Marodörkartan

Titel: Marodörkartan
Språk: Svenska
Antal kapitel hittills: 0 men en hel del idéer
Färdigskriven: Inte alls
Rating: PG tror jag
Beskrivning: Marodörkartan. I vilka händer har den egentligen funnits i? Skriet ur olika perspektiv och olika tidsåldrar. Kan innehålla lite parodi.


Så? Låter det interessan?

Inte bläddra?
Kapitel 1 - Den här sidan
Kapitel 2 - Den här sidan
Kapitel 3
Kapitel 4
Kapitel 5 (samma sida som kapitel 4)

Ja,det gör det absolut. Kör igång så ser vi vad som händer!

Vad kul att du vill läsa! Arbetar redan med ett kapitel och lägger upp så fort det är klart

Jag läser gärna!

Här kommer det ulovad kapitlet då Har två till på gång sen!


Kapitel 1 - Marodörerna

Alla satt i en cirkel på golvet. Tysta. Det låg något hederligt över tystnaden, något som ingen av de ville bryta. Deras ögon var fästa på en punkt i mitten. Där låg ett lite vikt pergamentet.
Der var tomt. Alldeles orört.
En av pojkarna höjde sin trollstav och den sita formeln lade sig över pergamentet.
"Sådär, nu är den klar." sa han och strök undan sin sandbruna lugg från ögonen.
Alla tittade på varandra. Ingen behövde säga något. Inga ord kunde förklara den samhörighet och gemenskap de hade i just den stunden.
För just då visste de att ignet skulle kunan skilja de åt.
För även fast alt var mörkt utan för det runda tornrummet, utanför slottets tjocka väggar, så hade de varandra. Och vänskapen övervinner allt.
Det var ett löfte.


_______


Så vad tycks? Märkte ni att det var extra kort? Kör på att varje kapitel ska vara runt 100 ord så att det ska bli lite mer utmanande att skriva de! Ska fölrsöka uppdater ftare pga av att de är ganksa korta och ett nytt kapitel kommern nog senare idag eller imorgon

Verkar helt AWESOME!!

NICE!

Jätte bra!

Tack allihopa! ♥ Här kommer nästa del:

Kapitel 2 - James Potter

Han brukade sitta här. Sitta ihopkrupen på golvet, undangömd för omvärlden. Han brukade följa henne med fingret längs pergamentet. Ta in varenda steg. Föreställa sig vad hon gjorde. Vad hon tänkte. Föreställa sig hur hennes röda hår studsade lätt med ryggen när hon höjde takten.
Allting hon jgorde var lika vackert.
Och han hade aldrig trott att han skulle få se på nära hålla alla hennes vackra detaljer.
Han hade aldrig trott att det skulle vara han som fick henne att skratta. Att le.

Han behövde inte sitta här längre. Han kunde vara med henne varenda minut av dagen. Och ändå förde hans steg honom hit ibland.Så att han kunde sitta här och följa hennes steg med fingret längs kartan.


--.------

Wow! Jag älskar den! Hoppas på mer snart, för den jag tycker verkigen om denna ff!!!!