Under förtrollning

Här kommer en prolog på min första fan fiction!

Året är 2022 och utspelar sig sex år efter där sista Harry Potter boken/filmen slutar. Ni kommer få lära känna en flicka vid namn Stephanie Heart som ska börja sitt sjätte år på Hogwarts. Hon tillhör elevhemmet och är bästa vän med Rose Weasley, som också går i Ravenclaw. Hon är tillsammans med Albus Potter, som går i Gryffindor. Men det hela får en vändning när Stephanie börjar få kontakt med Scorpius Walfoy, någon som ingen av syskonen Potter eller Weasley är ganska förtjust i (OBS! Det har inget med deras föräldrars historia att göra)
Det kommer handla mycket om de personer som jag redan nämnt men James, Lily och Hugo kommer också komma in på ett par hörn.
Jag vet inte hur lång den kommer bli, beror på om den blir omtyckt
Vad tror ni? Kommer det bli något bra? Kommentarer skulle uppskattas!

Låter bra :3

*Bevakar!*

Den verkar jättebra!!! Fortsätt skriv my friend!

Kapitel 2- Bara vi två


Stephanie och Albus går hand i hand genom de långa korridorerna. Ingen av dem säger någonting. Det behövs inte. Det njuter bara av att få vara i varandras sällskap igen. Stephanie tittar på killen bredvid henne. De har varit tillsammans sedan innan vinterlovet förra året. Inte precis kärlek i första ögonkastet. Stephanie och Rose har varit bästa vänner sedan första året. Och då kom Albus liksom med på köpet. Om Stephanie och Rose skulle gå tillsammans till Hogsmeade, då skulle Albus och ibland James med. Stephanie tyckte att det var coolt att hennes bästa vän stod så nära sina två kusiner, som trots allt var av motsatt kön. Så hon kom liksom både Albus och James nära. Men det var på senare tid som hon börjat känna annat för Albus och en dag frågade han ut henne på en träff och resten vet ni redan.
- Har jag någonting i ansiktet? frågar Albus och börjar känna efter.
- Nej, jag kan bara inte tro att jag är tillsammans med skolans snyggaste kille, säger hon och ler.
Han får plötsligt något allvarligt över sitt ansikte.
- Är du tillsammans med James?
De skrattar. Att James är bland de snyggaste killarna på Hogwarts är någonting som alla tjejer pratar om. Men Stephanie håller inte med dem. James har det där hårda ansiktsdragen och självsäkerheten om att han är snygg medanns Albus har de där mjuka linjerna och inser inte hur snygg han egentligen är.
- Nej men hans bror har fått mig att falla pladask, säger Stephanie och lägger armarna runt hans hals.
Albus placerar sina på hennes höft och de kysser varandra. Han går lite framåt så att hon hamnar med ryggen mot väggen. Kyssen blir allt girigare och Albus händer glider ner för hennes höfter och hamnar på rumpan.
- Ser att du jobbar hårt Potter, avbryter en röst bakom dem.
Paret släpper taget om varandra. Scorpius stor lutade mot en staty och ler sitt hånflin.
- Vad gör du här? frågar Albus och torkar bort Stephanies läppglans ifrån sin mun.
- Det sägs att det brukar finnas en hel del tjejer här och ser man på, här har vi ju två, säger Scorpius och skrattar.
Stephanie ser att Albus drar fram sin stav men hinner inte hindra honom. Han pressar staven mot Scorpius strupe.
- Albus! säger hon.
Han lyssnar inte på henne utan fortsätter bara pressa. Stephanie hör steg och röster som kommer runt hörnet och plötsligt står Mr Longbottom där tillsammans med en yngre elev.
- Mir Potter! Stoppa omedelbart tillbaka trollstaven. 10 poängs avdrag för Gryffindor, säger Mr Longbottom.
Albus backar och lägger tillbaka staven i bakfickan.
- Mr Potter, du kanske borde följa Ms Heart till hennes elevhem. Lektionerna börjar imorgon så ni behöver er sömn, säger
deras lärare i örtlära.
- Självklart Mr Longbottom, säger Albus och tar tag i Stephanies hand.
De går iväg.
- Vi ses Stephanie! ropar Scorpius efter dem.
När de kommer fram till den långa trappan som leder upp till Ravenclaws sällskapsrum.
- Jag tror att jag måste gå nu, säger Albus surt.
Stephanie rynkar på pannan. Vad hände med hans humör?
- Varför är du sur? frågar hon.
Han tittar på henne med ett höjt ögonbryn. Då går det upp för henne.
- Scorpius? Är du seriös eller? säger hon och skrattar.
Han stämmer inte in.
- Det är andra gången idag som ni pratar med varandra och jag tycker inte om det, säger Albus och lägger armarna i kors.
Stephanie fortsätter att skratta.
- För det första; jag är inte intresserad av Scorpius och för det andra; det är bara vi två som gäller. Inget annat, säger hon och lägger armarna runt hans hals igen.
Albus börjar mjukna upp lite.
- Bara vi två, mumlar han. Jag gillar ljudet av det.

SuperAwesome, du har bara lagt ut två kapitel men jag tycker redan jättemycket om den!
Fortsätt så Johanna!!!

Kapitel 3- samtalet

Ms Patil, som är lärare i spådomskonst och Ravenclaws elevhemsföreståndare, delar ut det nya schemat vid frukost och Rose och Stephanie börjar genast jämföra.
- Ska du inte ha skötsel och vård av magiska djur i år? frågar Rose förvånat.
- Jag har bytt till spådomskonst. Kände att det inte är min grej med djur. Katt går bra men inte böjsvansar. Jag har inte tålamodet, säger Stephanie
De äter upp sin frukost och går iväg till trollformellära, deras första gemensamma lektion av dagens fyra. Men efter dubbel timmen i örtlära skiljs de åt. Rose går upp till sällskapsrummet för att ha hålltimma medans Stephanie skyndar iväg till spådomskonst. När hon kommer in i klassrummet är det bara Ms Patil där, så Stephanie kan slå sig ner på vilken som helst av de mjuka kuddarna. Desto närmare klockan blir lektionstart ju mer elever droppar in men ingen sätter sig på den tomma kudden bredvid Stephanie. En minut i ställer sig någon bredvid henne.
- Är det ledigt här? frågar en bekant röst.
Stephanie, som suttit och bläddrat i en bok, lyfter huvudet och tittar rakt fram. Hon har kanske tre sekunder, om inte mindre att bestämma sig på om hon ska låta honom slå sig ner.
- Visst, säger hon.
Scorpius sätter sig ner. Hon känner doften av hans parfym. Känslan blir densamma som när hon smakat lite av sina föräldrars vin. Rummet börjar snurra och hon måste fokusera blicken för att kunna koncentrera sig. Lektionen börjar och Ms Patil börjar tala om hur läsåret kommer se ut. Plötsligt rusar Mr Longbottom in.
- Ursäkta mig Padma men en av era elever ligger på sjukhusflygeln efter att en trolldryck blivit bryggd fel, säger han.
Ms Patil säger att lektionen är slut och skyndar ut med Mr Longbottom. Eleverna börjar packa ihop.
- Det var nog den kortaste lektion jag haft, säger Scorpius.
- Jag säger det samma. Har du haft spådomskonst hela tiden? frågar hon och de går ur klassrummet.
- Japp. Det var det enda ämnet som inte verkade vara tråkigt plus Ms Patil är en av de bästa lärarna, svarar han.
- Du verkar inte vara den där killen som tycker om spådomar och sådant, säger Stephanie.
Scorpius ler.
- Jag läser horoskop varje morgon. Idag tyckte jag extra mycket om mitt, säger han.
Hon frågar nyfiket varför och han ler. De har kommit ner i korridoren och är helt själva.
- Det stod att jag skulle prata med en mycket vacker tjej, säger han.
Stephanie småskrattar.
- Säkert, jag trodde faktiskt på dig där för en sekund. Plus, du vet mycket väl att jag är tillsammans med Albus, säger hon.
De står nu mycket nära varandra. Scorpius är säkert ett huvud längre än Stephanie så hon får luta huvudet bakåt för att kunna se honom i ögonen.
- Allting är tillåtet i krig och kärlek, säger han tyst och går närmare.
Stephanie lägger en hand på hans bröst och backar lite.
- Jag är upptagen. Du får helt enkelt hitta någon annan, säger hon.
Scorpius ler och backar.
- Om du tror att det kommer stoppa mig så är du nästan lika dum som din pojkvän, säger han och går backandes därifrån.
Sen vänder han sig om och skyndar på stegen. Stephanie står kvar och tittar efter honom. När han rundar hörnet är hon helt ensam i korridoren men hans parfym håller sig kvar och hon tar in ett djupt andetag. Det här kommer bli ett problem. Ett stort problem.

Jag har ingen aning om vem som egentligen blev föreståndare för Ravenclaw efter Filtwick men jag tyckte att det passade bra med Padma Patil men om någon vet säkert så säg till så ändrar jag!

Superbra!!! Och jag tyckte det passade bra med Padma ;D

Kapitel 4- Oväntade slutsatser


Stephanie berättade inte för någon om hennes och Scorpius samtal. Speciellt inte för Albus. Men det börjar bli svårt att hålla hemligt. Scorpius är alltid i närheten och sitter alltid bredvid henne under spådomskonst lektionerna. Han har även skickat meddelanden och blommor med uggleposten.
- Wow, vilken fin. Albus är verkligen en riktig romantiker, säger Rose och tittar på rosen som precis landat framför Stephanie.
Stephanie svarar inte utan läser bara lappen som sitter fast runt blommans stjälk.

Om jag fick en galleon för varje gång jag drömde om dig så skulle jag vara miljardär. S.M

Hon tittar bort mot Slytherinbordet. Han möter hennes blick och ler brett. Stephanie suckar.
- Om det bara vore Albus, mumlar hon tyst så att inte Rose ska höra.
De lämnar bordet och är på väg upp till sällskapsrummet när Scorpius ropar på henne.
- Gå du. Det är bara om läxan i spådomskonst, säger Stephanie till Rose som ser skeptisk ut.
Scorpius kommer fram till henne.
- Vad tycker du om blomman? frågar han.
- Sch! Inte här, säger hon och drar in honom i ett tomt klassrum.
- Du måste verkligen sluta skicka mig blommor och meddelanden. Fattar du inte att Albus kommer dela dig i två bitar när han får reda på det, säger Stephanie.
- Om du nu inte har några känslor för mig, varför har du då inte berättat för Albus att jag skickar blommor till dig? undrar han och lägger armarna i kors.
- För jag har inga känslor för dig! säger Stephanie.
- Bevisa det, säger han.
Hon suckar och himlar med ögonen.
- Bevisa det, säger han igen.
Stephanie ställer sig på tå och pressar sina läppar mot hans. För ett par sekunder inte längre. Sen backar hon bakåt igen.
- Kände du någonting? frågar Scorpius som verkar lite chockad över hennes gest.
- Inte så mycket som en gnista, säger Stephanie.
Han ser lite besviken ut men nickar.
- Okej, då ska jag lämna dig i fred, säger han och börjar gå mot dörren med böjt huvud.
Stephanie suckar.
- Scorpius, säger hon och han vänder sig snabbt om igen.
- Du behöver inte lämna mig ifred men du kan väl sluta skicka blommor. Jag vill gärna ha dig som en vän.
- Jag antar att ha dig som vän är bättre än inget, säger han.
- Ska vi göra läxan tillsammans imorgon? Jag behöver lite hjälp, säger Stephanie.
- Det låter bra. Ska vi träffas i biblioteket efter lunch? undrar han.
Hon nickar och han går mot dörren. Till bådas förvåning står Albus där ute med en bister min.
- Vi ses imorgon Stephanie, säger Scorpius och går snabbt därifrån.
Albus går in i klassrummet och stänger dörren efter sig. Stephanie sätter sig på katedern och väntar på att Albus ska börja prata.
- Visste du att det går ett rykte om att jag skickar rosor och söta meddelanden till dig? James kom precis fram och berömde mig för att vara en liten mjukis. Det roliga är att jag inte har skickat dig några blommor eller meddelanden. Så vem har gjort det? frågar han.
Stephanie ryser till när hon hör hur anklagande hans ton är.
- Scorpius kan ha skickat blommor till mig men jag har sagt att jag inte är intresserad och att vi bara ska vara vänner. Ingen stor grej, säger Stephanie.
- Grejen är att ni tydligen umgås bakom min rygg, säger Albus.
- Al, vi har EN lektion tillsammans! Jag är inte intresserad av Scorpius, vi är bara vänner, säger hon.
Han skakar på huvudet.
- Om vi ska vara tillsammans så får du inte träffa honom något mer, säger Albus.
Det känns som om luften går ur Stephanie.
- Då kanske vi inte ska vara tillsammans längre, säger hon.
Han ser förvånad ut. Det var tydligen inte svaret han väntat sig.
- Kanske inte, säger han.
- Du kan väl höra av dig när du har bestämt dig, säger Stephanie och går ut ur klassrummet.

Hm, Albus är visst lite sotis Men jättebra!!!

Kapitel 5- bekännelse

Stephanie och Albus pratar inte med varandra på flera veckor. De tittar inte ens åt varandra.
- Det här måste få ett slut, säger Rose.
De har precis mött Albus och hans vänner i korridoren. De gamla paret delade inte många sekunder av samma luft.
- Rose, det är slut. Det har varit slut i flera veckor, säger Stephanie och suckar.
Rose tittar irriterat på sin kompis, vänder sen på klacken och hoppas att hennes kusin är mer resonlig. Stephanie tittar på sitt armbandsur och får panik. Hon är försenad. Så snabbt hon kan springer hon och rusar andfått in i biblioteket.
- Måste jag påminna Ms Heart om att det här är ett bibliotek och inte någon quidditchplan? frågar bibliotekarien strängt.
- Förlåt, det ska inte upprepas, säger Stephanie och börjar leta bland bokhyllorna.
Efter en stund får hon syn på honom. Han sitter vid ett litet bord intill fönstret, som han tittar ut genom. Höstsolen lyser tillbaka på honom och får det att se ut som om någon har sänt ut en stor Lumos runt honom.
- Hej, förlåt att jag är sen, säger Stephanie och sätter sig på stolen framför honom.
Scorpius ler mot henne.
- Det är ingen fara. Jag visste ju att du skulle dyka upp förr eller senare, säger han.
Hon ler. De har träffats i biblioteket varje dag i flera veckor. Även när de inte har några läxor. Då sitter de bara vid bordet och pratar om allting mellan himmel och jord. Ibland berättar de saker för varandra som ingen annan vet om.
- Ja, förr eller senare så skulle jag dykt upp, säger Stephanie.
Han nickar och harklar sig.Sen tittar han ut genom fönstret igen.
- Är någonting fel? frågar hon.
Scorpius harklar igen och tittar på henne.
- Jag vet att jag inte borde säga det här men jag gillar dig Stephanie. Och då menar jag verkligen gillar, säger han och lutar sig framåt.
Scorpius låter sina läppar möta Stephanies för ett par sekunder innan han lutar sig tillbaka. Stephanie tittar på honom. Känner hur pulsen ökar i kroppen och hur hon glömmer av att andas. Utan att tänka lutar hon sig fram och lägger armarna runt hans hals. De kysser varandra igen.
- Jag gillar dig också, säger hon utan att tänka efter.
Sen sitter de och bara tittar på varandra innan det är dags att skiljas åt. De skiljs med en kram och går till respektive sällskapsrum. Hela vägen till trappan går Stephanies hjärna på högvarv. Vad ska alla säga? Vad ska alla tro? Vad kommer Albus säga och tro? Hon suckar och vill inget annat än att få lägga sig i sin säng. Men någon sitter i vägen för henne i trappan.
- Albus? Vad gör du här? frågar hon.
- Jag har någonting att säga, säger han och lämnar trappan.
- Jag med, erkänner Stephanie.
Det är bäst att berätta för honom med en gång. Men Albus hinner före henne.
- Jag har fått höra att jag betett mig som en idiot de senaste veckorna. Både mina syskon och kusiner har gett mig stora tal om att jag behandlade dig... dåligt när jag konfronterade dig om Scorpius. Jag borde ha litat på dig när du sa att ni bara är vänner, säger han.
- Ja, det borde du, säger hon.
- Du har ingen aning om hur mycket jag har saknat dig älskling, säger Albus och omfamnar henne.
. Jag har saknat dig också, säger hon och vet inte hur hon ska reagera.
- Vad var det du skulle säga? undrar han.
Hon blundar. De har fortfarande armarna om varandra. Men allt hon ser är Scorpius. Hon måste berätta för honom.
- Det var inget särskilt.