Lily och James Potters återvändo

Titel: Lily och James Potters återvändo
Författare: Bara me, myself and I
Rating: G, tror jag
Färdigskriven: Nej
Handling: Lily och James Potter kommer tillbaka till livet, fyra år efter att de dött. Nu måste de försöka uppfostra Harry igen. De trodde Harry glömt dem, och magin, men Harry är väldigt speciell, på mer än ett sätt. Varning: Jag har med flit gett Harry ganska många krafter, han vet om att ahn har dem, men ingen annan vet.
Skriven i tredje person.

Prolog
En liten pojke satt i ett skåp under en trappa. Den lille pojken hade korpsvart, ostyrigt hår, gnistrande, smaragdgröna ögon, och ett smalt, blixtformat ärr. Han var mycket smal, och väldigt kort. Han satt och stirrade ner i bordet, knäpptyst. Den lille pojken var Harry Potter, pojken-som-överlevde. Han kom vagt ihåg att det var idag, för 4 år sen, som den onde mannen hade dödat hans föräldrar. Detta ledde naturligtvis till att han satt och försökte minnas när han fortfarande hade en familj. Han huttrade till, han övervägde att tända eld på nånting för att få lite värme, men visste att han inte sulle få komma ut ur skåpet på en vecka isåfall. Vad hade det blivit av hans farbröder? Han kunde inte för allt i världen minnas hur dom såg ut, men han mindes namnen glasklart. Farbror Tramptass, farbror Måntand och farbror Slingersvans. Varför övergav dom mig? tänkte han sorgset.

Två män satt samtidigt i två fåtöljer framför en brasa. En av dem hade ljusbrunt hår och bärnstensfärgade ögon, den andre axellångt, svart hår och silvergrå ögon. De satt i tystnad. Dessa män var Remus Lupin och (den nyligen frigivna) Sirius Black. Det var halloween 1985, och de sörjde 4 års jubileumet för sina bästa vänner, James och Lily Potter. Som varje år tänkte de tillbaka på gammla goda tider, när de var Marodörerna av Hogwarts. Alla tjejer ville ha dem, alla killar ville vara dem. De var populär, de var fruktade, de var marodörer, och nu var bara hälften kvar, de andra var antingen döda, eller anledningen till att de dog. Och hur dom än försökte, kunde de inte betala tillbaka till sin bästa vän, deras bror i allting förutom blod, genom att ta hand om hans son. Hur kunde vi övergiva honom, tänkte de sorgset.

Första kapitlet kommer snart!
Åh, just det, det här kan bli användbart:

Bevakar! Kan nog bli bra

Bara tog mig en titt på fanfictions och hittade den här. Awesome!! Du skriver så himla bra, asså wow, fattar inte hur man kan bli så indragen i en story efter bara ett kapitel!! Längtar till nästa!!
/Fellow writer
*Bevakar med STORT B!*

LÄSER ABSOLUT!

Så, jag tänkte inte lägga upp det här förrän imorgon, men jag fick tråkigt så här är det:
Kapitel 1.
Två människor i dammiga, svarta mantlar med huvorna uppdragna så att man inte såg deras ansikten hade just transfererat till utanför grinden för Hogwarts skola för häxkonst och trolldom. En av dem muttrade någonting och nåt silver färgat kom ut ur änden på hans trollstav.
“Gå till professor Dumbledore, se till att han kommer ner hit själv” sa han lågt till den silvriga skepnaden. Den lite mindre gestalten jämrade sig lite.
“James, hur ska vi förklara att vi varit döda i fyra år, och sen magiskt kommit tillbaka tillbaka till livet igen?”
“Oh, det är lätt, Lily-blomman, säg bara det du sa just fast utan frågetecken” svarade mannen, som uppenbarligen hette James glatt.
“James hur kan du vara så glad? Kommer du inte ihåg vad vi såg från andra sidan?” sa kvinnan, som troligtvis hette Lily argt.
“Ja, såklart jag kommer ihåg, men nu när vi är tillbaka kan vi ju hämta Harry, och hjälpa Tramptass och Måntand från deras despression.” svarade James, lika glatt än.
Deras konversation slutade där, för en gammal, lång man med långt silver skägg och hår, halvmåneformade glasögon och en djuplila klädnad kom gående med långa kliv.
“Vem är ni, och varför har ni kommit till min skola?” sa han strängt.
“Åh, Albus, har inte förändrats alls de senaste 4 åren, va?” sa James roat och drog av sig huvan, Lily gjorde likadant.
“Ta mig tusan” andades han “Lily och James Potter, vid liv?”
James skrattade lågt samtidigt som Lily sa:
“Ja, Albus, vi kom tillbaka, för vår son och våra vänner behöver oss.”
“Kom med upp på mitt kontor, ni måste nog berätta mer om vad som hände först…”

Det kommer troligtvis bli ett par kapitel framöver utan Harry i, men jag tror ni överlever

Du skriver underbart! Kan dock rekommendera lite mindre prat i de kommande kapitlerna.

Tycker det är jättebra, och till skillnad från ^ tycker jag att det var lagom mycket prat
Dock tycker jag inte du fångade Dumbledores personlighet. Men det är väldigt svårt så du gjorde det bra

Tycker den verkar väldigt bra bevakar såklart

Jätte bra bevakar

Javisst, det är det

Jag uppfattar honom som någon som vet allt, ler mycket och säger smarta saker