Om Harry hamnade i Slytherin

Hej, nu tänkte jag försöka mig på att skriva en ff och jag skulle bli superglad om någon ville läsa.

Taggar lite människor som jag har sett läser det mesta. Ledsen om ni inte vill bli taggade.



Namn: Om Harry hamnade i Slytherin
Rating: PG eller möjligen PG-13, innehåller en del svordomar
Färdigskriven: Nope
Beskrivning: Harry ska börja sitt första år på Hogwarts men på sorteringen händer det ofattbara. Harry hamnar i elevhemmet alla pratar illa om, hemmet där ingen mindre än Voldemort själv har gått i yngre dagar. Hur ska han klara av livet i Slytherin? Kommer Ron och Harry fortfarande kunna vara vänner fast det är i olika elevhem där alla verkar hata varandra? Hur kommer Professor Snape behandla Harry nu när han tillhör i hans elevhem? Jag kommer ändra vissas personlighet till en viss grad för att de kan stämma bättre med storyn men annars kommer allt vara som vanligt (förutom en del händelser).

Hoppas någon liten vänlig själ vill läsa!

Bevakar

Bevakar

Jag läser


Jag vet inte om jag ska ta att jag står med på den där listan som något positivt eller negativt...

Tack snälla! ♥ och bara för er kommer första kapitlet nu. Haha det var menat positivt HP_maja


---------------------------------------------------


Mot Hogwarts
Harry satt på en ensam kupé i tåget som skulle ta honom till Hogwarts. Han såg perrong 9 ¾ sakta bli mindre och mindre medan han lyssnade på sin ny inköpta uggla Hedwigs hoaden.

Han kunde inte tro det, han var övertygad om att närsomhelst så skulle han vakna under sitt lilla skrymsle och allt skulle vara precis som alla andra dagar, hans moster Petunia skulle väcka honom tidigt på morgonen och säga åt honom att inte bränna vid stekfläsket, efter en stund skulle även morbror Vernon komma ner och till sist deras fete son Dudley. Harry skulle snabbt kasta i sig maten och med lite tur hinna fly från bordet innan Dudley fick ett av sina ökända raseriutbrott. Men ingen väckte honom. Harry lutade huvudet mot det svala fönstret och var precis på väg att slumra till när han hörde någon harkla sig. Han ryckte till och vände sig om. Framför honom stod en rödhårig kille som Harry antog kom från familjen Weasley som hade hjälp honom hitta till rätt perrong.
- Eh hej, jag heter Ron Weasley och kan jag sitta här? Alla andra vagnar är fulla, sa Ron och blev skär om öronen.
- Självklart jag heter Harry Potter, sa Harry och log ett vänligt leende. Han var glad åt att få lite sällskap.
Ron fick stora ögon och stammade fram:
- Den Harry Potter?
- Ja den ja, sa Harry besvärat. Han gillade inte alls riktningen samtalet var på väg mot.
- Jag som trodde att det var Fred och George som skojade, är det sant att du har det där du vet..
- Ärret? Avslutade Harry och vek bak luggen.
Ron stirrade chockat på Harry och skulle precis säga något när en vagn kom rullande tät följt av en rultig kvinna som knackade på dörren.
- Vill ni ha något från matvagnen? frågade kvinnan.
- Nej tack, sa Ron och tog fram en påse med något som lika gärna kunnat vara mackor som kattmat.
Harry på andra sidan ville köpa allt. Han hade aldrig haft såhär mycket pengar innan och dessutom var han utsvulten.
- Jag tar allt jag kan få för det här, sa Harry och höll fram 14 silversiklar.
En stund satt Harry bredvid en stor hög med all mat man kunde tänka sig. Harry hade just börjat hugga in på en bit pumpapaj när han såg Rons besvärade blick.
- Vi kan dela om du vill, sa Harry som aldrig tidigare hade haft något att dela.
- Vill du det? Sa Ron och sken upp.
Harry räckte honom en bit pumpapaj och helt plötsligt hördes ett pip från Rons bröstficka.
- Oj juste och det här är Scabbers, min råtta, sa Ron.
Scabbers såg, fast han hade sovit i flera timmar. Helt slut ut och sekunden efter ramlade han platt ner i Rons bit pumpapaj och somnade om.
- Han duger inget till och det enda han gör är att sova. Jag har till och med försökt få han gul för att göra han lite mer intressant, jag kan visa om du vill.
Harry nickade, han ville gärna se mer magi och kunde knappt vänta tills han själv fick försöka. Ron var i full färd med att ta upp staven när de ännu en avbröts av en tjej med stort fluffigt hår och ganska stora framtänder.
- Ursäkta mig jag heter Hermione Granger, har ni sett en padda? Neville har tappat bort sin igen, sa hon.
Både Ron och Harry skakade på huvud.
- Oj, håller ni på med magi? Låt oss se då, sa Hermione.
Ron höll fram trollstaven och rabblade en osammanhängande mening, men Scabbers lyfte inte så mycket som ett finger.
- Var det där ens en riktig formel? Jag har bara testat några få och alla har fungerat för mig, sa Hermione och riktade staven mot Harrys glasögon.
- Reparo
Och innan Harry visste ordet av det var alla sprickor på de gamla glasögonen helt borta och likaså tapen som i så många år hade kämpat med att hålla ihop glasögonen. Hermione reste sig upp och sa:
- Vi är framme om max 5 minuter så om jag var er så skulle jag byta om.

-----------------------------------------------

Jag vet att kapitlet är väldigt likt det i Harry Potter men jag lovar att det blir bättre sen

Skitbra

Jättebra Tack för taggningen jag vill jätregärna läsa♥ Har läst en annan som också hette "Om Harry hamnade i Slytherin. Men då så vart han vän med Draco och inte med Ron och Hermione. Det stämmer ju inte eftersom elevhemmet inte skulle ha ändrat på hans vänner eller att han och Draco var rivaler. Ser fram emot mer!

Braa!

Intressant!! Bevakar och väntar på nästa del

Hej på er! Fick världens skrivarkick igår så skrev klart hela 4 kapitel som väntar på att läggas ut.



Nämen gud vad kul välkommen! Hans uppfattning till Draco har inte direkt ändrats men han har valt att tagit emot Dracos vänskap. Trots att han inte gillar det

---------------------------------------------

Elevhemmen
Harry kunde knappt tro sina ögon, framför honom tornade det vackraste slottet han någonsin hade sett upp. Inte för att han hade sett så många. Han huttrade tyst, vädret var inte det bästa för att vara ute på sjön men trots vilda protester från en liten blond kille hade de ändå gett sig av med Hagrid i spetsen. Hagrid sa att det var tradition att förstaårseleverna skulle segla över vattnet till Hogwarts. Inte skulle lite regn stoppa en så fin tradition. Hagrid själv jobbade han som skogsväktare på Hogwards efter att ha blivit relegerad från skolan under hans tredje år. Harry hade även han att tacka för att han inte var kvar hos familjen Dursley. Det var nämligen han som hade kommit instormande i deras hus för att ta med Harry hit.

- Vilket elevhem tror ni att ni kommer hamna i? Frågade Hermione för att bryta tystnaden.
Harry tittade oförstående på henne.
- Elevhem? Frågade han.
- Ja du vet de vi kommer dela in oss i. De måste du ju kunna allt om.
Harry ruskade på huvudet och gav om möjligt en ännu oförstående blick. Den knubbiga killen, Neville trodde Harry att han hette hade hittills suttit tyst men inte ens han kunde dölja sin förvåning.
- Elevhem är olika hus och med de i samma ålder som hamnar i samma kommer man att bo med och ha lektioner med, jag kommer säkert hamna i Hufflepuff, suckade Neville.
- Det är bättre än Slytherin i alla fall, skulle jag hamna där så skulle jag ta tåget tillbaka utan att blinka, sa Ron.
Hermione var den enda som verkade lägga märke till Harrys förvirring.
- Det finns alltså fyra olika elevhem, Gryffindor, Ravenclaw, Hufflepuff och Slytherin. Själv så skulle jag helst vilja hamna i Gryffindor, det sägs ska vara det ska vara de bästa. Men jag skulle inte ha något emot att hamna i Ravenclaw. Hufflepuff verkar vara de som man inte vill hamna i. Jag tycker dock att det inte verkar sämre än något annat. Men värst av allt skulle nog vara Slytherin, det elevhemmet har ju fler dödsätare gått i än i alla andra tillsammans. Ni-vet-vem gick ju till och med där.
Ron såg chokad ut medan Neville såg så rädd ut att han höll på att ramla ur båten. Vem ni-vet-vem var hade till och med Harry koll på. Hagrid hade berättat allt för honom utom varför ingen använde hans namn.
- Du menar Voldemort? Frågade han för att vara på den säkra sidan.
Nu såg till och med Hermione rädd ut och Neville såg ut som om han hade sett ett vandrande lik.
- Du sa hans namn! Utropade Ron.
- Lyssna, jag vet lika lite om trollkarlsvärlden som jag vet om flygande spindlar. Jag visste inte att man inte skulle säga hans namn det var inte för att visa mig modig, sa Harry.
- Varför vill man inte hamna i Hufflepuff och vad är det för speciellt med Gryffindor? Frågade Harry nyfiket för att få bort den spända tystnaden som hade lagt sig.
- Hufflepuff sägs ska vara en grupp med fårskallad där ärligheten styr och Gryffindor är det stället som man hamnar om ens mod är stort. Alla mina bröder har hamnat där, sa Ron dystert.
- Jag kommer säkert hamna i Hufflepuff, sa Harry ännu dystrare.
Mer hann de inte säga eftersom båtarna hade nått land.
- Förstaårselever följer med mig! Ropade en dam som såg väldigt sträng ut.
När klungan med förstaårselever hade samlat ihop sig öppnade hon dörrarna till slottet och som en given signal började alla elever följa efter. Efter en stund stannade hon framför en stor dörr.
- Jag heter professor McGonagall, lärare i förvandlingskonst och även elevhemsföreståndare för Gryffindor. Jag kommer att hämta in er om en stund, under tiden vill jag att ni stannar här och inte hittar på några dumheter.
Under tiden passade Harry på att se sig om. Han fick nästan en chock när han såg att tavlorna rörde sig. Hans blick rörde sig nyfiket bort mot trappen där han fick se något som hade fått de flesta att tappa hakan. Där uppe var de ett flertal spöken som förde en livlig diskussion om någon som kallades Peeves. Han rös när ett spöke fullt med silverfärgade blodfläckar mötte hans blick. Spöket sa något till de andra och de svävade iväg bort genom korridoren.


- Så det är alltså sant, sa en släpig röst. Självaste Harry Potter är alltså här och ska börja på Hogwarts.
- Och vem är du? Frågade Harry med dold irritation.
- Draco Malfoy.
Ron kvävde ett skratt och Draco tittade förolämpat på honom.
- Jaså, du tycker mitt namn är lustigt? Det behövs inte direkt någon speciallist för att se vem du är. Rött hår, fräknar och slitna gamla kläder. Du måste vara en Weasley. Harry, sådana som vi måste se vilket vårt sällskap är. Jag hjälper dig gladligen med det, sa Draco och sträckte ut en hand.
Sådana som vi? Tänkte Harry. Det var väl inget speciellt med honom han var lika normal som alla andra men han tvekade ändå, det fanns ändå en chans att han skulle hamna i Slytherin. Vilket Harry inte tvekade en sekund på att Malfoy skulle tillhöra. Han kanske skulle bli tvungen att stå ut med sådana som Malfoy under sju års tid. Hans tankar avbröts hastigt av att professor McGonagall visade sig i dörröppningen.
- Då så förstaårselever på ett led efter mig.
Alla började tveksamt gå efter henne och kom in i en stor matsal. Fyra bord stod lodrätt och ytterligare ett vågrätt. I taket svävade en massa ljus och själva taket var som en stor stjärnhimmel.
- Jag har läst att taket är förtrollat till att bli en stjärnhimmel, hörde Harry en bekant röst säga längre bak i ledet.
Harry hade hunnit blivit riktigt nervös nu vilket han var lång ifrån ensam om. Nästan varje elev såg ut som om någon skulle äta upp dem, förutom Draco såklart. Harry var säker på att han inte ens visste vad känslor var och ännu mindre hade några. Professor McGonagall stod uppe på scenen med en sliten gammal hatt i handen. Hon petade med sitt trollspö mot den och helt plötsligt brast hatten ut i sång.