''Harry Potter och Dödsrelikerna'' - ur Rons synvinkel

Ron vaknar upp i sin lilla säng i kråkboet. Just det ja- idag ska de hämta Harry!
Han är såklart lite nervös- det är en av de farligaste saker han någonsin gjort.
''Klart det är värt det!'' tänker han. Samtidigt känner han ett sting i hjärtat. 14 personer. Så många skulle nog inte ställa upp för honom.
Han intalar sig själv att det är fel att tänka så och skakar av sig tankarna. Han går ner i köket.
Där står - till Rons förvåning - bara en enda person. Han ser inte ansiktet, bara virrvarret av brunt hår och händerna som ivrigt hackar
gurka.
-Godmorgon. säger han.
Hermione hoppar till.
-AJ! hörs det. Hon snurrar runt. Hon råkade skära sig på fingret.
-Oj förlåt! Det var verkligen inte meningen att skrämma dig! säger Ron förskräckt.
-Det är Okej. Hon drar fram sin trollstav. ''Episkey'' mumlar hon och såret blir helt.
Sen stoppar hon tillbaka den i fickan.
-Har du sovit gott? frågar hon vänligt.
-Gissa.
-Nervis?
-Undra du. Själv då?
-Inte det minsta, säger hon ironiskt.
-Var är alla? frågar Ron.
-Alla har ätit frukost, sömntuta.
-Du med?
-Nej jag väntade på dig. Men alla andra gick upp på sina rum för att - tja- göra sig redo.
Ron nickar. I samma ögonblick knackar det på dörren. Ron sliter upp Hermiones trollstav och riktar den mot dörren.
-Vem där? frågar han.
-Jag, Remus John Lupin, varulv, gift med Nymphadora Tonks, förlåt, Tonks, Metramorfmagusen, som står här bredvid mig. Nära vän till James Potter, som är din bästa kompis döda pappa, Ron. Lärare i försvar mot svartkonster för 4 år sedan. Min första lektion handlade om boggartar, din patronus tar form av en terrier, du lärde dig den av Harry James Potter, som lärde sig den av mig. Jag är här för att...
-Det räcker! säger Ron och öppnar dörren.
Utanför står Remus Lupin och Tonks.
-Du behöver inte redovisa en hel självbiografi varje gång du ska bevisa att det är du, älskling, säger Tonks och flinar retsamt mot Remus, som suckar.
-Kom in, säger Hermione. Har ni ätit?
-Tack, vi har ätit, säger Remus och nickar mot Hermione.
-Var är alla? frågar Tonks.
-Dem har gått upp, säger Hermione samtidigt som hon ställer fram två tallrikar med hackade grönsaker och mackor.
Ron kastar sig genast efter den ena. I samma sekund knackar det än en gång på dörren.
-Vem där? frågar Lupin mot dörren. Tonks håller upp sin trollstav.
-Jag, Alastor Moody, före detta auroren.
-Bevisa det, säger Lupin raskt. Vad kallade James Potter min...öh...sjukdom?
-Ditt lilla pälsproblem, säger Moody irreterat.
-Vi fattar, säger Tonks och går till dörren och öppnar den. Moddy haltar in.
-Vad sägs som att jag och Monsterögat ställer oss utanför? Så slipper vi ha frågesport varje gång någon ska in? säger Tonks.
-Kom då. Vi går ut, säger Moody. Han och Tonks går ut.
-Är allt bra med er? frågar Lupin när de har gått.
Ron och Hermione nickar.
-Vi kanske borde...öh...låta Harry få veta något? frågar Ron.
-Absolut, säger Lupin snabbt. Det borde vi, men vi kan tyvärr inte. Flampulvernätet är bevakat och vi kan inte riskera att skicka en uggla.
-Det är klart...säger Ron.
I samma ögonblick hörs ett skri utifrån så högt att både Ron, Hermione och Lupin hoppar till. De ser en svart skugga utifrån...

Skriv !!! Älskar den

Jättebra, fortsätt!

Jätte bra älskar den ♥

Meer!

More! *bevakar*

Jättebra! Meeeeer!
Förresten, *bevakar*

Bra!

Kom igen NTonks! Du har beundrare som vill ha meeeeer!

ja jätte bra.