpa dig med något? Sa han med en lite smickrad och förvirrad blick, jag kunde känna att jag gjorde honom obekväm så jag bara skakade huvudet
- Eh, nej förlåt, sa jag med en förvirrad röst han skrattade lite och jag blev förtrollad av hans leende.
- Så det är en liten sak som stör mig, sa han och slog ihop boken och kollade på mig.
- Den där drinken hur kan du dricka något sådant?? Frågade han ironiskt och jag förstod att han ville skapa samtalsämne.
- Det här, det är det bästa som du någonsin kan dricka, sa jag och lyfte upp drinken i handen.
- Hur kan det vara möjligt? Sa han med sin lena röst
- Ska den säga som dricker en vanlig öl, sa jag lite lågt precis innan jag tog en sip från martinin, han hostade till lite sådär låtsas förolämpad.
- Har du någonsin smakat på en öl? Frågade han och försökte att övertala mig om att öl var bättre än martinis
- Men har du någonsin druckit en martini? Frågade jag och tog en sip av min andra martini och höjde mitt högra ögonbryn
Jag drack en vanlig martini i college och jag hatade den, sa han och rös från tanken.
- Men det finns en till fråga som jag har undrat över, sa han med ett leende
- Alldeles för ung för att vara här inne, sa jag ironiskt
- Nej men allvarligt hur gammal är du??? Sa han och hans röst blev lite mer allvarlig
- Du vet väll att det är oförskämt att fråga hur gammal en kvinna är, sa jag och började små skratta och han log.
- Jaha ok, sa han med sin lena röst.
- Jag vet inte varför men jag tror att jag gillar dig, sa han och försökte leta efter ögonkontakt.
- Alla gillar mig, det är en förtrollning som jag har, sa jag och bröt ögonkontakten
- Haha, men kan jag se dig igen? frågade han och precis efter kom mina kompisar. Jag tog min väska från bänken och reste mig från barstolen.
- Du får väl se och jag gick mot mina kompisar som stod som en klunga vid dörren. Jag kom på att jag inte hade frågat vad han heter, men jag kunde inte gå tillbaks nu för det skulle vara lite konstigt att bara lämna mina kompisar och gå tillbaks till baren.


//Jag hoppas att ni vill läsa fortsättningen och att ni tyckte att det här var bra!

Bevakar♥

Nej, det var inte bra! Det var Awesome !!!
Självklart bevakar jag♥ Du skriver ju som en jag vet inte vad, och historien verkar skitbra!!!

YaY♥



Naaw tack♥

Har redan läst den men jag ville bara kommentera på den ändå och f*n, jag kan inte sluta läsa den
*tar dina fabulösa skrivarförmågor*

Superbra! Klart jag bevakar!

Haha *springer efter dig och tar tillbaks dem*♥



Nejmen gud vad glad jag blev nu♥

superbra!

Tack!♥

Jag är är nu äntligen färdig med det andra kapitlet och jag hoppas att ni tycker om det

2. A bump in the road

Jag höll armarna om Liza och Erika och Oscar var till höger om Erika och han lade armen om henne för att inte kännas sig utanför.
- Vem var det du pratade med i baren? Frågade Liza.
- Jag vet inte, frågade inte om hans namn, sa jag lite uttråkat.
- Men han var snygg i alla fall tror jag, jag kunde inte riktigt se honom det var så mörkt där inne, sa hon och log sådär på det sättet som alla gör när de tror att man är kär eller ihop med någon på det där creep sättet.
- Äsch, så söt var han inte och dessutom så var han väldigt mycket äldre, sa jag och tänkte på de där fantastiska ögonen som jag skulle kunna kolla i hela dagen.
- Jess, Jessie, sa Oscar och viftade med handen framför mitt ansikte.
- Va? Frågade jag lite borta.
- Hon är såååååå kär, sa Erika och öppnade dörren till klubben.
- Det är jag inte alls det, sa jag fast jag visste att de har rätt, jag är verkligen kär.

Kärleken är den starkaste känslan i hela världen i alla sagor så kan alla förtrollningar bli brutna med en kärleks kyss och att få känna den känslan det är bara magiskt

- Du kan inte ljuga för mig och du gör alltid så när du är kär, sa Erika. Vi alla gick in i klubben, det var inget speciellt med den det var fullt, tydligen var det premiär för den, det var coola ljus hög musik och fullt med folk som vill festa.
- Nej Erika jag vill inte vara kvar här, det känns inte bra att vara kvar här, sa jag och Liza instämde.
- Kan vi inte bara gå tillbaks till Istornet, sa jag lite ängsligt
- Äsch du vill bara tillbaks till pooojkvän sa Erika och drog med oss ut till dansgolvet
- För andra gången han är inte min pojkvän! Skrek jag nästan åt henne.
Vi dansade för resten av låten och sedan satte vi oss i ett bås.
- Jag vill nog gå hem, sa Liza och instämmande nickade jag
- Jaha men det är ju inte kul om ni ska vara så tråkiga ju sa Erika och rullade med ögonen.

Hon reste sig hastigt upp och gick snabbt mot dörren och där i ingången stod polisen med sina special ficklampor så att de kan se om man har ett riktigt ID.
Vi duckade snabbt och gömde oss under bordet.
- Vi måste ut härifrån!!! Viskade jag snabbt och allvarligt.
Oscar kollade runt lite och så såg han en utgång på andra sidan.
- Vi kan gå ut genom andra sidan, sa jag och vi kröp sakta. Bartendern såg oss men han sa inget, i den stunden älskade jag honom för om mina föräldrar skulle hitta mig på en klubb med ett fake ID skulle jag bli begraven levande av dem.
Vi gick ut ur klubben utan att bli upptäckta, men Erika var fortfarande där borta och pratade med polisen.
Hörni, vi kan inte bara lämna Erika, sa jag och stannade. Vi alla fick ett meddelade på kwitter i våran gruppchatt.
”Hjälp mig inte gå bara, jag klarar mig, skynda er hem annars så kommer de att se er och ni kommer också att hamna i trubbel.”
Vi kollade på varandra, vi var inte förvånade egentligen. Erika är känd för att klara sig från polisen. Det är därför hon aldrig är rädd för att gå in på klubbar, dricka alkohol för hon har aldrig blivit upptäckt.

Vi gick in i en gränd för att inte polisen skulle se oss där de stod men efter ett tag hörde vi ljudet från poliser som gick snart förbi och ljudet av Erikas klackar, jag kunde inte tro det, trodde de inte på henne!??
De kom snart förbi oss och vi såg att Erika hade handbojor på henne. Jag kunde inte tro det, polisen är ju helt korkad ju, att dem av alla skulle upptäcka henne för första gången jag hade alltid trott att det skulle vara hennes föräldrar som skulle upptäcka henne. Vi alla hade gömt oss bakom två soptunnor men när polisen hade passerat oss så gick vi ut från gränden, Erika var fast.

Det spred sig i skolan att Erika hade blivit arresterad men det påverkade inte hennes rykte alls, folk gillade henne bara mer eftersom hon hade blivit fängslad, jag har ingen aning om varför men jag antar att de tycker att hon är en mer badass, jag kan inte dock komma på någon som är mer badass än Erika, även när hon inte hade blivit arresterad.

- Gud, jag kan inte fatta att det redan är första dagen i skolan, sa jag med en suck
- Jag vet och det är längre till sommarlovet nu mer än någonsin, sa Liza
- Men kom igen nu, det kommer att gå fort, se det på den ljusa sidan, jag har hört att det ska börja en ny kille i skolan, han blev transfererad från sin gamla skola till hit för att spela basket, sa Oscar upphetsat.
- Du är väl inte intresserad av att träffa han, du är ju upptagen, sa Erika lite stöddigt.

Jag rullade bara mina ögon och lutade mig mot väggen precis som Liza.
Jag kollade till höger då jag såg rektorn, det var konstigt, hon brukar bara gå ut från sitt kontor för att kopiera saker och hämta kaffe. Bakom henne gick vice rektorn och bakom henne kom ”bar killen”.
Jag kunde inte fatta det, jag är kär i min lärare!
Jag var i chock det var omöjligt han får inte, inte han!
Rektorn stannade framför dörren till engelskan och de pratade och skakade hand sedan gick rektorn och vice rektorn vidare medan min nya engelska lärare ”bar killen” gick in i klassrummet.

- Ehm är det någon som vet vem den nya läraren är? Frågade jag och i förundran.
- Ja, jag tror att han heter typ Matt Henderson, han ska undervisa engelska efter att Mr Miesner slutade, svarade Oscar lite klyftigt.
- Följer någon med mig till mitt skåp? Jag ska bara hämta min engelska bok, frågade Liza och Oscar och Erika gick med henne, jag stannade kvar, jag ville prata med Mr Henderson och tänkte se om han kom ihåg mig, det var ju bara tre dagar sedan vi träffades.

Jag gick med lätta steg mot klassrummet, nu gällde det, jag skulle kunna se honom i ögonen igen och fler och fler dagar för resten av året.
Jag öppnade dörren och det var alldeles tomt förutom Mr Henderson som gick igenom några papper.
- Mr Henderson? Frågade jag försiktigt. Han kollade upp på mig och jag förstod att han kände igen min röst.
Han frös till och det var som att tiden stod stilla.
- Är, är du i min klass? Frågade han förvånat och lite argsint. Jag kunde förstå honom, jag skulle inget annat än att han inte var min lärare också men jag kunde inte lämna klassen jag behövde ett perfekt A i engelska för att komma in på målarlinjen det var det enda jag behövde och sen var jag inne.

Jag nickade lite nervöst, jag kunde se hur hans knytnäve blev vit för att han knöt den så hårt.
Jag vet att det här är mycket att ta in, sa jag och hans knöt inte sin näve lika hårt längre, jag blev lättad, jag visste inte vad jag gjorde men jag gick fram mot honom och rörde hans arm.
- Du är väl medveten om att det är strikt förbjudet att jag skulle data dig, sa han utan att kolla på mig, jag hade tänkt på det ögonblicket då jag skulle få se honom i ögonen, känna den magiska känslan då jag skulle känna den magiska känslan då han kollade rätt in i mina ögon och vi skulle vara de enda i världen här.

Klockan ringde och folk började gå in i klassrummet.
Jag gick och satte mig i mitten på min plats och mina kompisar kom och satte sig bredvid mig på deras bänkar.
Lektionen gick fort, jag mötte hans blick många gånger, fast jag har bara dagdrömt om Matt hela lektionen, det där A:t skulle vara omöjligt att få om han skulle vara min lärare.
Läxa den här veckan är att läsa två kapitel i ”To kill a mockingjay”, sa han och jag började dagdrömma mer om honom den dagen vi träffades när han läste den boken.
Matt delade ut boken och när han gav mig boken snuddade våra fingrar men han drog snabbt iväg.
Jag kunde inte fatta det, den första personen jag är riktigt kär i är min lärare

// Jag hoppas att ni tyckte om det, det blev lite rörigt men jag tror att det kommer att bli bättre senare

Baaaaah guuud vad bra!!!