Astoria Greengrass [SV]

Titel: Astoria Greengrass [SV]
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Färdigskriven: Nej
Rating: G
Beskrivning: Det handlar om Astoria Greengrass (Som Draco gifter sig med efter kriget) femte år på Hogwarts. Hennes bästa vän är hennes syster Daphne (Som i denna ff är hennes tvilling). Hon och Draco och är också bra kompisar, vilket leder till kärlek. Ja, och sedan, det beror på, så kanske det kommer handla om hennes senare år på Hogwarts också. :p

edit: Det är inte som i filmerna, Umbridge finns med, men det dära när Harry och de tränar i Vid Behov Rummet är inte med.
Ska jag börja?

Om någon undrar är denna ff originellt skriven av iAmLordVoldemort, alltså mitt gamla account. Har valt att föra över den hit.

Låter bra!

trots att bara en har kommenterat, slänger jag in första kapitlet.
______________________

Kapitel 1.

Jag satt inne i kupén själv, eftersom jag skyndat in på Hogwarts Expressen. Jag kastade en blick ut genom fönstret. För att vi fortfarande stod på stationen syntes bara en trist tegelvägg. När jag vänt till baka blicken framåt kom Daphne in.
"Varför gick du bara ifrån mig?" frågade hon andfått efter att ha släpat in kofferten in på tåget. Hon kastade upp den på hyllan och satte sig på sätet mittemot.
Jag ryckte på axlarna, "Orkade inte med att trängas, antar jag".
Hon suckade och tittade ut genom fönstret hon med.
"Har du träffat någon? Crabbe? Goyle? Malfoy eller Pansy?" frågade jag och hon vände blicken mot mig.
"Jo, jag mötte de på perrongen, jag bad de leta upp våran kupé så kan de sitta med oss" svarade hon och log.
Just då öppnades dörren och Crabbe och Goyle störtade in och tog upp en stor del av sittplatserna.
"Tjenare Greengrass!" utropade Goyle och jag svarade muntert med ett enkelt hej.
Han vände sig till Crabbe och de började prata om vad de skulle köpa från godisvagnen när den kom. Typiskt de. Jag flinade och blickade mot dörren som öppnades ännu en gång och Draco Malfoy kom in. Han kastade en blick mot mig och log före han avbröt Crabbe och Goyle i deras godisprat till att börja snacka quidditch.
Daphne började prata lika ivrigt om det som killarna, ftersom hon var med i Slytherins quidditchlag.
Jag harklade, och alla blickar vändes mot mig.
"Parkinson? Sett henne, eller?" frågade jag och Draco stönade högt.
"Pansy? Nej, ska hon sitta här?" utbrast han. Alla visste hur mycket Pansy älskade Malfoy, men alla visste lika väl hur mycket han avskydde henne. Jag flinade och nickade. Han suckade, men vände sig snabbt tillbaka till quidditch.
Jag, som inte var så intresserad av sporten, lutade mig mot fönstret och drömde mig bort till Hogwarts, där jag skulle befinna mig om några timmar. Mitt andra hem. Jag älskade Hogwarts. Fast lektionerna föll mig inte riktigt i smaken, jag var inte en sådan person som gillade skolan, utan det var eleverna, stämningen och platsen som jag älskade.

"Alla förstaårs elever hitåt!" ropade en brummande röst, Hagrid. Jag fnyste åt honoms normala munterhet och alla småungar som blev så förtjusta i honom. Han var en halvjätte! Sådana borde eleverna egentligen inte vistas i närheten av säkerhetsskäl. Men det brydde sig inte Dumbledore om. Hagrid är snäll, någon man kan lite på. Det var så han uttryckte sig när några sistaårselever från Slytherin krävt att han skulle avskedas förra terminen. De var påväg att prata med skolstyrelsen, men McGonagall hindrade de genom att ge de straffkommendering med Filtch.

Jag, Daphne, Pansy, Draco, Grabbe och Goyle gick i en klunga mot de svarta vagnarna som skulle ta oss till skolan. Jag, Daphne och Pansy satte oss i en tillsammans med en annan Slytherin-tjej. Resten tog en annan vagn.

Den korta sträckan mellan Hogwarts-stationen och slottet gick snabbt, men skumpig på grund av alla stenar på den ojämna vägen. Väl framme vid slottet hoppade vi av vagnen och gick med söliga steg mot ingången.
"Toria?" sa Pansy när Daphne sprungit iväg till en annan grupp Slytherinelever för att hälsa. Jag tittade på henne medans vi gick, "Vad?".
"Jo, Draco, jag tror han gillar mig" sa hon och log stort. Jag skrattade tyst, så att hon inte skulle höra mig, och tänkte på tåget, då Draco tydligt visat motsatsen.
"Eh, det tror jag med.." mumlade jag och flinade. Hon såg stolt ut, "Säker?".
Jag nickade motvilligt. Hon var en av mina vänner, och jag ville inte såra henne, men att ljuga var inte heller speciellt smart...

Gillar hur du skriver riktigt härligt att läsa

Kapitel 2.

"Crabbe! Goyle! Måste ni glufsa i er maten som något sorts odjur?" fräste Draco åt de. Jag flinade och Pansy skrattade överdrivet mycket. Daphne kastade en konstig blick på henne, men började fnissa själv.
"Ah, nuuu vet jag vad det handlar om" viskade hon åt mig och vi båda fick en skrattattack. Hon visste också att Pansy gillade Draco, och försökte med allt för att få honom. De flesta av hennes försök var patetiska, som den gången hon låtsas svimma bara för att han skulle tycka synd om henne och bjuda ut henne. Det funkade inte, såklart, utan hon fick bara tillbringa två dagar på sjukhusflygeln, eftesom Madam Pomfrey ville vara säker på att hon inte hade något psykiskt problem. Men hon led bara av en svår förälskelse. Hon hade också stulit ingredienser av Snape för att göra en kärleksdryck en gång, vilket misslyckades det med och slutade med straffkommendering och kvarsittning. Sedan dess var hennes försök inte så hemska, hon förföljde honom bara lite smått, men inget värre än så.

Vi befann oss i Stora Salen just efter Albus Dumbledores årliga, långtråkiga tal. Och just innan vi fick maten presenterades en ny lärare, Dolores Umbridge. Hon var klädd i en skrikrosa dräkt, hennes lockiga hår satt perfekt på huvudet och hon var väldigt nätt och liten. Hennes röst var irriterande pipig när hon sa något om ministeriet och Hogwarts. "Åhh, vi kommer blir så bra vänner!" utropade hon minst tre gånger och klapprade runt i sina små, rosa skor. Hon skulle lära ut Försvar mot Svartkonst, vilket under detta år säkerligen inte skulle bli någon hit. Alla elever i hela salen vart lättade då hon slutat prata och maten serverades. Pastejer, pudding, kyckling, pumpajuice, frukt, klubbor, muffins och allt man kan tänka sig serverades, som vanligt.

Efter maten, då vi ätit oss mätta, gick vi tillsammans ner till Slytherins uppehållsrum. Crabbe och Goyle, som proppat i sig hur mycket mat som helst (Ja, extremt mycket, eftersom silverfaten fylldes på av sig själv när de började tömmas), gick och la sig direkt.
"Umbridge..." mumlade Daphne, "Jag hade hellre haft varulven som lärare. Hon är så.. Så..".
"Rosa" fyllde jag i och Draco nickade instämmande. När Pansy märkt att Draco höll med var hon inte sen med att uttrycka sin åsikt, eller rättare sagt, Dracos åsikt.
"Ja, så rosa. Liksom, det är nästan irriterande.." sa hon med överdriven dramatik på rösten. Jag skrattade åt hennes försök att imponera och vände blicken mot den brinnande, öppna spisen, där blicken fastnade i lågorna. De andra pratade på, utan att jag hängde med i samtalet.

"Eller hur, Astoria?". Jag vände mig snabbt tillbaka till de.
"Eh, vad?" sa jag och gav Draco en ursäktande blick, eftersom det var han som frågade.
"Eller tycker du kanske att Harry Potter inte är till besvär? Att han är schysst?" sa Pansy, nästan lite spydigt, med betoning på schysst. Hon hatade när Draco sa något till någon annan tjej, även om det var hennes vänner. Hon trodde faktiskt att han tyckte om henne, bara var för stolt för att visa det.
"Öh, ner med Potter..." mumlade jag osäkert. Daphne tittade konstigt på mig.
"Är det något fel, syrran?" frågade hon, "Du hatar ju Potter".
Jag bara skakade på huvudet. "Jag är nog bara lite trött, jag går och lägger mig" sa jag och gick med snabba steg mot trappan som ledde upp till flickornas sovsal.
"Jag kommer strax" hörde jag Draco säga och innan jag visste ordet av var han bakom mig. Han tog tag i min hand och jag vände mig om. Daphne, Pansy och alla andra elever i uppehållsrummet var utom syn-och-hörhåll, så Draco tog tillfället i akt, utan att göra Pansy så arg att hon tillochmed kunnat göra mig illa om hon hört vad Draco sa.
"Jag gillar dig, Astoria. Det har jag alltid gjort".

braaa! *bevakar*

Jättebra!!!!!!!!

Detta blev ett ganska kort kapitel, men det får duga! Tack för att ni läser ♥
_________________________________

Kapitel 3

Efter en lång natts sömn var vi alla utvilade till morgondagen. Fast Crabbe och Goyle hade vaknat runt klockan fem på morgonen, eftersom de somnat så tidigt. De befann sig i Stora Salen flera timmar före oss. Så när vi andra ätit frukost gick alla åt samma håll, och vi hittade Crabbe och Goyle sovande i en halvöppen städskrubb. Efter några försök att väcka de lyckades vi och de var precis som vi andra, tvungen att springa till lektionen för att inte komma försent. Jag, Draco och Daphne hade alla trolldomshistoria med Professor Binns, medan Pansy, Crabbe och Goyle hade försvar mot svartkonster med Umbridge. Vi hade olika lektioner därför att vi också hade Elevens val på schemat, då alla har olika lektioner beroende på vad man valt.

Draco, Daphne och jag gick med snabba steg mot klassrummet. Vi öppnade dörren och satte oss snabbt ner. Jag vände mig om, och bakom mig satt Potter, Weasley och Granger. Tankarna om varför egentligen mugglarfödda fick gå här sköts snabbt undan då Binns kom in genom svarta tavlan.
"Hogwarts grundare" var det första han sa, då han flög genom klassrummet (Han var ju ett spöke), "Det ska vi börja arbeta om. Ni elever ska själva läsa i Hogwarts Historia årskurs 5 om grundaren för erat elevhem och skriva en uppsats". Jag log, äntligen kan jag skriva om Salazar Slytherin. Äntligen kunde jag få förnedra smutsskallarna lite grann! Han ville ju trots allt inte att mugglarfödda inte skulle få studera på Hogwarts, bara renblodiga.
"Fyra av er, från olika elevhem, kommer också få redovisa det för klassen, så får andra elever från andra elevhem en uppfattning om alla grundarna, Godric Gryffindor, Rowena Rawenclaw, Helga Hufflepuffle och Salazar Slytherin" sa Binns och man hörde på rösten att han verkligen inte tyckte om Salazar. Majoriteten av trollkarlar som inte tillhört Slytherin tyckte illa om Salazar.

Efter lektionen bestämde vi oss för att börja med uppgiften direkt. Eftersom vi inte hade fått några fler läxor denna dag så skulle vi vara lediga hela kvällen om vi gjorde klart den. Vi slog oss ner under en stor, gammal ek ute på skolgården och öppnade böckerna. Många elever hade gått ut för att njuta av solen innan den försvann under vintern.

Salazar Slytherin var grundare av elevhemmet Slytherin på Hogwarts. Han var stenhård med att ta in rätt elever till sitt elevhem. Bara de som var renblodiga häxor och trollkarlar fick börja i Slytherins elevhem, eftersom Salazar ansåg att bara renblodiga skulle undervisas i magi...

Två pergament skulle skrivas. Jag läste igenom hela texten flera gånger innan jag började skriva. Draco hade börjat skriva för fullt, och jag sneglade på hans text. Handstilen var kursiv och slarvig. Typiskt killar. Texten var kopierad rakt av från boken, men han brydde sig inte. Han skulle hur som helst inte få ett K för det var åtminstone rätt fakta. Jag doppade fjäderpennan i bläcket och började skriva på pergamentet. Det knastrade tyst då spetsen mötte pergamentet, det ljud jag älskade mest.
Efter något som kändes som en evighet tittade jag på klockan.
"Nej! Vi har missat en lektion!" utropade jag och krafsade ihop alla saker som jag proppade ner i skolväskan.
"Åh! Då måste vi gå till Snape..." stönade Draco. De följde mitt exempel och vi sprang mot ingången. Men snabba steg flög vi över trapporna och till Snape's kontor. Jag tittade nervöst på Draco och Daphne innan jag knackade på.
"Kom in.” Severus Snape's mörka stämma hördes inifrån rummet.

Bra!!!! Bra igen!!! Och ännu mer bra!!!
Ser fram emot nästa kapitel!!!

♥♥♥♥♥

Sorry att jag inte bevakat, glömske Lovisa glömde det. Men nu gör jag det!

Åh, grymt bra! Jag läser och bevakar