Maybe if you weren't..you

Titel: Maybe if you weren't you
Grade: PG-13
Språk: svenska

Handling: Rosalie är en vanlig muggalare (tror hon) och hon är ett stort hp-fan. En dag går drömmen om att gå på hogwarts i uppfyllelse och där träffar hon honom, James Smith. Även om hon vet att han är arrogant, självisk
och en aning idiotisk person så kan hon inte hålla
Sej borta från honom och han vill inte låta henne vara heller. Deras relation utvecklas mer för varje dag som går. En passionerad och spännande historia om två människor som Vill älska och glömma varandra på samma gång men som
Inte går.

OBS: historien kommer mest handla om James och Rosalies relation och inte så mycket om övriga saker.

låter väldigt intressant /bevakare

Okej här får ni första kapitlet som lite inledning

Kapitel 1
Jag kom hem från skolan och slängde mej i sängen direkt. Jag lät tårarna strömma ner för mina kinder. Tur att jag är själv hemma tänkte jag medan jag skrek ut min ilska och sorg. Jag såg dom jag såg dom jag såg dom tänkte jag för mej själv och upprepade det tusen gånger i mitt huvud. Jag såg killen jag älskad mest i hela världen stå och kyssa någon annan tjej medans hans händer var överallt på hennes kropp. Det gjorde så ont att se honom göra så..det gjorde ont att inte jag var tjejen. Jag grävde ner ansiktet i kudden och tårarna rann så att min mascara färgades av på den vita kudden.

Efter ett tag gick jag in på toa och fixade mej. Jag såg förfärlig ut, bokstavligen. Jag öppnade fönstret för att få in lite frisk luft. Sedan satte jag mej på sängen och stirrade rakt fram på ingenting. Plötsligt flög en uggla förbi mitt fönster och hoade två gånger. Mitt hjärta slog ett extra slag, först av rädslan sedan utav spänningen..en uggla såhär kan inte bara vara en slump. Jag skrattade åt mej själv, vad trodde jag? Att jag skulle få ett brev om att jag är intagen till hogwarts skola för häxkonst och trolldom? Jo visst.. Det där är ju bara fantasi och en berättelse. Men det var just vad som hände.

Jag fick ett brev som förklarade att jag var en ny upptäckt häxa och att jag skulle få hoppa in på fjärde året på hogwarts. Nu sitter jag i en ensam kupé på hogwarsexpressen och är påväg till den underbara skolan.

Jag tycker handlingen verkar mycket intressant och vill därför fortsätta läsa ^^

Det du kan tänka på är komma tecken, och kanske markera tankarna något. Du kan även ha i åtanke att det stavas sig, mig, dig osv. inte sej, mej, dej eller liknande, texter är lättare att läsa om de är rätt grammatiskt. Man ska även så långt som möjligt försöka undvika flera punkter efter varandra,känner du i alla fall att du vill ha flera brukar de vanligt vis sättas tre stycken efter varandra och sedan ett mellanslag. Jag vet inte hur gammal du är, och därför inte hur långt du kommit inom svenska, men om du kan skulle det vara bra om du tänkte på vilket tempus du skriver i. Om du får svårt att fylla ut en text - om du t.ex. vill ha dem längre - kan du alltid sätta dit beskrivningar. Vet du vart du ska sätta dem, blir de aldrig för många.

Jag är ledsen om det blev mycket konstruktiv kritik, och du kanske inte vill ha det.

Okej tack för att du skriver det, det är ju bara positivt att du vill hjälpa mej. Det här med sej, mej, dej osv skriver jag av en vana.. Så är det bara och det kommer jag förmodligen inte ändra på. Jag har alltid haft svårt att hålla mej till en form när
Jag skriver berättelser så jag har kämpat med att bara skriva i jag-form vilket jag hoppas att jag gör. Sedan sedan skriver jag denna berättelsen på mobilen så därför blir det lite hipp som happ med vissa grejer, tex punkter och kommatecken med mer. Men det får ni stå ut med om ni ska läsa den, men tack för att du läser och tack för kritiken

yaay, fortsätt Wilma!

Kapitel 2

Kupedörren öppnades och i dörröppningen stod en blond kille med blågröna ögon och log charmigt
"kan jag och mina vänner sitta här?" frågade han. Jag Nickade till svar.

Efter honom kom en mörkbrunhårig kille med isblå ögon och till sist kom han längsta killen av dom alla in. Jag stirrade på honom, såklart att jag stirrade på honom. Han såg..han såg helt gudomlig ut. Han hade lite längre kakaofärgat hår, helt gröna gnistrande ögon. Han var lång och muskulös och han var solbränd efter sommaren. Han hade en perfekt rak näsa som var lite spetsig och hans leende var underbart.

Ett brett leende med ganska smala läppar som visade upp hans perfekta Raka vita tänder med två spetsiga hörntänder på varje sida. Han slutade att le när han såg mej utan han stirrade bara på mej exakt lika mycket som jag stirrade på honom.

Jag vände bort blicken när jag kände rodnaden sprida sej över mitt ansikte och hela min kropp.

kort kapitel men hoppas det är bra

Intressant ^^
Jag gissar att den sista personen är James? (; Fast det får jag väl se cx

BRA!!!BEVAKAR!!

Kapitel 3
 Killarna satte sej mittemot mej och granskade mej. Jag vågade inte möta deras blickar. 
" jag känner inte igen dej, är du ny?" sade han mörkhårige killen med blåa ögon som var väldigt mystisk av sej. 
"ja, jag ska hoppa in i fjärde årskursen." 
"synd, vi går i femte. Det är kul att det äntligen kommer någon snygg tjej till skolan." sa han blonde och flinade. Jag visste inte om han var seriös eller om han drev med mej, men jag rodnade i allafall. 
"eftersom du redan har lagt beslag på alla andra snygga tjejer på skolan james så är det kul att det kommer nya. Eller vad säger du?" 
James var alltså snyggingen, han med dom perfekta gröna ögonen. Han flinade och nickade medans han fortsatte att stirra på mej lika mycket som han har gjort ända sedan han kom in i kupén. Jag låtsades Inte som att jag hörde det
Där. 

Kapitel 4
" jag ser att ni tillhör slytherin". Sa jag när jag såg deras elevhems märken på deras kappor. Alla nickade. 
"vilket elevhem tror du att du kommer i?" frågade han mystiske killen. Jag ryckte på axlarna av ärlighet. Jag visste ärligt talat inte.

Jag är lite gryffindor när det gäller att jag alltid försvarar och står upp för mina vänner. Min lojalitet och rättvisa att alla ska ha det bra har jag fått från hufflepuff och min vishet och smarta tankar och mognad är från ravenclaw. Sedan är jag väl lite slytherinare om man riktar sej mot min målmedvetnadahet, slughet, listighet och kvicktänkt är jag också. 

Några minuter gick och sedan sa James sin första mening 
"är du mugglarfödd"? Jag tänkte inte på frågan utan bara på hans underbara mörka och lite hesa röst. 
"hallå"? Sa den blonde när jag inte svarade. 
"ehm.. Ja det är jag" och innan jag ens sagt färdigt meningen visste jag att detta skulle skapa konsekvenser. Killarnas blickar hårdnade och de reste sej upp samtidigt. 
"vi ska nog inte smutsa ner vårt blod genom att umgås med en smutskalle som henne." sa han blonde med hård betoning på 'henne'. 

Innan som öppnade dörren fick jag ur mej "haha det är så ironiskt, ni tror att ni är så jävla speciella för att ni kallar er själva för 'renblodiga' men sanningen är att eran familj är knappt mycket renare än min." sa jag med spydig röst. Allas tre blickar svartnade men de andra två sneglade på James. Hans ögon smalnade och han tog några steg framåt mot mej och jag ångrade genast vad jag hade sagt. Fan att jag aldrig kan hålla käft.

Jag kände mej så ynklig och hjälplös, jag satt där ensam utan försvar med tre äldre,starka killar som var mot mej, vad tänkte jag på? Serisöst? En kanske jag skulle klarat av, men tre? Omöjligt plus att dom säkert kan massa olika bra förtrollningar. Jag vet inget, jag är död nu. James lutade sej över bordet och mötte min blick. " ett ord till om min familj så kommer jag döda dej."

Jag satt bara still och försökte dölja min rädsla när de tre killarna högfärdigt stegade ut ur kupén.

Från och med nu visste jag att jag hade precis hade träffat mina rivaler.