Drömliv... Eller?

Hej! Jag skriver ganska mycket på fritiden, så jag tänkte att det kunde vara kul att skriva lite här också! Hoppas att ni gillar det! Ps. om ni inte gillar den, skriv det inte, utan sluta bara läs
Kapitel 1 - Brevet
----------------------------------------------
Mamma kom släntrande in i rummet. Hon bar på ett par brev och gav det ena till mig.
- Det var på tiden, muttrade hon och jag tog nyfiket upp brevet. Jag hade en förhopping om att det skulle vara ett visst brev, men jag kunde ju inte vara säker. På brevets framsida satt ett litet märke faststämplat och snett under det stod det några rader med gammaldags handstil. Mina ögon försökte tyda det, fast det ända jag fick fram var mitt namn som stod överst, Ellinor Gyllenhake.
- Mamma! Ropade jag, trots att hon stod bara några meter ifrån mig. Min mamma vände sig om och såg frågande på mig.
- Vad är det hjärtat? Jag höll upp brevet.
- Kan du läsa? Mamma såg på mig med en uppspelt blick.
- Det har du inte förstått en alltså? Ditt brev har ju kommit! Jag förstod på en gång och började såklart studsa uppochner.
- Äntligen! Skrek jag och rusade ut ur rummet för att visa pappa. Han befann sig på övervåningen i sitt arbetsrum. Jag for in så plötsligt att han tappade både trollstaven och det lilla föremålet han höll i. Jag låtsades inte om det.
- Pappa, pappa! Mitt brev har kommit! Han log stort, men som vanligt stressat.
- Åh, vad roligt gumman! Du kommer att bli jätteduktig! Men jag har ett jätteviktigt projekt för akademin nu, å om jag bara får vara lite ensam...? Jag blev ledsen mitt i all glädje. Visst var jag van vid att pappa alltid jobbade (Han jobbade för någon trollkarlsakademi), men han kunde väl i alla fall anstränga sig lite? En tår trillade ner för kinden och i några minuter satt jag bara på golvet och tyckte synd om mig själv. Sedan kom återigen glädjen och jag dansade ut genom ytterdörren för att leta reda på min bror, Edvin. Han gick nu fjärde året på Hogwarts, skolan där jag äntligen skulle börja!
Jag hittade honom vid vår pyttelilla quidditchplan, med bara en stolpe. Han åkte runt på sin gammla Hequtch 202 (Hittade på namnet själv ) Och försökte kasta vår enda boll, en sliten klonk, att åka genom målet. Han upptäckte mig inte på direkten men när han gjorde det åkte han gensat ner till marken.
- Vad händer? Frågade han och såg mitt strålande ansikte.
- Mitt brev har kommit! Vi båda dansade runt en stund innan jag fick äran att åka ett varv på hans kvast.
Det var kolsvart ute och jag låg alldeles stilla i min säng. Dagen hade varit perfekt, förutom att pappa jobbade så. Dagen därpå skulle vi åka till Diagongränden, mamma och jag. Livet lekte och om bara några veckor skulle jag bege mig av mot mitt nya hem - Hogwarts
----------------------------
Hoppas att ni gillade det!!!

Jättebra!

Jättebra! Meeeeeeer!