Underbar, förbjuden kärlek. (Dumbledore&Grindelwald

Titel: Underbar, förbjuden kärlek.
Språk: Svenska.
Typ av text: Fanfiction.
Färdigskriven: Nej.
Rating: G (kan ändras, skriver det då).
Handling: Tänkte då skriva om Albus Dumbledore och Gellert Grindelwald som unga och kära!

Kapitel 1-Den hemliga kyssen.

Albus hjärta slog hårt. Han ville ha Gellert, ville känna hans kropp mot sin, men samtidigt vågade han inte. Den bitterljuva kärleken var farlig för sådana som han, 1900-talet hade nyss tagit sin början och han visste att såna som han blev hatade av både trollkarlar och mugglare. Men det ville han inte tänka på nu, nu var det bara en person han ville ha. Och denna personen var Gellert Grindelwald.

De båda unga männen avslutade kyssen och tittade på varandra. Den ena hade axellångt, kastanjebrunt hår och klarblå ögon, den andre, lite längre pojken, hade hår som gyllene silke och nötbruna ögon. De såg på varandra i några knappa sekunder, sedan log den blonde pojken. Han lutade sig fram mot den andre och viskade i hans öra: ”Jag älskar dig, Albus.” Sen vände han på klacken och försvann ut genom dörren.

Albus lade sig ner på sin säng. Han, Albus Percival Wulfric Brian Dumbledore, snart 20 år, en av världens mest framstående trollkarlar, kände sig helt värdelös. Han, kär?! Och i en man dessutom!

Vad skulle han ta sig till? Familjen Dumbledore hade redan värdelöst rykte, hans far Percival i fängelse, hans döda mor Kendra, den konstige brodern Aberforth och hans galna syster Ariana. Just det, Ariana, stackars Ariana. Om det kom ut att han och Gellert inte bara var vänner, vad skulle hända då? Skulle hon få ett av sina utbrott igen? Och Aberforth, vad skulle han tycka?

Nej, Albus orkade inte tänka på det nu. Nu borde han bara tänka på att skriva klart artiklen om Draknästet i Skottland så att han och hans syskon kunde få mer pengar till mat. Inte för att det igentligen behövdes, Ariana åt nästan inget, Aberforth levde nästan på sin äckliga getost och själv var han för upptagen för att äta. Albus suckade och satte sig upp. Då såg han lappen på det stora skrivbordet av marmor vid fönstret. Han gick fram och tog upp lappen.

”Möt mig vid stenbrottet klockan 13:00. Gellert”
Albus rynkade ögonbrynen. Vad ville Gellert göra vid stenbrottet? Diskutera ”För den goda saken skull”? Eller?

Blev inte så mycket just nu, men skriver gärna mer om någon gillar det

Bra

Du skriver jättebra bevakar!

Vad bra du skriver