Prs(Jessica Tonks)

Prs|Jessica Tonks|fashion7

När två kvinnor en dag krockar med varandra vänds deras världar uppochner och ödet tycks aldrig sluta föra dem samman.

fashion7s mall:
Namn: Nithya Brown
Ålder: 19
Kön: Kvinnligt
Utseende:
Bakgrund: Nithya är född i en by nära slottet och är en av de mycket få kvinnor som rekryterats till soldat åt kungen. Hon tar sitt jobb på stort allvar och är sedan hon ett fåtal gånger blivit våldtagen väldigt kall mot andra.
Övrigt: Älskar att rida och läsa. Hennes egen häst går vid namn Tornado.

Jessica Tonkss mall:
Namn: Marie Smith
Ålder: 19 år gammal.
Kön: Kvinna
Utseende: Marie är kort och rätt så smal, men har kurvor som täcker upp för det.
Bakgrund: Maries far äger den lokala baren som är utanför slottet och sedan hon var liten har hon jobbat där. Då hennes far varit rätt så varsam om henne har hon inte råkat ut för så mycket. Men händelser med vissa kunder ha fått henne att kunna försvara sig själv lite.

Jessica Tonkss mall:
Namn: Marie Smith
Ålder: 19 år gammal.
Kön: Kvinna
Utseende: Marie är kort och rätt så smal, men har kurvor som täcker upp för det.
Bakgrund: Maries far äger den lokala baren som är utanför slottet och sedan hon var liten har hon jobbat där. Då hennes far varit rätt så varsam om henne har hon inte råkat ut för så mycket. Men händelser med vissa kunder ha fått henne att kunna försvara sig själv lite.

Ska du börja? x)

Okej^^

Tornado gnäggade högljut då de for in på slottsgården. Efter två veckor vid hamnarna i öst var han nog trött. Nithya var i alla fall det. Andra kompaniet utbytte glada rop då alla kunde hoppa av hästarna och Nithya följde tyst med då ett tiotal män gick mot byn för att få sig något gott att dricka.

Marie och hennes far stod beredda och väntade. De visste att denna dag skulle de få många gäster, för soldaterna hade kommit tillbaka. De ville alltid dricka mycket.
Köttgsopporna fanns beredda i stora grytor och flera kannor med öl med. Marie själv stod bakom disken och väntade. Hon hade på sig sina renaste och finaste arbetskläder, en svart enkel klänning med vitt förklädde och håret var uppsatt i en lös knut.

Nithya och männen gick in på restaurangen som var rätt tom. Nu fylldes den med pratglada, ja allmänt glada män. De tog oförskämt på flickorna som serverade och sjöng och drack som om det vora sista dagen i livet. Nithya satt i ett hörn med luvan uppdragen och med ett roat leende på läpparna. Hon reste sig upp för att gå till baren. Plötsligt råkade hon stöta in i någon och rykandeköttgryta for över dem båda.

Marie började servera mat och dryck till männen, hon brydde sig inte om deras ord, men då de sträckte sig efter henne gav hon de en dask på händerna och fortsatte gå. Hon gick just med en tallrik köttgryta då plötsligt någon gick in i henne och Marie föll ner på golvet. Med köttgrytan över sig.
"Toppen" mumlade hon och tog sig sakta upp och plockade upp skålen. Hon såg mot kvinnan. "Gick det bra miss?".

Nithya svor en lång ramsa, hennes skjorta var förstörd. Hon såg ner på den unga kvinnan och ryckte på axlarna."Det är lugnt." sade hon sammanbitet. Hon gick över kvinnan och styrde raskt stegen mot toaletten, där hon sköljde bröstet med kallt vatten där kättgrytan runnit. Det var första gången på länge hon blivit bränd. Tillslut kom hon ut igen och såg skamset på kvinnan. Hon hade bara gått därifrån ju, inte ens hjälpt att plocka upp. Så var det när man var med i kungliga armen.

Marie fick en trasa av en annan servitris och torkade upp det som kommit på golvet innan hon gick och hämtade ny köttgryta. Då hon kom med den till en av männen gav han henne en örfil. "Varför tog det så lång tid? Jag svälter här!". Han satte sedan igång med att äta.
Marie sa inget utan bara gick in till köket igen och torkade av sig.

Nithya såg surmulet på Rick, som varmannen som örfilat kvinnan. Hon gick fram och satte sig hos Rick och de andra. "Skärp dig Rick, om det är någons fel att maten dröjde är det mitt." fräste hon. Rick skrattade bara. De flesta män visste vid det här laget att trots att Nithya ofta var tyst och stängd för omvärlden kunde hon vara väldigt bitsk när hon tyckte något var fel eller orättvist.

Marie fortsatte servera, kinden ömmade och sved och var lätt röd men hon brydde sig inte. Hon var van att få sådant från kunder som inte var nöjda.
Tillslut kom hon fram till mannens bord igen, men nya kaggar med öl som de beställt. "Vill ni ha något mer?" undrade hon. En annan av männen som satt där sträckte sig efter henne. "En trevlig natt sötnos vore inte så illa". Marie slog undan hans händer och gick iväg igen.