Tror ni på det "onaturliga/okända"?
Forum > Off Topic > Tror ni på det "onaturliga/okända"?
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Cindy
Elev 
|
Jag var lite osäker om jag gjorde det förut, men efter det som hände igår och idag tror jag bombsäkert på det;
igår satt vi nere i källaren och pratade om läskiga saker som hänt oss när min kompis som satt mittemot mig bara stannade i rörelserna och glodde på något bakom mig, kompisen som satt bredvid mig frågade var det var och kollade sedan på samma ställe och jag såg direkt att hon fick tårar i ögonen. Vi började skrika och sprang iväg, när de förklarade vad de hade sett sa de att de hade sett en kvinna som stod vid hissen bakom oss och senare gick vi ner dit igen och min kompis fick kort på det med sin mobil............ och idag såg jag henne... Och Lukas (en kille i min klass som satt bredvid mig) reagerade exakt samma gång när vi såg hennes klänning. Men det läskigaste som hände idag var att min kompis Hanna kände att något rev henne på halsen och när vi andra kollade såg det ut som om någon människa hade rivit henne... Men det var inte bara hon som blev riven av något...: Hanna: riven på halsen (en annan )Hannah: På handen Lukas: På handen Nellie: På benet (Eller, hon kände något liknande iaf...) Lukas drog snabbt undan handen och såg nästan rädd ut, Hannah blev mest chockad och Nellie skrek till oc drog upp benen från golvet. Har någonting sånt är hänt er, eller; Tror ni på det övernaturliga? 
4 okt, 2012 20:20 |
Borttagen
|
Ahhh nu skrämmer du upp mig :0
Nja vet inte riktigt. 4 okt, 2012 20:25 |
|
Solkatten
Elev 
|
Jag är otroligt osäker när det kommer till sånt eftersom det aldrig har hänt mig men lite faktiskt. Dock är det så läskigt att jag intalar mig själv att det inte är på riktigt utan att det bara är en inbillning av något slag. Jag tror nog att jag tror på det men vill inte om ni förstår vad jag menar? xD Sånt skrämmer livet ur mig, haha.
"If you expect disappointment, then you can never really be disappointed." 4 okt, 2012 20:25 |
|
Obliviate_
Elev 
|
Finns massor med trådar om sånt här, men japp, jag tror på det :3
5 okt, 2012 13:30 |
|
MystiqueRed
Elev 
|
Coolt! Skulle ju vara lite ironiskt om det var en skådespelare som bara var sminkad inför en roll, men jag vet hur det är att vara rädd!! Jag har också sett saker i mina dagar
 5 okt, 2012 13:33 |
|
Borttagen
|
shit vad läbbigt hänt mig en skitläskig sak också men orkar inte berätta den nu
 5 okt, 2012 18:27
Detta inlägg ändrades senast 2012-10- 6 kl. 14:19
|
|
baramin
Elev 
|
Nej. Plain and simple.
she had a face straight from a magazine, god only knows, but you'll never leave her. 5 okt, 2012 19:25 |
|
GinnyForever
Elev 
|
Huh, läskigt.
5 okt, 2012 23:10 |
|
Fairydust
Elev 
|
Mja, jag vet inte om jag tror på det eller inte. Ena sidan av mig är råateist och tror inte på något som inte är vetenskapligt bevisat.
Men... sen är det ju så att jag kan inte neka till det jag ser och upplever, och det är en hel del. Min mamma säger att jag är väldigt mottaglig, min läkare och min sambo säger att jag lider av psykotiska tillstånd, så ja, det är svårt att veta. Ofta kan jag dock skilja på mina psykotiska tillstånd och det som är rent andligt. Men det är inte alltid så lätt att skilja på, faktiskt. Jag kan berätta om en specifik historia som skedde för inte så länge sedan. Jag var ute på promenad. Jag gick in på en kyrkogård (detta var vid 18.30 på kvällen). Jag har gått förbi den kyrkan/kyrkogården flera gånger, då den ligger mitt i min promenad-runda. Men jag har aldrig gått in, trots att jag har velat. Denna gången gick jag in. Jag gick runt och tittade på gravar och fotograferade. Efter att ha gått runt en stund så stannade jag på grusgången, för jag kände att det stod någon bakom mig, min intuition sa mig att det var en äldre kvinna. Jag vände mig om, för att se en skugga ''flyga/fara'' förbi mig. Den hade ingen form, men var avlång, som en människa. Jag tittade sedan ner till vänster om mig, där skuggan försvunnit. Där var det en helt ny grav. Upphöjd och allt. Det var lite läskigt. Men jag tog det hela relativt lugnt. Fortsatte att gå runt en stund till och sen gick jag ut från kyrkogården och mer eller mindre sprang hem. Jag ville inte sticka direkt, för det kändes respektlöst. Men ja... jag vet inte vad jag ska tro. Jag ser och upplever för mycket för att inte tro på det övernaturliga. Men min rationella del vill inte tro på det. Det är det som är grejen, att jag är tudelad, i många avseenden. Så ibland är jag väldigt rationell och är väldigt skeptisk till allt runt mig. Men ibland... ja, då är jag väldigt mottaglig och tvivlar mycket, på mig själv och allt runt omkring mig. Vad är verkligt och vad är inte det? I don't wanna break these chains! 6 okt, 2012 14:14 |
|
Cindy
Elev
|
Skrivet av Fairydust: Mja, jag vet inte om jag tror på det eller inte. Ena sidan av mig är råateist och tror inte på något som inte är vetenskapligt bevisat. Men... sen är det ju så att jag kan inte neka till det jag ser och upplever, och det är en hel del. Min mamma säger att jag är väldigt mottaglig, min läkare och min sambo säger att jag lider av psykotiska tillstånd, så ja, det är svårt att veta. Ofta kan jag dock skilja på mina psykotiska tillstånd och det som är rent andligt. Men det är inte alltid så lätt att skilja på, faktiskt. Jag kan berätta om en specifik historia som skedde för inte så länge sedan. Jag var ute på promenad. Jag gick in på en kyrkogård (detta var vid 18.30 på kvällen). Jag har gått förbi den kyrkan/kyrkogården flera gånger, då den ligger mitt i min promenad-runda. Men jag har aldrig gått in, trots att jag har velat. Denna gången gick jag in. Jag gick runt och tittade på gravar och fotograferade. Efter att ha gått runt en stund så stannade jag på grusgången, för jag kände att det stod någon bakom mig, min intuition sa mig att det var en äldre kvinna. Jag vände mig om, för att se en skugga ''flyga/fara'' förbi mig. Den hade ingen form, men var avlång, som en människa. Jag tittade sedan ner till vänster om mig, där skuggan försvunnit. Där var det en helt ny grav. Upphöjd och allt. Det var lite läskigt. Men jag tog det hela relativt lugnt. Fortsatte att gå runt en stund till och sen gick jag ut från kyrkogården och mer eller mindre sprang hem. Jag ville inte sticka direkt, för det kändes respektlöst. Men ja... jag vet inte vad jag ska tro. Jag ser och upplever för mycket för att inte tro på det övernaturliga. Men min rationella del vill inte tro på det. Det är det som är grejen, att jag är tudelad, i många avseenden. Så ibland är jag väldigt rationell och är väldigt skeptisk till allt runt mig. Men ibland... ja, då är jag väldigt mottaglig och tvivlar mycket, på mig själv och allt runt omkring mig. Vad är verkligt och vad är inte det? Sådär är det oftast för mig också, eller; Jag tror ju faktiskt bombsäkert på att det finns någon annan värld, men jag är ändå litelitelite osäker. Gud vad läskigt! Jag skulle sprungit ifrån direkt och skrikit xD
6 okt, 2012 14:17 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen