Du lovade att aldrig ändras!

Titel: Du lovade att aldrig ändras!
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: -
Färdigskriven: Nej
Rating: PG-13
Beskrivning:
Wilma Von Googh, en elva årig flicka som precis fått sitt brev från Hogwarts. Det var ju ingen överraskning precis. Hela hennes familj har gått på Hogwarts. I Slytherin.
Denna ff kommer handla om hennes tid på Hogwarts, kärlek, vänskap, bråk .
Ett provkapitel:

Kapitel 1: Tåget.
Jag stod med min familj vid Hogwarts Expressen. Det var äntligen dags för mitt första år på Hogwarts! Jag var jätte nervös och stod nästan och darrade av spänning.
" Lovar du att skriva så fort du hamnar i Slytherin?" Mamma tittade nervöst på mig och drog handen genom mitt röda långa hår. Jag nickade.
" Jag lovar mamma." Mamma nickade strängt. Jag följde hennes blick som vilade på en rödhårig familj.
" Det där är familjen Weasley. Blodsförrädare. Umgås inte med dom! Din pappa kommer skämmas järnet på ministeriet i såfall!" Mamma tittade ännu strängare på mig. Jag flinade och svarade:
" Jag umgås bara med fullblod mamma." Men innerst inne visste jag att de säkert var jätte snälla. Men hade jag sagt det till mamma hade jag fått en sån utskällning och blivit utskämd redan första dagen.
Tåget tutade för att varna att det straxt skulle rulla ut från perrongen.
" Hejdå mamma. Jag älskar dig!" Jag kramade henne och hoppade sedan på tåget med ett fast grepp om min uggla Mini.
Mamma nickade och vinkade. Inget älskar dig med fick jag. Som vanligt. Jag var " för stor" för det.
Jag började gå längs gången med elever och dörrar och hittade snart en ledig kupé. Jag ställde försiktigt ner buren med Mini brevid mig och tittade ut genom fönstret. Äntligen var jag påväg. Äntligen kommer mitt liv att för en gångs skull vara roligt.
Jag är fri!

Så vad tycker ni?

Bra

mer!!

Kapitel 2: Min första vän

Tågresan var lång. Jag hade redan hunnit läsa ut en bok om Hogwarts. Så nu var jag lite mer förberedd iallafall.
" Hej, går det bra att jag sitter här?" En flicka med brunt hår stod i dörröppningen och tittade försiktigt på mig. Jag nickade.
" Absolut." Hon gick in, stängde dörren och satte sig mittemot mig.
" Jag heter Pansy Parkinson. Du är Wilma Van Googh va? Min pappa har pratat mycket om dig så jag antar det är du?" Jag nickade och log.
" Ja det är jag." Hon log och skakade min hand.
" Trevligt att träffas Wilma!"
" Trevligt att träffa dig med Pansy." Jag log mot henne.
Sen satt vi och småpratade om allt. Hon berättade om en kille som heter Draco Malfoy. Som om jag inte visste vem det var. Vi har firat jul ihop några gånger. Våra pappor är bästa vänner.
" Vet du vem Draco är?" Frågade hon med silkeslen röst. Jag nickade.
" Vi har firat jul ihop några gånger." Hon ryckte till och såg misstänksam ut.
" Varför?" Sa hon bara och spärrade blicken i min.
Jag log lugnande.
" Våra pappor är bästa vänner." Sa jag enkelt och klappade min uggla så gott jag kom åt genom burgallret.
Sen den dagen visste jag att Pansy var en väldigt envis, sur och självgod flicka.

2 timmar senare kom tåget fram. Vi rullade in på perrongen och trängslen började igen. Denna gången för att komma av tåget.
" ALLA FÖRSTAÅRS ELEVER FÖLJ MED MIG TACK!" En stor jätte stod och skrek för fulla muggar så allt skakade.
Aha det där är Hagrid. Mina föräldrar har berättat om honom. Hur han blev relegerad i fjärde årskursen osv.
Jag och Pansy puttade oss dit och blev satta i båtar för att vänta på alla.
" Är alla här? Perfekt! Nu ska vi glida över sjön till slottet. Sitt stilla i båtarna och inga händer eller ben över kanten tack!" Han satte sig i sin egen båt och vi började sakta glida över den vackra, svarta spegelblanka sjön.
Ju nämre slottet vi kom, dessto mer började mitt hjärta att slå fortare. Tänk om jag inte hamnar i Slytherin. Vad ska mamma säga? Pappa?
Båtarna stötte emot kanten och vi hoppade ur och började gå uppför trappan mot porten.
Hagrid knackade på och en dam med spetsig hatt öppnade.
" Jag tar över nu Hagrid. Tack så mycket! " Hon vände sig till oss. " Jag är Professor McGonagoll. Föreståndarinna för Gryffindor. Det finns 4 hem här på Hogwarts. Gryffindor, Huffelpuff, Ravenclaw och Slytherin. Följ mig!" Vi gick alla efter henne upp för 2 trappor till innan vi stannade utanför matsalen eller vad man ska säga.
Spänningen var på topp. Nästan alla darrade.
Jag stängde ögonen och drog ett djupt andetag. Jag är redo för att bli sorterad!

Är det bra?

Ja, det är jättebra.

Vill läsa fortsättningen

Kapitel 3: Sorteringen:

Dörrarna öppnades och vi började gå in i salen på ett led. Alla elever tystnade så fort dörrarna öppnades och kollade på oss.
Jag tittade mig runt. Salen var stor men endå ljus. Taket var förtrollat så man såg ut på natthimlen och på väggarna hängde det 4 flaggor. En blå, en röd, en grön och en gul. Efter en snabb titt på alla elver runt bordet förstod jag att färgerna står för ett av hemmen.
Vi stod nedanför lärarnas bord och väntade medans Professor McGonagoll hämtade en sliten pall och en väldigt sliten hatt. Hon höll också ett pergament i handen.
" När jag ropar upp ert namn, kommer ni fram och sätter er på pallen så sorterar hatten er." Ropade hon ut över salen så att alla skulle höra. Jag tittade nervöst på Pansy som såg ut som att hon skulle spy.
Först blev en kille sorterad till Ravenclaw. Jag förstod att Ravenclaw hade färgen blå för de klappade i händerna när killen gick och satte sig med dom.
Sen var det en flicka som hamnade i det gula hemmet: Huffelpuff.
Sedan sorterades 2 personer i rad till det röda hemmet: Gryffindor.
Sedan var det Pansys tur. Hon kramade min hand och gick upp och satte sig på pallen. Bara några sekunder senare ropade hatten:
" SLYTHERIN!" Grön visste jag att det var Slytherins färger. Mamma, pappa och min syster hade gått där.
Efter ungefär 10 elever, var det min tur att sorteras. Jag gick sakta upp till pallen och satte mig ned. McGonagoll satt hatten på mitt huvud som gled ner för ögonen.
En tunn röst hördes i mitt öra.
" Hm en Van Googh, vart ska vi placera dig?" Jag satt tyst och höll i pallens kanter så hårt så att knogarna vitnade. Hjärtat slog i 120.
" Ja.. Du skulle passa i både Ravenclaw och Slytherin. Hm.. Jo det är bäst att det blir SLYTHERIN!" Jag pustade ut och gick snabbt och satte mig brevid Pansy.
Nu skulle mamma och pappa bli stolta. Jag kände mig endå besviken. Nu måste jag leka vidare att jag hatar mugglarfödda.

Mera?

Aww... poor Wilma. D:

Skriv mer

Super!