Kränkt i Skolan?

Hejsan! Jag är inte så populär i skolan om jag säger så... Jag har typ 2-3 vänner och alla dem andra hatar mig (jag hade fler vänner + en pv men dem ska gå på Hagalid efter lovet för dem ska börja i sexan och är därfer 1 år äldre än mig) och alla dem andra hatar mig (förutom lärarna). Min bästis är inte heller så omtyckt och vi är nog längst ner på listan av dem som dem andra vill vara med. Vi brukar (till skillnad för dem andra) följa reglerna så det har nog nåt med det och det faktum att vi är oss själva att göra. Dem dummaste meningarna dem sagt om oss är:

"Varför har Signe så stora bröst?" (jag)

"Kolla där kommer polisen!" (min bästis)

Är det så hos er också? Känner ni er kränkta? Depprimerade? Hatade? Ensamma? Rentav FULA? Skriv era känslor här hos MIG!!! Jag bryr mig om andra! Och för er som mår kasst kan jag rekomendera Sofijah på youtube. Hennes låtar hjälper faktiskt!

Nu var det evigheter sedan jag gick i skolan men jag känner igen känslan du beskriver.

Jag var kanske inte hatad av någon men folk såg mig som en udda typ som man skrattade åt och jävlades med.

Det enda jag kan säga är att det blir bättre. Vissa mobbare mognar till sig och vågar stå för vad de gjort, andra har jag inte sett till sedan jag lämnade skolan. De är spårlöst försvunna och jag hoppas ändå att livet inte suger alltför hårt för dem.

Mobbare har ofta skal som är ganska karaktärslösa. Utöver sitt brölande och gapande är de ingenting. De vägrar eller kan inte visa några personliga sidor.

Just därför hoppas jag att du står på dig och fortsätter hålla huvudet högt, för om inte speciellt många år kommer du få se på förändring.

Sedan kan man diskutera var gränsen går för mobbning men jag tycker det du beskriver är mobbning.

Jag är en av dem få personerna som vågar stå för den man är och fortsätter kämpa! Jag tror att jag klarar dem åren som kommer!