Livet efter slutstriden

Här kommer jag skriva min första fanfiction som handlar om livet efter slutstriden. Mer får ni veta om ni läser den Jag kommer skriva på svenska och det är ännu inte bestämmt hur lång den kommer bli Läs och Njut!

Låter bra

Del 1.

Solstrålarna ledade sig in genom rullgardinen och fyllde rummet med ett gyllene ljus. Innan Ginny ens hade öppnat ögonen kände hon att detta skulle bli en fantastisk dag. Det luktade rostat bröd och te genom hela kråkboet och efter som det bara var hon i den inte allt för breda sängen antog hon att det var Harry som hade gått upp tidigt för att överraska henne med frukost på sängen. Hon log för sig själv, plockade med sig morgonrocken och gick ner till köket.

Där väntade inte bara hennes älskade utan även hennes mamma Molly, pappa Arthur och bröderna Ron och George. De hade alla fullt upp och märkte inte att även Ginny intog köksbordet.

- God morgon på er! sa hon och höjde rösten lite
- Nej men är du vaken gumman? sa Arthur med förvånad röst
- Haha jaa märkte du inte att jag satte mig här?
- För mig är du fortfarande en liten häxa, det vet du. sa han och pussade henne på pannan.
- Är du redo för en sprängfylld dag idag? frågade Rons fästmö Hermione som stod vi diskbänken med en kopp kaffe i handen.
- Absolut! svarade Ginny entusiastiskt.

Idag skulle nämligen hon och Harry gifta sig och Hermione, Molly och Angelina (George’s fru) skulle hjälpa henne med alla förberedelser inomhus medan de andra fixar utomhus.

De avslutade frukosten och hjälptes åt att plocka undan innan Ginny samlade alla och berätta vad som skulle göras. Maten var redan lagad och tältet ute på baksidan var uppsatt så det enda som återstod var små-fixet med dekorationer (som inte skulle vara guldiga på Ginnys order), städning, kläder, frisyrer och så var de tvungna att få bort alla trädgårdstomtar som satt gömda i buskarna.

tack! här kommer nästa del..

Del 2.

Denna dag gick snabbare än vad någon i Kråkboet hade önskat. Hur skulle de hinna med allt som skulle göras? Som tur var kom Charlie, Bill och Fleur tidigare än de övriga gästerna så att de också kunde hjälpa till med förberedelserna. Utomhus hade festtältet satts upp, ljuslyktorna stod på marken i ett fint mönster (redo att hissas upp) och trädgårdstomtarna hade förtrollats så att de skulle hålla sig borta hela kvällen. Inne var det så rent som det aldrig hade varit tidigare. Ingenting onödigt låg framme och skräpade, sängarna var renbäddade och disken skinande ren. I sitt gamla barnrum satt Ginny och borstade ut sitt trassliga, nytvättade hår och lät tankarna flyga iväg.

- Vad gör du?

Det var Hermione som stod i dörröppningen och flinade.

- Gud vad du skräms. sa Ginny förvånat. Hur länge har du stått där?
- Haha, bara en liten stund. Vill du ha hjälp med håret?
- Ja, tack gärna. Bara något enkelt och fint.

Eftermiddagssolen sänkte sig över Ottery St. Catchpole och bröllopsgästerna började anlända, några med flampulver, några med kvast och resten dök upp med små plopp via transfereringen. Arthur och Molly välkomnade och sedan visade George, Angelina och Fleur gästerna till sina platser. Harry och Ron satt på sängen i det stora sovrummet och pratade.

- Är du nervös? frågade Ron
- Nej, inte så värst. Lite kanske. svarade Harry men Ron tyckte att han lät lite darrig på rösten.
- Tänk att det redan har gått 4 år sedan vi vann över Voldemort. sa Ron drömmande

Harry tänkte tillbaka till den kvällen när Bill och Fleur hade gift sig. Då hade de tvingats fly till London och påbörjat sin långa resa efter horrokruxerna. En hemsk tanke flög genom Harry. Den kvällen för 5 år sedan hade dödsätarna varit efter honom, Ron och Hermione. Det hade i och för sig inte hänt något oroande sedan Voldemort försvann och hans ärr hade aldrig varit så omärkbart. Men tanken kunde inte försvinna. Tänk om det skulle hända något, just idag?

Del 3 kommer förhoppningsvis imorrn...

Super bra! *bevakar*

Del 3.

Harry väcktes ur sina tankar när någon knackade på dörren.

- Kom in!

Det var Arthur.

- Hur är det med er egentligen? frågade han. Det ser ut som om ni har tappat era stavar.

Harry och Ron tittade på varandra och log åt Arthurs försök att låta ungdomlig.

- Det är Harry som är lite nervös inför bröllopet bara. sa Ron med ett stort smile i ansiktet.
- Är jag inte alls det! försvarade sig Harry och med en gång kändes det som att de var tonåringar igen.
- Det kan jag förstå. sa Arthur med ett skratt. Ni ska bara veta hur nervös jag var inför mitt och Mollys bröllop. Massor med viktiga gäster var bjudna...
- Pappa! Vi har redan hört den där historien minst tusen gånger, kan du inte snälla skippa den just idag? bad Ron
- Okej okej, men bara för idag. skrattade Arthur. Ni borde komma ut till tältet strax, alla gäster är redan här det är bara prästen vi väntar på.

Nere i trädgården var det fullt med folk, klasskamrater till Harry, Ron, Ginny och Hermione, avlägsna och nära släktingar till Weasleys och även arbetskollegor till Arthur. Solen var låg men värmde fortfarande när Harry och Ron kom ut till de andra. Båda tog ett djupt andetag, utbytte blickar som sade ”ni kör vi”, log och gick fram mot de andra.

Inne i huset höll Ginny och Hermione på med de sista förberedelserna innan även de skulle sluta upp med resten av folket.

- Du är jättefin! utbrast Molly när Ginny gick ner för den långa trappan. Både hennes, Ginnys och Hermiones ögon glänste av tårar
- Tack mamma det är Hermione som har hjälpt mig. sa Ginny med darrande röst.

Arthur stack in huvudet genom dörren och sa:

- Är du redo, gumman?

Ginny tog ett djupt andetag och gick ut genom dörren.


ni får gärna skriva konstruktiv kritik, tar emot allt som kan bli bättre enjoy!

Mycket bra

Tack! Kommer inte på något att skriva just nu något speciellt som ni skulle vilja läsa om?

Bra