Jag har inte sett någon Gellbus-/Grindeldore-fanfiction förut så jag tänkte att det skulle vara kul att skriva en.
Spoiler:
Tryck här för att visa!Grindeldore/Gellbus är alltså Albus Dumbledore och Gellert Grindelwalds shipname.
Titel: I do not complain
Språk: Svenska, kan förekomma lite engelska
Författare:
kitto
Idé:
kitto
Huvudpersoner: Albus Dumbledore och Gellert Grindelwald
Årskurs: Sjunde och sista året
Årtal: Utspelar sig år 1898
Format: Fanfiction uppdelad i kapitel
Perspektiv: Skrivet från bådas synvinkel i jag form, nämns tydligt vem som berättar
Prolog:
Spoiler:
Tryck här för att visa!Albus
Jag vaknade upp av att en solstråla bländade mig. Gryningsljuset la en harmonisk stämning över rummet som jag nu så gott som delade med Gell. Jag kunde höra hans djupa andetag och jag kände hur den välbekanta lukten fyllde mina lungor. Jag hade lagt ena armen runt hans varma kropp och jag kände hur min hand lyftes ovanpå hans bröstkorg i takt med hans andetag. Han gnydde till och rullade över åt andra hållet. Hans panna vilade nu mot mitt nakna bröst och hans gyllene lockar kittlade mitt sommar-fräkniga ansikte. Han la armarna om mig med en nyvaken gäsp. Han vred huvudet så hans kind låg vilad mot min insjunkna mage. Det syntes på mig att jag bodde med en fattig familj, jag var sjukligt smal. Det var ju inte så att jag fick en trerättersmiddag hemma hos Grindelwald heller men någon slags frukost var obligatorisk.
"God morgon" sa jag mjukt och drog undan en lock från hans ansikte. Han sträckte sömndrucket på sig och öppnade ögonen. Hans klarblå ögon tittade rakt på mig men hans svarade inte. Han bara höjde handen för att försiktigt smeka min kind. Hans beröring kittlade i mitt ljusa skinn.
Gellert
Jag sänkte handen igen och satte mig upp med hjälp av armbågarna. Jag log mot Albus som såg något sömnig ut. Han kan inte ha varit vaken speciellt länge. Jag satte mig upp och vred mig så att jag satt med ryggen lutad mot den turkos-målade väggen. Min säng var liten och det var egentligen för trångt för att Albus skulle skulle få plats. Vi hade inte känt varandra speciellt länge men vi hade kommit varandra så nära på bara något halvår att vi nu kunde tränga ihop oss för att sova i samma säng.
"Är du hungrig?" frågade jag och la huvudet lite på sned. Albus nickade ivrigt.
"Du anar inte!" utropade han och spärrade upp ögonen med ett leende. Jag skrattade och hävde mig över i en sittande ställning över sängkanten. Mina muskler var ömma efter nattens sömn och jag sträckte på mig så att det smärtade i varenda nerv. Albus satte sig upp bredvid mig men tippade trött över med huvudet mot min axel. Jag flinade och rufsade till hans rödbruna hår och reste mig. Han föll lamt ner mot madrassen med en mjuk duns och gav ifrån sig ett kvävt stönande ljud som betydde att han, nu när han tänkte efter, hade velat sova en stund till. Jag drog på mig skjortan jag hade haft dagen innan utan att knäppa den. Albus låg fortfarande kvar i sin till syntes mycket obekväma position.
"Här" sa jag och kastade en ljusblå skjorta med slarvigt uppkavlade ärmar på honom. Han reagerade knappt men satte sig tillslut upp och tog på sig den men, precis som jag, lät bli att knäppa de små plastknapparna.
"Var du inte hungrig?" undrade jag med en retsam ton. Han gav mig ett uppgivet 'mm' till svar innan han ställde sig upp.
Någon som är intresserad?