Varför så svårt? [sv]

(Jag och Lunah~ skriver denna ff:en tillsammans ^^, hon skriver från broderns perspektiv och jag från systerns)
Titel: Varför så svårt
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Färdigskriven: Nej
Handling: När Winny ska börja sitt 3:e år på Hogwarts
händer det hon inte skulle misstänka.
Hon blir kär i Sirius Black, pojken i samma årskurs som hennes bror Tanny.
Men, Sirius har aldrig märkt Winny, och Winny vågar inget säga.
Samtidigt försöker Tanny hitta några nya vänner.
Det är då det händer...

Låter ganska bra, skriv ett inlägg

Ja, låter bra! Börja

Låter spännande! Skriv ett inlägg!

___________________
Läs gärna min ff:http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=17186&page=6#p942820

Kapitel 1 [Winny]
Jag packar ner de sista sakerna i min koffert.
Om två timmar går tåget till Hogwarts.
Innan jag ska stänga min koffert tittar jag en sista gång på boken som ligger där.
Det är en dagbok med rött sidenomslag som jag fick av min bror Tanny på min födelsedag.
Jag har inte hunnit skriva i den ännu, men så fort jag kommer till Hogwarts ska jag göra det.
"Kommer du Winny?" ropade någon från hallen nedifrån.
Jag hörde hur Tanny släpade sin koffert ner för trapporna så jag stängde min egen koffert snabbt och drog ut den i hallen.
Pappa hjälpte mig sedan att bära ner den till bilen.
Efter ytterligare 20 minuter (då vi tog våra sista saker) åkte vi iväg mot London.

"Jag ser stationen nu mamma!" ropade jag och pekade.
Pappa svängde in med bilen till en parkeringsplats och vi skyndade oss att hoppa ut och springa in med väskorna till perrong 9 och tre kvart.
Vi hade 5 minuter på oss.
Pappa bar min väska och jag bar Tannys bruna tuffsiga katt Eddie.
Vi sprang in genom väggen när alla mugglare tittade bort och snart satt jag och Tanny på tåget och vinkade hejdå till våra föräldrar.
Jag gick och bytte om till min slitna ärvda hogwartsklädnad och gick sedan tillbaka till Tanny.

Bra""

Kapitel 2 [Tanny]
Winny kom tillbaka, ombytt och redo för Hpgwarts. Hon satte sig mittemot mig, och jag kände hur tåget började röra på sig.
- Jag har längtat så länge på det här! utbrast plötsligt Winny.
Hon satt spänt vid sitt säte och kollade lyckligt ut genom fönstret.
- På vad? undrade jag, och kollade ut genom fönstret jag med.
Winny kollade förvånat på mig, så jag slutade kolla ut genom fönstret och kollade på henne istället.
- På att få komma till Hogwarts såklart! Vad annars?!
Jag ryckte lite lätt på axlarna. Det kändes så overkligt. Nu var vi än en gång på väg mot Hogwarts.
Skulle det hända något denna gång? Förra året hade Winnys kompis Louise råkat blanda i fel ingrediens i sin trolldryck, och hela hennes trolldryck färgades marinblå. Och sedan började en marinblå gegga jaga henne.
Det var faktiskt ganska roligt att kolla på, även om hon måste ha varit skräckslagen.

- Eller hur Tanny? frågade Winny.
Jag vaknade ur mina tankar och kollade upp mot Winny.
- Va, vad? sa jag undrande.
Winny rullade runt med ögonen.
- Visst ska det bli roligt att få komma till Hogwarts?
Hon sa ett ord i taget, långsamt. Som om jag hade svårt att förstå.
- Öh... ja det ska det, sa jag glatt.
Våran kupé dörr öppnades och en kille stack in huvudet.
James Potter.
- Kan vi sitta här? frågade han.
Jag kollade lite undrande på honom.
- Nej det kan ni inte. Stick!
De gick därifrån och vi började konstigt nog att skratta.

Braa

Kapitel 3[Winny]

Pojken gick ut och stängde kupé dörren.
Jag tittade fårgande på Tanny, varför hade han gjort så?
Men jag skrattade ändå med honom, även om jag inte fattade vad som var så roligt med det.

Efter ett tag saktade tåget in och jag ställde mig snabbt upp, tog min väska och rusade ut från tåget.
Framme.
Jag andades in den svala luften.
Det luktade skog och något annat som jag inte kunde beskriva, den speciella doften som alltid fanns där, den som gjorde så allt kändes så hemtrevligt.
Jag log , äntligen var jag tillbaka.
"Winny!"
Jag vände mig om och såg Louise komma springande mot mig, hon kramade mig.
"Gud vad jag har saknat dig! Det ska bli så kul att äntligen få komma hit igen, fast jag ser inte fram emot läxorna..." hon såg lite smått bekymrad ut, men log sedan mot mig.
"Kommer du då?"

Bra, skriv mer!