Måntand, Tramptass, Tagghorn och Cherry [Översatt]

Titel: Måntand, Tramptass, Tagghorn och Cherry (Körsbär)
Språk: Svenska (översatt från engelska)
Färdigskriven: Nej.
Antal Kapitel : 23 + prolog
Rating: PG
Handling: Peter dör på vägen till tågstationen och Lily blir den fjärde marodören. Hur förändrar det här historians gång? Följ med de nya förbättrade marodörerna!

OBS!: Den här ff’en tillhör inte mig! Jag läste den på ff.net och nu översätter jag den för att jag tycker de av er som inte brukar läsa på engelska eller kanske bara inte upptäckt den här än ska få läsa den ni också!
Alltså så tillhör INGENTING mig. Allt tillhör antingen JK Rowling eller koolkat983417 (på ff.net) Så vet ni det!

Prolog – Olyckan

Peter Pettigrew drog sin koffert över gården och hjälpte sin pappa att lyfta in den i bilen.
"Mamma! Om du inte skyndar dig missar jag tåget!" ropade Peter. Peter skulle börja på Hogwarts, trollkarlsskolan båda hans föräldrar gått på för år sen. Han var väldigt uppspelt och kunde inte vänta tills han fick gå på Hogwartsexpressen. Han och hans familj satte sig i bilen och körde mot Kings Cross Station.
Men när de körde över en bro kom en annan bil rakt mot dem från ingenstans och slog in i sidan av familjen Pettigrews bil. Peter höll i vad som helst han kunde hitta när bilen snurrade runt och runt tills den slog in i sidan av bron och föll över den. Nyanser av svart och rött flög förbi hans ögon och sen, CRASH!
Smärtan exploderade inuti honom när hans lemmar vred sig på onaturliga sätt och hans huvud hade blivit vridet i en konstig vinkel. Allting blev svart.
När Peter vaknade var allt vitt och lysande. Han kände lyckligtvis inte av några smärtor och det var ingen annan där förutom honom själv och hans föräldrar.
"Mamma? Pappa?" viskade Peter.
"Peter!" Hans mamma höll ut sina armar men de gick rakt igenom honom.
"Jag är död, eller hur?" sa han med pipig röst.
"Jag tror det min son," sa hans pappa allvarligt.
"Jag vill inte vara död. Jag fick inte ens gå på Hogwarts!" Peter började gråta.
"Det är inte rättvist men det finns ingenting du kan göra åt det nu”, log hans mamma vänligt. En ängel kom ner från himlen och sträckte ut handen mot Peter. "Det är dags för dig att följa med mig nu," sa den.
"Jag vill inte," sa Peter tjurigt.
"Du måste, du kan inte stanna här." Ängeln tog Peters hand och drog honom uppåt. Peter vände sig om för att ta en desperat sista titt på sina föräldrar som vinkade och log mot honom.
Starkt ljus fyllde rummet och sen var han borta för att aldrig återvända.

Kommentera gärna hur jag översätter visa grejer, jag är fortfarande en nybörjare på det här området

Du översatte den supper.

EDIT: hittaren

Tycker du? WOW xD

Bevakar, hörrö

Awsome! *bevakar*

Bevakar* Kom på att jag läst den på engelska på ff.net

Har du? Kul!

http://www.fanfiction.net/s/7774972/12/Moony_Padfoot_Prongs_and_Cherry

*Bevakar*, tur att du hittade den, och tur att du översätter så bra!

Superbra!