Fortsättningen

Jag tänkte skriva en FF som hndlar om en flicka som kommer in på Hogwarts samma år som Albus Potter.

Namn:Fortsättningen
Färdigskriven:Nej
Huvudperson:Kathrine
Jag kommer skriva minst en gång i veckan om det går som planerat.

Prolog:
Det är en varm sommardag.
Solen skiner igenom fönstret. Kathrine vaknar direkt. Rummet är fuktigt och varmt. Kathrines havsblåa ögen öppnas och får se något underligt på fönsterkarmen. En uggla??
Snäll som hon är öppnar hon och släpper in den.
-Jag har ett brev till dig Miss Kathrine.
-Va?? Pratar du med mig?? EN UGGLA!! KAthrin for upp ur sängen.
-Kan du förstå mig, det har nog aldrig hänt tidigare.
Till och med ugglan värkar förvirrad.
Kathrine lyckas få ut det ur huvudet just nu och byter ämne.
-Vad vad det du sa om brevet??
Hon öppnar brevet och stormar ner till sina föreldrar.

_____________________________________

Precis när hennes föreldrar läst klart lyckas hon läsa deras ansikts utryck. Var de inte glada för hennes skull?
-Mamma, Pappa, vad är fel, är det inte hur underbart som helst??
Hennes ögon lyste av upphetsning men hennes föreldrar såg mer arga ut.
-Unga dam, du ska inte iväg någon stans!!
Hennes pappa skriker.
-Varför inte? Undrar Kathrine med tårar i ögonen.
-Vänta lite älskling... Säger hennes mamma till hennes pappa.
-Vi kan inte ha en häxa i huset. Du har 10, nej vänta, 5 minuter på dig och packa och vara ute ur huset!

_______________________________________

Hennes egna föreldrar, mamma och pappa, hade svikit henne. De hade älskat henne i nöd och lust men nu svek de henne!!
Med den svart ugglan flygande efter sig packade hon sina väskor och gick ut ut huset. Hon drog väskan efter sig med ögonen fyllda av tårar när hon steg ut igenom huset. Den ända som hon skulle sakna vaar hennes underbara syster.

_______________________________________

På vägen stöterr hon på en mörkhårig man med blixt ärr i pannan.
-Kan jag hjälpa till? Frågar han den stackars flickan.

_______________________________________

'Vill någon ha mer??'

mer!

Mer mycket mer!

Tack för alla fina komentarer. Tyvär blir nog inte kapitlena så långa...

Kapitel 1

Efter en lång förklaring över vad som hänt var det mannens tur att få förklara lite.

-Jag vet att det här är svårt att hantera men det blir lättare, jag lovar!!
Föresten så kan du få stanna hos oss till terminen börjar.
Säger Harry Potter utan att veta det minsta lilla om flickan.

-Tack, men jag vet ju inte änns vem du är.
Säger Kathrine tacksam över erbjudandet.

-Jag är Harry Potter, uppfostrad i mugglarvärlden nu en trollkarl...
Harry hinner inte slutföra meningen innan Katrine avbröt

-Mugglarvärlden, trollkarl, det här är för mycket för mig!!

_______________________________________

Till och med när harry fått ta "den obekväma" vägen genom magi hade den unga flickan hållt tyst. Harry visste inte vem det var han tog med hem men kände av en possetiv energi.

_______________________________________

Välkommen hem älskling!
Säger Ginny och ger sin man en kyss och fortsätter sedan.
Vem är det du har med dig??

-Jag ska förklara allt sen men hon behöver nog vila lite nu, hon ser rätt utmattad ut.

-Självklart hon kan få sova i Lillys rum, hon är inte här idag. Ginny värkar inte bry sig om att en främling ska sova i hennes hus.

-Dem är väldigt vänliga! Tänker Kathrine som bara tittar stumt på dörren till rummet där hon ska sova.

_______________________________________

På morgonen väcks hon av en ny röst.

-God morgon sömntuta! Om du vill komma med till diagongränden borde du vakna nu.

Så fort Kathrine öppnar sina ögon ser hon pojken som förmodligen är 1 år äldre än henne.

-Vaaaa, vilken gränd??
Undrar hon förvirrat.

-Haha, pappa hade rätt, du vet ju ingenting. Kom ner så berättar vi allt vid matbordet!

Kathrine sitter som förstelnad och tittar upp mot de gröna ögonen. Minen i hennes ansikte får James att skratta vilket gör Kathrine rosenröd i ansiktet och hon böjer ner huvudet i täcket.

_______________________________________

-Det är mitt första år också.
Säger Albus efter en hel del förklaringar av de vuxna.

-Ja, och vad är det värsta som kan hända? Att nån råkar säga fel formel och förvandlar dig till en groda...

-Sluta James, du skrämmer upp båda två. De är inget farligt alls!
Säger Ginny efter att ha sett både min och Albus min.

-Kom då barn, vi drar till Dioagongränden!
_______________________________________

Förlåt att jag inte hr skrivit som jag lovade!!
Tyvär kommer jag inte kunna skriva mer på 2-3 vckor för jag ska till thailand men så snart som möjligt ska jag skriva mer. Hoppas ni gillar det!

Grymt, jättebra!!

Jätte bra!

Superbra

Kapitel 2
Bara 3 dagar kvar!! Tänker Kathrine tyst men man behöver inte vara något geni för att inse hur uppspelt hon är.

-Din katt är riktigt söt Kathrine.
Albus ler stort!

-Tack.
Sour ligger tryggt i hennes knä och spinner medans Kathrine kammar igenom hennes hår.

-Varför heter hon då Sour??
James retliga röst skulle nog kunna få hela världen att vända sig emot varandra.

-Om jag förklarar skulle du lyssna då??
Hon tittar upp i hans ögon och väntar på svar.

-Självklart!

-Ok, det är för hennes pälls är vit som snö och ögonen röda som rubiner, blandningen gör henne till en söt person men ögonen kan ibland tas som chilli.
Hon ser plöstligt väldigt frånvarande ut och kollar upp i taket!

-Chillibiten hade räckt och föresten, ser hon mer ut som en vampyr.

-Hon är iallafall lika duktig som en, sour, kijat.

James stirrar retligt på katte. Han ångrar det sekunden katten hoppar upp på honnom som välter ner både james och stolen han nyss stått på.

Anbus faller till marken av skratt och kathrine fnissar.

Plötsligt ser kathrine allvarligare ut och kollar noga på katten.

-Marrrrr...

James tänker precis hämnas men inser då att ginny klivit in.

-Och vad försegår här då?

-Jo, du förstår, det är vampyrerna mot James.
Förklarar kathrine retsamt.

-Fast det var bra att du kom in, du borde hjälpa James, det går inte så bra för honnom.
Tillägger Albus spydigt.

Albus och Kathrine stämmer in i skratt och ginny skakar på huvudet och går ut.

-Hur lärde du henne det där?
Säger James uppskakat .

-Alltid bra med en strids katt, jag har även lärt honnom det här.
Kathrine kollar in i ögonen på Sour och säger
-Miiiiioooo...

Då hoppar hon upp till taket och faller sedan ner på marken.

Dp utbrister Albus!

-Hon är död....
______________________________________
Förlåt att jag låtit er vänta då länge, jag kan inte hålla tider så jag skriver lite mixat!

Superbra kapitel!

Ny läsare! Jättebra!! Jättespännande! Awesome!!!


*bevakar*