Pirates at the sea

Fourma

Värmen gasade i stadens hamn och det var liv och rörelse med handelsmän och slavar.
Hon stod vid det andra slavarna med det smuttsiga hået framför ögonen och hon muttrde något. När hon blev tillkallad så såg hon upp och hennes jade gröna ögon gnistrade till. Det röda håret hängde i tunga tovor och hennes småbleka ansikte visade en stor sorg. Tyst viskade hon förlåt ovch såg en landbrygga läggas mot hamnen.

Han stod på den svajande båten och väntade. De andra hämtade slavar in och ut på båten. Det var kaos på båten, men snart skulle alla vara ifärd med någonting igen ute till havs.

"Mina herrar! Skulle ni vilj köpa en slav?" Slavhandlaren vinkade åt sig pirtern och log.
"Jg har en mycket vacker flicka här." Han log mot dem.

Han klev av sitt skep och steg mot mannen som talat.
"Visa mig vad du har." Sa han mer som en befallning. Han var van att befalla, från sin tid på skeppet.

Han log och rörde med hnden mot slavrn.
" Undersök du gärn dem. Hon här fick vi från en by i norr rysslnd. " Han flinde och såg på flickn som såg upp med ht och svår något som vberkde vr rysk.

"Jag tar inga slavar som jag inte kan språket på" fräste han och tittade på handlaren. Han såg ut att krympa tillbaka lite.
"Har du något annat?"

"De fläst är från Itlien eller spnien." Flickn spottade på köpmnnens skor och hon sprkde till honom.
"Du din!" Han tog tag i hennes handled.
"Ursäkta för det där"

Han gick runt ett tag och pekade på ett par få. Han var dock väldigt nogrann med vilka han valde.
Han kom fram till en rödhårig flicka och granskade henne kritiskt.

Hon såg nästan mordiskt på mannen medan hon grymtde lite. Hennes tänder var vita och hon vred ilsket bort huvudet.
"Hon är stark med. Hon kan var bra till bära sker."

"Hm. Skulle nog funka" muttrade han och vände sig mot mannen. "Hur mycket?"