vem?

Namn: Svensk kärlek, eller engelsk flickvän?
språk: Svenska
Ålder: Från 3 och uppåt xD
Handling: Charlie är en hufflepuffkille som går sitt fjärde år på hogwarts. Han är ihop med en slytherin flicka vid namn Lucy, men så en dag blir han vansinnigt kär i en ravenclawflicka. Få se hur det går när en skandinavisk flicka dyker upp till turneringen i magiskt trekamp. Jag ändrade handlingen lite här, så ni som läst den, så är det samma som "Varför älskar hon inte mig?", men jag bytte för det passade inte till ff:n och det lät lite patetiskt
Kapitel 1 Hon är underbar!

Där satt jag, i den sköna, gulla fotöljen i Hufflepuffs uppehållsrum, och tänkte på henne. Åååh, så vacker hon hon hade varit, som självaste Rowena Ravenclaw. Eller en vilie. Nej, sluta nu Charlie! Du har en flickvän och du kan inte hålla på och tänka såhär! Jag suckade och såg mig omkring i sällskapsrummet. Allt var som vanlig, elden sprakade, elever satt här och där och luggade eller spelade spel. Jag dröjde mig kvar i fotöljen en stund innan jag bestämde mig för att rådfråga min "bästis". Min "bästis" hette Daniel McDruffel, och gick även han i Ravenclaw. Jag tog mödosamt ifrån min uggla Drummel hans råtta och lade den i en burk (uek!). Jag gick ner genom tunneln till pojkarnas sovsal och började skriva brevet.

Hej Daniel, jag har problem. JAG ÄR KÄR! Och då menar jag inte i Lucy (Hans flickvän), utan i en underbart vacker flicka från ditt elevhem. Jag vet inte va jag ska göööra! Jag fattar att du inte vill höra en massa sån här skit i mina brev, men jag... jag... Åh,

MVH Charlie

När jag var klar med (det pinsamma!) brevet knöt jag fast det i Drummels ben och öppnade fönstret för att låta honom flyga iväg. Jag lade mig i sängen och kom att tänka på min dator. (Detta är vår tid) Jag tog upp den från mitt gömställe under sängen och loggade in på facebook.

Evelina Johnson Har varit och handlat lite gott på internet, nån som vill komma och smaka?
Catie Olsson, Minerva McGonagall och 124 gillar detta
Visa alla 26 kommentarer

DÄR! Just där! Det är hon! Utropade jag. De andra i sovsalen tittade nyfiket på mig. Jag kände hur jag blossade upp om kinderna och jag återgick till min dator. Jag såg att Lucy uppdaterat sig från I ett förhållande till Gift. Vem? Undrade jag, även om jag redan visste svaret. Åh, Lucy var så söt med sitt blonda, långa hår och sina knistrande askgrå ögon. Men jag kunde inte släppa Evelina. Hon verkade vara helt olik Lucy. Mörkt, lockigt hår och djupblå ögon. Lucy var kaxig och ibland till och med ignorerande, men när jag tittade på alla Evelinas inlägg verkade hon mer intelligent och blyg. Hon lade till exempel upp en massa trollformler, recept på ursvåra trolldrycker och en massa grejer om trollkonsthistoria. Personligen tyckte jag att skolan oftast var ganska tråkig, men hennes inlägg verkade så intressanta. Jag läste nästan allihop, tills en fet sjätteårselev utropade "LÄGGDAGS!"

Ingen bra del, men men

*Gråter av skratt* Facebook? Hade de Facebook? Åh, gud, vad roligt!!!

Bara ett problem; om de lägger ut sånt här på Facebook, hur ska de hålla det hemligt för mugglarna?

jätte bra!! men mugglar grejor funkar inte på Hogwarts, men det kanske var en magisk dator..

hur vet du att mugglarsaker inte funkar på Hogwarts?

Hermione sa det i fjärde boken ;P

okej ^_^!

Ja, lite förklaring här, det är i denna tid så det är lite "modernare", och internet är ett slags internet bara för magiska varelser, inte enhörningar och sånt då, men trollkarlar och häxor. Och jo, de har datorer, lite förtrollade med små magiska manicker och ett speciellt internet men annars är det inget annorlunda än våra datorer. PS: Charlie har ljust hår som är lika långt som Bill Weaslys

Gör lite mer

Kapitel 2 Lucy, du är den enda för mig...

Jag vaknade av ett skrik. "Va? Vem?" Sade jag sömndrucket.
Det hördes skratt och skrik utifrån sällskapsrummet. Jag var alltid den som vaknade sist. Jag låg kvar i sängen en stund innan jag klädde på mig och gick in i sällskapsrummet. Vi fick alltid vår frukost serverad av husalfer i uppehållsrummet. Nu var det fyllt av elever i gul/svarta klänningar och kostymer med matchande skor eller slipsar.
-Va? Vad händer idag? Frågade jag en mycket stor sjundeårselev.
-Magi Ekam. Grymtade han bröligt.
Magiskt trekamp? Kommer skolorna hit? Kul, tänkte jag innan jag tog för mig av äggröran. Efter maten var det dags för lektion. Örtlära, som jag tyckte bäst om, tillsammans med ravenclawarna. FULL JACKPOT! Tänkte jag. Jag gick ner till växthuset med min vän Gregory Jr. Vi pratade om hur vi Gryffindor spöat oss.
-Det är inte rätt! Sade Gregory
-Exakt! Svarade jag
-Gryffindor får alltid all ära, de har haft Harry Potter i sitt elevhem, de vinner JÄMT i quidditch och de....
Mer hörde jag inte. För där var hon. Jag såg in i hennes ögon och hon log. Jag kände en varm glädje sprida sig inom mig...
"Heej gulleplutt!" Sade Lucy.
-Du skrämde mig!
-Förlåt sötis! Sade hon och kysste mig. Jag kunde se Evelina titta bort och stirra ut i tomma luften. Åh, vad jag kände mig arg på Lucy.
-Sluta! Skrek jag
Lucy såg på mig med en förskräckt blick. Även Gregory som gått en bit framför stirrade på mig.
-Jag, jag menar bara... Öh... SLUTA STIRRA PÅ MIG! Kläckte jag ur mig. Jag visste att Lucy gillade arga och tuffa killar.
-Det är min kille det! Sade Lucy förtjust och kysste mig än en gång.
När vi kommit fram till växthuset och jag och Lucy skiljdes åt. Jag gick in i växthuset där lektionen redan börjat.
Professor Drumty hävde ur sig en arg utskällning om att jag borde tänka mer på att komma i tid, men jag lyssnade inte. Min blick var helt fäst vid Evelina när jag satte mig på stolen. Vi skulle dela in oss i par och jag försökte intensivt fånga Evelinas blick. JA! Det funkade. Hon gick och satte sig i stolen bredvid mig.
-Bara för att du är söt, sade hon.
Min kropp fylldes än en gång av en varm känsla.
-Då ska vi vattna med... Åh, litrusvatten.
Hon tog sina studier på största allvar och skötte alltihop medan jag satt och stirrade dumt på henne. Till slut frågade jag var hon kommer ifrån och om hennes familj.
- Jag är från Oxford, mamma är mugglare, pappa är trollkarl. Jag har två systrar, den tredje är död. Hon såg ut att kämpa mot gråten.
-Förlåt jag visste inte
-Det gör inget, hur är det med dig då? Frågade hon.
-Ensambarn. Svarade jag.
Hon nickade tyst och fortsatte med arbetet att skala frukten från blomman.
-Du är ihop med hon där kaxiga slytherintjejen va? Frågade hon
- Äh, ja, nej, jag menar ja.
-Åh, u vet väl att hon är...

Ja vad är hon?

Vad är "den kaxiga slytherintjejen"?

loooveely!! ♥

Va? Fattar inte frågan. Men din signatur äger!Jag håller med, akta er för Skrynkelhornade snorkakcor och Narglar!
Kaptiel 3 Fjällrävar istället för ugglor?

Nu slänger jag ihop något. Jag kom inte på mer, och kom ihåg att jag gör bara den här ff för skojs skull, så det kan hända lite vad som helst.

-Åh, du vet väl att hon ska gå på allhelgonabalen med Cristopher? Sade
Vem i trollets obarmhärtiga onåd är Cristopher? Tänkte jag.
- En mycket trevlig slytherinpojke från sjätte årskursen. Svarade hon enkelt.
-Hur kan en slytherinare vara trevlig? Frågade jag fördomsfullt.
- Vet du vad du säger? Alltså din flickvän är Slytherinare! Plus att alla Slytherinare inte behöver vara som Voldemort! Skrek hon ursinnigt. Flera tittade upp på henne och Professor Drumty började med en till utskällning och en massa avdrag från Ravenclaw. Hon ignoreradde fullständigt professor Drumty och fortsatte med sitt fördömda arbete med att skala frukter.
- Men alla är ju inte otrevliga... Började jag. Hon gav mig en mördande blick och började lägga den skalade frukten i en glasburk.
- Och det verkar som om hon tänker gå på balen med en vilt främmande människa, sade jag självsäkert.
- DET ÄR INGEN VILT FRÄMMANDE MÄNNISKA! Skrek hon. Man kunde se hennes ögon glänsa av tårar.
-Slut på lektionen! Kom ihåg att vattna era växter dagligen! Seså, raska på nu! Hojtade professor Drumty åt eleverna. Evelina tog snabbt sin fula växt och sin skolväska och skyndade därifrån. Jag såg med sorgsen blick på henne.
Varför hade jag sagt det där. Jag skyndade mig snabbt ut från det överodlade huset och möttes utav Lucy därute.
-Jag smög ifrån lektionen. Professor Binns är helt uppe i sina jättarna-anfaller-historier att han inte ens märkte mig. Jag lade min arm om henne och vi började gå. Jag ville fråga henne om Cristopher, men tillfället kändes inte rätt. När klockan ringde in gick vi båda hand i han till Stora Salen för att se de nya skolorna komma. Vi tog på oss våra mantlar och gick ut i kylan. Vi väntade fem minuter, tio minuter, tjugo, trettio.
-De verkar ta lång tid på sig, sade jag till Lucy, som skrattade hjärtligt. Men just när jag sa det tornade sig ett enormt vikingaskepp upp sig framför oss. Strax bakom kom en karavan av flygande mattor, alla försedda med små "hus" på. Karavanen landade och ut ur husen kom människor med turbaner på huvudet. Skeppet lade till och därifrån kom några helt andra, bleka människor med stora, tjocka pälsmantlar. Turbanerna och Pälsmantlarna steg genast av och granskade slottet. Några av Turbanerna utbrast "Vad kallt det är här!" medan Pälsmantlarna tyckte tvärtemot. Ur karavanen steg också en mycket gammal man med de mest arabiska kläder jag sett. Han bar en beige turban, ett rött skynke över axlarna som gick ner till knäna och ett par mycket konstiga skor. Han var troligen deras rektor. Pälsmantlarnas rektor verkade mycket skeptiskt över den turbanklädde mannens kläder. Hon fnös och sade "Hm, de där kläderna ser riktigt primitiva ut." Jag kunde inte låta bli att tänka att den här damens kläder var minst lika primitiva, med sin hjälmliknande hatt och håriga stövlar (alltså typ moderna mockasiner) såg hon ut som en riktig viking. Rektor McGonagall välkomnade dem och ledde dem upp till rummen de skulle sova i. Många från båda skolorna såg sig nyfiket omkring medan andra utbrast att det var sååå väldigt varmt. Lucy gick och pratatade med några från Turbanerna. Samtidigt kom en blek flicka som såg ut att vara i samma ålder som jag själv fram till mig.
-Goodaag, vaad heteer do? Frågar hon vänligt
- Jag heter West. Charlie West, svarade jag.
-Jaag heeter Freja Karlsson, det syntes tydligt att hon verkligen försökte få till orden
- Vilket fint namn! Jag går i elevhemmet Hufflepuff, har ni några elevhem eller liknande i er skola?
-Ja, men vii kaallar det föör säällskapp, svarade Freja
- Vilket sällskap går du i?
- Säällskapps lös jaag äär
- Ja, förresten var är du ifrån? Frågade jag undrande
- Jaag är svchensk meen det går norra männ i schkolan ockschå.
- Ja, okej, det var kul att lära känna dig! Skicka en uggla nån gång så...
- Ogglor? Vi använder inte ogglor, vi använder fjällravar
- Men, skicka en fjällräv nån gång så hörs vi, sade jag förbryllat.
Jag började gå genom strömmen av elever. Jaså, Skandinavier och Araber. Det här kan bli ett mycket intressant skolår. Inne i stora salen hade man tagit av sig de stelfrusna mantlarna och alla frös utom skandinavierna som svettades och såg ut som om de skulle svimma av "värmen". Lucy satt bredvid en kille på Slytherinbordet, de pratade och skrattade och.... PUSSADES! Jag nästan skrek av sorg. Varför? Varför hade hon gjort så? En total omvändning! Freja hade satt sig vid ett bord och gav mig hela tiden blickar som jag totalt ignorerade. Hela huvudet var fyllt med bilden när Lucy och den där pojken som uppenbarligen var Cristopher pussades. Jag skrek rakt ur. Alla i salen såg på mig.

Förlåt för en tråkig och dålig del, kort blev den också.