Please, Don´t Bite Me

Hej Där!

Jag har ju tänkt lite på att skriva en liten Twilight Fanfiction! Är ju nybörjare, men har sett alla filmer, och läst halva första boken, haha. Men jag är ett troget fan av Stephanies fantastiska böcker, men kritisera mig inte för hårt om jag skriver något som inte är rätt, alla Twilight nördar . Jahopp, men vi kör väl igång!

Namn: Please, Don´t Bite Me
Färdigskriven: Nej!
Författare: Fred and George
Typ Av Text: Fanficiton
Rating: Alltså, lite blod, lite aggresivt, kommer varna.
Handling:
Jag suckade. Jag hatade matte! Och ändå hade jag fått ett C i det ämnet. Fast min lärare kanske jämfört mig med de andra eleverna..... Men iallafall, jag heter Melanie, Melanie Green. Jag går i klass 8d och är 14 år. Ganska smal. Medelångt, tråkigt hår, blå, vanliga, osminkade ögon. Blyg. Inte direkt mobbad, bara lite.....utanför. Är liksom vän med alla, men ändå ingen. Dom andra i mina klass....jaa, vad ska man säga? Dom är väl liksom vanliga 14 åringar, tjuriga, lättretade, hårt sminkade, fjortisar. Som i nästan alla klasser finns väl dom där tuffa, coola, populära. Så finns det dom som tror dom är coola. Och så finns det ju nördarna, som inte har någon att vara med, utan söker sig till skolarbetet. Jag är nog nån av nördarna, tror jag.
-Ms Green?, frågade Mr Carter och lät irriterad. Jag tittade upp, och såg in i mattelärarens stränga ögon.
-Ehm, ja Mr Carter?, frågade jag och rodnade när alla vände sig mot mig.
-Svaret tack, sa Mr Carter och hånlog mot mig när jag såg frågande ut.
-Ja, ehm.....jag hörde inte, sa jag och gjorde mig beredd på en ordentlig utskällning, men istället hörde jag klockornas läte, och började automatiskt samla ihop mina böcker. Mr Carter suckade, men sen samlade även han ihop sina böcker och gick ut ur klassrummet.

En litet annat smakprov:

Alla tystnade. Mrs Barclay harklade sig lite och tittade mot dörren. Dom nya eleverna klev in. Bleka, långa, ståtliga. En med kort brunt hår och bländande leende, vackra guldbruna ögon. Den ena, om möjligt, nästan ännu blekare, med hårda svarta ögon, långt brunt hår, även hon lika vacker.


Någon som vill läsa? Första Kapitlet kommer idag isåfall!

läser

Så himla kul! Tipsa gärna andra!

tagga många.

Kanske

Molly Evans
Inez*Malfoy
HorseQueen

TIPSA GÄRNA ANDRA!!! Kapitel ikväll!

Tror denna blir spännande :3♥ *bevakar*♥

Jag suckade. Jag hatade matte! Och ändå hade jag fått ett C i det ämnet. Fast min lärare kanske jämfört mig med de andra eleverna..... Men iallafall, jag heter Melanie, Melanie Green. Jag går i klass 8d och är 14 år. Ganska smal. Medelångt, tråkigt hår, blå, vanliga, osminkade ögon. Blyg. Inte direkt mobbad, bara lite.....utanför. Är liksom vän med alla, men ändå ingen. Dom andra i mina klass....jaa, vad ska man säga? Dom är väl liksom vanliga 14 åringar, tjuriga, lättretade, hårt sminkade, fjortisar. Som i nästan alla klasser finns väl dom där tuffa, coola, populära. Så finns det dom som tror dom är coola. Och så finns det ju nördarna, som inte har någon att vara med, utan söker sig till skolarbetet. Jag är nog nån av nördarna, tror jag.
-Ms Green?, frågade Mr Carter och lät irriterad. Jag tittade upp, och såg in i mattelärarens stränga ögon.
-Ehm, ja Mr Carter?, frågade jag och rodnade när alla vände sig mot mig.
-Svaret tack, sa Mr Carter och hånlog mot mig när jag såg frågande ut.
-Ja, ehm.....jag hörde inte, sa jag och gjorde mig beredd på en ordentlig utskällning, men istället hörde jag klockornas läte, och började automatiskt samla ihop mina böcker. Mr Carter suckade, men sen samlade även han ihop sina böcker och gick ut ur klassrummet.

Jag tog min ryggsäck och gick ut som alla andra. Jag satte mig på en bänk utanför, och väntade på att det skulle ringa in. Just det! Jag log, öppnade väskan och tog upp min underbara bok, Om Jag Kunde Drömma, av Stephanie Meyer. Jag hade lagt ner den i väskan igår kväll, när jag reden läst till klockan 2 på natten. Jag slog upp den, satte mig bekvämt, och tog upp ett äpple ur väskan. Jag tog ett bett, och började läsa:

-Edward, jag vill alltid vara med dig. Det är dig jag älskar, sa jag. Jag såg på honom. Han såg plågad ut.
-Men, Bella, förstå, jag är det farligaste monstret som finns. Jag vill bara inte att du skadas, svarade han.

Tjattret i korridåren tystnade. Det hördes lätta fotsteg, och jag tittade upp. Det var första gången jag såg dom. Dom nya eleverna. Först gick en tjej med allt långt ljusbrunt hår på en sida, den ena sidan var rakad. Hon log mot oss. Hon var så blek, men hon såg snäll ut. Efter henne gick en annan tjej, dom såg ut att vara släkt. Hon log INTE. Hon stirrade på oss, med kolsvarta hårda ögon. Jag rös. Jag fick liksom....dåliga vibbar av henne. Hon hade mörkare hår en den andra tjejen, och hon var lång, smidig, och smal. Men ändå väldigt välmusklad. Dom gick in i vårat klassrum! Jag slog genast ihop boken, och reste mig. Men jag var inte ensam, det hade bildats en lång kö, efter dom nya, vackra, bleka eleverna.

Så himla kul att några läser! TACK! ♥ Vad tycks? KOMMENTERA!!!!

Lääääser! Är inte exakt ett twi-fan men jag gillar böckerna och helt helt såld på vampyrer

Jättebra!♥

Kul! Här kommer kapitel då!

Vi struntade fullkomligt i att det inte ringt in än, och det verkade dom nya eleverna också göra. Dom gick bara in, och satte sig på några stolar längst fram. Jag stirrade på tjejen med ena sidan rakad, och hon log mot mig. Jag rodnade och fällde ner blicken på bänken, och låtsades konsentrera mig på gammalt lim som fastnat där. Det gick inte så bra, och min blick gled upp på den andra flickan. Hon tittade på var och en i klassrummet med hård blick, och med mörka ögon. Hon mötte min, och jag så hur musklerna i hennes hals spändes, och hon såg nästan illamående ut. Jag märkte att jag fortfarande hade min underbara bok om vampyrer i handen, och började okoncentrerat läsa i den. Dom var så bleka, men så vackra. Den ena av dom hade hårda svarta ögon, men dom andra såg lite snällare ut. Jag var inte rädd. Jag var bara rädd att vampyrerna i huset inte skulle gilla mig. Jag drog efter andan. Det kunde inte vara sant. Jag tittade på dom både tjejerna där framme. Den med rakat hår satt och verkade viska lugna ord till den andra, och musklerna i hennes hals verkade slappna av.
-Okej, svenska boken nu, sida 213 tack! Mrs Barclay stormade in i klassrummet och var helt röd i ansiktet. Hon bar ett flertal tunga böcker under armen. Hon stoppade när hon fick syn på nykomlingarna längst fram. Hon harklade sig.
-Ehm....Ja just det! Ni är dom nya eleverna! Dom båda flickorna reste sig upp. Den ena med ett leende, den andra, med illamående min, och röda ögon.


Vad tycks? Kommentera!