KAN LÄSAS AV ALLA!
Här följer vi Katie som ska börja på Hogwarts skola, hon är adopterad som spädbarn och hennes adoptivföräldrar är mugglare, så de vet inte mycket om vad det hela handlar om, men det är öppna för nya saker och låter henne åka iväg till skolan.
Hon är lika gammal som Hermione och Ron's Dotter Rose och Harry & Ginny's son Albus.
Hon kommer snart få veta mer om sina riktiga föräldrar och vem egentligen är.
MIN FRÅGA:
Ska de bli 7 delar så man får vara med henne genom skolåret?
Kapitel 1 - resan till Hogwarts
Spoiler:
Tryck här för att visa!Hon gick ner för den stora trappan i skolan hon alltid gått på, det här var sista gången, hon hade fått ett brev, ett brev om att hon skulle till Hogwarts, en skola om trollkonst, hon såg sig omkring och önskade att hon inte hade fått brevet. Hon skulle verkligen sakna sina vänner, och lärare.
Hon hade länge undrat vem hennes riktiga föräldrar var då hon visste att hon var adopterad som spädbarn, hennes adoptivföräldrar var ju inte magiker och visste ingen ting om brevet och skolan när hon visade dem.
Hon hämtade sin väska och gick ut på skolgården där hennes vänner stod och väntade på henne, de kramade om henne och sen gick de skilda vägar, säkert för alltid kände hon på sig. Hon gick sakta hem till sig där hon hade sina grejer och de nya skolböckerna. Hon hade hunnit börjat i skolan innan hon hade fått brevet, de hade börjat ca 1 vecka innan, terminen på Hogwarts skulle starta. Men allt var fixat och ordnat, hon skulle med tåget i morgon.
Morgonen efter så vaknade hon av att hennes mamma väckte henne och sa att hon behövde äta frukost innan de skulle skjutsa henne till stationen där hon skulle ta tåget. Hon åt lite granna men verken med aptit eller glädje, hon var nervös, spänd och orolig, tänk om de hela var ett skämt, tänk om de stod ett gäng ifrån skolan och skrattade åt henne när hon kom till stationen och de visade sig inte de fanns något tåg, tänkte hon. Hennes föräldrar tittade på henne, och försökte muntra upp henne med massor av saker. "vi följer dig till tåget och går inte innan du sitter på rätt tåg och den åker" sa hennes pappa och log emot henne, hon suckade med lättnad och resten av frukosten slank ner.
Vid stationen så blev hon nervös igen, hur skulle hon kunna hitta nu då, hon stod och såg sig omkring och funderade och tittade, hon kände paniken komma, och tänkte, det här är ett skämt, det finns ingen perrong, det finns inget tåg, hon vände sig om till sina föräldrar som stod och prattade med några personer som hade två ungar som var nästan i hennes egen ålder. "Det är lugnt mamma, jag kan visa henne vart hon ska," sa dottern och gick emot Katie, "hej jag heter Rose, jag ska börja samma år som dig sa våra föräldrar. Trevligt att träffas", tjejen som hade presnterat sig för Katie verkade trevlig så hon skakade hand och såg på sina föräldrar, "vi tror du klarar dig nu" sa Katie's mamma och kramade om henne, "men vi följer dig ändå till tåget. Även om de verkar lite krångligt att ta sig till" sa Katie's pappa och log emot henne och rufsade till Katies hår.
Vid tåget tog Katie avsked av sina föräldrar och klev på efter de hade packat ombord på tåget, Hon såg att Rose stod och pratade med sin familj och några vänner till deras familj kom emot dom och hälsade på dom. Snart var de som skulle åka med på tåget, Rose kom in i kupén där Katie satt redan, "Hej Katie, det här är mina kusiner, James och Albus" Katie hälsade på dom. Hon lade märket till Albus som verkligen lite orolig han också, och frågade försiktigt varför, och fick svaret från hans storebror att han var nervös inför elevhems sorteringen..
Tåget startades och snart var resan till Hogwarts i fullgång, Katies liv höll nu på att förändras för alltid...
Kapitel 2 - Elevhems sortering
Spoiler:
Tryck här för att visa!Resan tog ett tag, Katie hade lyckats somna till, hon hade huvudet mot rutan och lyckats få den immig med sin andedräkt. Hon vaknade av att Rose lade handen mot hennes axel och frågade om hon ville ha något att äta. Katie skakade på huvudet och svarade att hon inte var hungrig. Hon fortsatte att titta ut. "Du borde faktiskt äta något" sa James "vi kommer inte få något att äta en på ett tag" Katie tittade sig omkring och såg att de andra hade godis och annat gott på bordet framfördom, "Kan jag ta den här" frågade Katie och tog en godis bit,. De andra nickade och log, hon proppade in godiset i munen och kände att alla bitar var i olika smaker, hon spottade ut några "oh fy, vad är det här?" Killarna skrattade "Bertie Botts Bönor I Alla Smaker," svarade Rose och tittade mot killarna och de slutade att skratta för en stund. "Det finns verkligen alla smaker," sa Albus, "Alla är inte så goda som du märkte" sa James.
Resan på gick bra länge och de satt och pratade lite, de andra berättade för Katie om saker om hur de var att leva i trollkarls familjer. Fick Katie berätta hur hon fick brevet och om hennes föräldrar, hon berättade även att hon var adopterad och kände inte till sina riktiga föräldrar, de andra tyckte lite synd om henne då dom hade växt upp med sina föräldrar. De hade börjat mörkna när tåget började sakta in, "Åh vad jag önskade att de fortsatte med första års båt resan," sa Albus, "James, sa att han inte åkte den första året." Rose tittade på James, "De har dom visst det, sluta ljug för din bror" sa Rose till James, James små log och gick iväg ifrån tåget då det hade stannat. Nu vart Katie nyfiken, hon var uppväxt med att åka båt så det här skulle bli spännande, hon började leta efter sin packning men såg att det andra gick ut. "Men packningen då?" "Lugn, de fixar dom ifrån skolan, så vi behöver inte tänka på det" sa Rose och log och tog Katie i armen och drog med henne iväg till båtarna. Resan i båten var verkligen magisk, det var otroligt vackert att se den upplysta slottet som visade sig vara skolan.
Väl på plats i skolans störa entréhall så fick de komma in, Rose viskade till Katie, om att det förut blev placerade av en hatt inför resten av skolan, men de hade tydligen ändrat det. Första års eleverna fick sitta vid ett bord själva och snart kom en lärare emot dom med en hatt, "var inte oroliga" sa läraren och satte den framför eleven, "ta bara på er hatten när ni känner er redo, ingen stress, och skicka den sedan vidare till personen till vänster om er, när ni fått ett elevhem nämnt för er går ni iväg till de bord som jag säger ni ska till" sa läraren och följde med hatten när den gick från bord till bord. När hatten kom till Rose viskade hon för sig själv så även Katie hörde, "hoppas vi får gå i samma elevhem." Rose satte på sig hatten och snart hade hon placerats i Gryffindor, Nu var de Katies tur, hon var så nervös hon ville verkligen bli i samma elevhem som Rose så hon hade någon hon kände i samma elevhem.
Det tog en stund innan hon tog på sig hatten och snart hörde hon något mummla, sen fick hon höra något som sa, "En Slytherin till far och en Gryffindor till mor, ovanligt, men inte alls förvånande, men jag vet precis vart du ska." sa de ifrån hatten så bara hon hörde, "Gryffindor" sa hatten högre. Katie tog av sig hatten och skickade den vidare och Katie rusade efter Rose och blev välkomnad av resten av bordet, Albus och James.
Kapitel 3 - Dröm eller Verklighet
Spoiler:
Tryck här för att visa!Kvällen var slut och Katie låg till sängs och funderade lite över hur de hade varit under kvällen i stora salen, Rose låg i sängen bredvid och sov, hon hördes men hon snarkade inte, mer snusandes. Hon hade haft en riktigt trevlig start på skolan, fått två till vänner vid bordet, dom hette Beth och Malcom, samma ålder dom också, hon kände på sig att det skulle bli ett bra år ändå. Men sen har hon haft tankarna på vad sorterings hatten hade sagt när hon hade den på huvudet. "pappa i slytherin, mamma i gryffindor" hon funderade vad som menades med det, och blev nu mer nyfiken på sina föräldrar. Hon somnade med tankarna om sina föräldrar.
Katie drömde konstiga saker, hon drömde att hon gick om kring på skolan, hon såg personer som sprang och skrek och de exploderade om kring henne, hon vart rädd när det expolderade intill henne, hon såg trollkarlar springandes med stavar i högsta hugg, de kastade förbannelser omkring sig. Hon tittade ut på skolgården, där nere stod de folk och slog förbannelser emot varandra, skolan var förstörd, hon såg saker hon hellst inte velat se, hon gick in i slottet igen, och såg två personer stod och skrek mot varandra. "Tänker du verkligen, jag trodde att du var annorlunda, jag trode att du inte var som de andra" sa tjejen till killen, "Förlåt, men det är inte lätt det här, jag vill inte själv, men gör jag det inte kommer mina föräldrar aldrig att förlåta mig" sa kille till tjejen. Hon såg tjejen gå där ifrån och såg att killen stod kvar och viskade så Katie hörde "jag skulle kunna göra vad som hellst för att få vara med dig".
Hon vaknade upp, hennes rumskamrater satt yrvakna i rummet och tittade på henne. Rose kom och satte sig på Katie's säng, "Du skrek," sa hon och lade en hand på Katie, "På de sättet som du skrek vart vi oroliga, Beth väckte mig då hon inte kunde väcka dig" sa Rose till henne. Katie tittade på Beth log försiktigt. "förlåt om jag väckte er," sa hon. "Det var bara en dröm". "En dröm om att skolan blev attackerad av alla konstiga magiska varelser?" sa en annan tjej ifrån andra sidan av rummet. "Hmm, jo" sa Katie. "Katie, du kanske borde få veta det, men skolan blev attackerad för några år sedan, skolan var i stort sett ruiner i några veckor innan de blev helt åter byggt" sa Beth, "Mina föräldrar var där" sa Rose och tittade på Katie. Katie tittade på henne, nu mindes hon att hon hade sett några som var lik Rose's föräldrar i drömmen. "Jag tror du behöver dom här" sa en tjej intill Rose's säng, dom hjälper mig att inte ha mardrömmar, och får sådanna verklighets baserade drömmar att försvinna" sa tjeje, Katie tog emot en tablett som såg rosa ut, hon tog emot och höll i den, "God natt" sa tjejerna i sovsalen och somnade om, Rose satt kvar en stund hos Katie. "Du behöver inte ta det där crazy pillren om du inte vill, jag tror de är socker piller" sa hon innan hon kröp ner i sin egen säng igen. Katie sa god natt till Rose och Rose somnade om. Katie visste inte om hon skulle våga somna om igen, hon gick istället upp och ut till sällskaps rummet, där hon satte sig och tittade brasan som brann, snart somnade hon i stolen där hon satt.
Kapitel 4 - Morgonen där på
Spoiler:
Tryck här för att visa!Morgonen efter vaknade Katie framför en släckt brasa, och några elever kom ner från sovsalarna. Katie klev upp och gick upp till sovsalen och klädde på sig sina kläder, hon såg tomma sängar i sovsalen, och förstod att de andra bara hade smitit förbi henne där hon sov i stolen, hon suckade och klädde sig innan hon gick ner till stora salen efter några äldre elever.
Nere i stora salen hittade hon på Rose som satt och pillade med gaffel i frukosten och Beth som satt mitt emot henne hade stor aptit, Katie satte sig ner bredvid Rose, och Rose sa "God morgon, jag ville väcka dig men Beth tyckte att jag skulle låta dig sova efter de som hände i natt" viskade hon. Katie tittade på henne och log. "Tack!" sa och tittade på dom, "Ni skulle bara veta vilka drömmar jag hade i fåtöljen" sa Katie och tittade på dom, Rose med munnen full med mat stirrade på henne och Rose tappade skeden. Katie tittade på dom "Oroa er inte, det var inte något om drömmen sen tidigare." sa hon "De var bara hur den här dagen eventuellt skulle bli, spännande, med andra ord, jag är så nyfiken och uppspelt". Hon tog frukost och de satt och åt tillsammans och pratade under hela frukosten om allt och lite till.
De var påväg till första lektionen, de skulle vara örtlära som första lektion. Väl i klass rummet när läraren kom ut sprang Rose fram till professorn och kramade om honom och sa något som inte hördes av eleverna, professorn pratade med henne och bad henne sedan att gå till sin plats. Rose kom tillbaka. "Föräldrarnas ena bästa vän" sa hon och log, jag lovade att hälsa till honom från mina föräldrar sa hon. Hon vände sig emot läraren och lyssnade intensivt till vad han hade och säga.
Lektionen var lärorik och rolig tyckte Katie. Hon gick tillsammans med Rose till nästa lektion som var Trollkonsthistoria. De satte sig ner i bänkarna som stod uppradade, Katie små pratade med Beth innan de upptäckte att de saknades en lärare, de undrade vart professorn var innan de såg vid svarta tavlan att det satt ett spöke där. Katie vart förvånad över att de, och frågade "ni ser honom också va?" till sina vänner. De nickade och viskade "ja, men de visste vi redan," Rose tittade på Katie, "nämnde inte vi i de på tåget" frågade honom Katie, Katie tänkte efter men mindes de inte. Professorn presenterade sig och snart var lektionen igång, Katie såg på sina klasskamrater som satt och små kluddade mer än att sitta och lyssna, Katie viskade till Beth, "varför sitter ingen och antecknar eller lyssnar på honom" Beth log emot henne, "Det är vanligt, han är som ett sömnpiller, och de har han varit sen mina föräldrars tid" sa hon.
Katie tyckte om lektionen, och ville verkligen att den inte slutade när den var över, de andra gick sömnigt ut ur klassrummet medans Katie tittade upp och såg professor Binns försvinna in i svarta tavlan. Katie smet ut efter sina vänner och frågade om de visste vad som gjort att han hade dött. "De ryktas om mycket, men många säger att han dog när han tog en tupplur" sa Rose, "Jag tror inte det är sant" sa Beth. Det vart en diskussion mellan Beth och Rose hela vägen till stora salen där det var lunch dags.
Resten av dagen var de lektioner hit och dit, Katie var bara glad när dagen var över, hon tog sig tid att gå ut i solen och bara njuta av naturen, hon satte sig och såg ner mot sjön och bara njöt av den stund hon hade för sig själv. Hon hörde fotsteg komma emot henne, hon tänkte, nu kommer väl Rose och Beth för att tjata ut henne som hon hade tyckt att det gjort större delen av dagen, men när fotstegen av tog hörde hon en killes röst, "Är det ockey om jag också sätter mig här" Hon tittade upp mot honom och såg att det var en kille från Ravenclaw, de hade haft sista lektionen tillsammans men visste inte riktigt vad han hette.
De satt där ett tag och pratade lite mellan himmel och jord, killen hade presenterat sig som Jake, och var hälften mugglare och hälften trollkarl. Snart hade sloen börjat ta sig ner, de hade helt glömt bort middagen i stora salen. När de kom in i skolan igen smet de in i stora salen sade hej då till varandra och gick till sina bord. Rose satt kvar vid bordet och frågade vart Katie hade varit någonstans, och Katie började berätta om vart vad hon hade varit och berättade om Jake, Rose tittade intensivt på Katie, och mummlade svakt. "oj," och tittade ner på sin tallrik. Katie tittade på sin kompis och frågade försiktigt, undrar vad som var på tok. Rose skakade på huvudet och vände sig igen åt sin kompis. "Det är bara det att .." Hon vart tyst en stund, och försökte igen. Men fick istället inte fram ett ljud. "Du ska nog fråga Beth, om honom, om du vill veta vad jag försöker säga" avslutade Rose. Katie tittade en vända på sin kompis innan hon började äta.
Uppe i uppehållsrummet satt Beth och surade, "jag trode vi skulle plugga" sa hon och tittade på Rose och Katie när hon kom in i rummet. "det var mitt fel, jag missade nästan middagen och Rose väntade på mig" sa Katie till Beth, "men nu kan vi plugga" sa Rose och studsade ner på en stol intill bordet där Beth hade hällt ut en drös med böcker om ämnena som hade fått i läxa. De satt och pluggade ett tag när Katie frågade Beth om Jake. Beth hade slutat tvärt och bara stirrade på Katie. "jag fattar inte att han blev en ravenclaw, trode att han skulle bli en slytherin" sa hon och muttrade, Katie tittade på Rose frågandes, Rose hon var så insatt i skolböckerna att hon knappt märkte av samtals ämnet. "Han har varit en ren mobbare när vi var yngre, hans favorit måltavla var oss tjejer, och speciellt mig" sa Beth. Nu förstod Katie vad Rose hade menat. och nu hoppade Rose in i samtalet "De där systemet att de är elaka personer och så hamnar i slytherin stämmer inte längre, det vet du ju Beth" sa Rose och tittade på henne.
De satt och pluggade ett bra tag innan de valde att gå till sängs, morgon dagen skulle ju bjuda på 3 nya ämnen, och de hade bestämt sig för att de skulle plugga i biblioteket, de hade blivit så rörigt där de hade suttit under kvällen.