Som stjärnor på himlen

Den här historien handlar om 12åriga Gabriella (Gabbi) som ska gå sitt andra år på Hogwarts, men nått underligt händer och hennes bästa vän (från hennes första år) dyker inte upp, inte på tåget eller på skolan. På Gabbis första år blev hon mobbad och ingen ville jobba med henne på en skoluppgift i trolldryckskonst, men då klev Jade (hennes bästa vän) fram och sa:
- Nu gör vi den bästa uppgift så den hamnar i historan!
Då var det Jade som skyddade henne mot mobbningen, så ingen vågade sig på Gabbi till skolårets slut, men nu när inte Jade kom till skolan får hon klara sig igenom det svåra på egen hand. Kommer Gabriella klara detta utan sin bästa vän??

Ratning: PG


Kommentera om jag ska fortsätta!

Bra! Börja!

Kapitel 1
- Gabbi! Stig upp då! Ropade Helen (Gabriellas mamma) som stod i trappen.
-Ja, jag kommer, mumlade en morgontrött röst.
Gabbi satte sig långsamt upp på sängkanten med fötterna dinglande över golvet. När hon satte ner fötterna på golvet gick det en kall rysning genom henne. Det var som att gå barfota på snö till badtunnan. Hon gick till sin garderåb som stod mittemot sängen. Ett vitt linne och ett par blå jeans skulle hon ha på sig. Varje morgon brukar Gabbi kolla datum och dag (man är ju lite dålig på datum, hehe), så hon gjorde det förståss denna dag också. När hon såg vad det var för dag blev hon pigg som en mört.
-Mamma! Varför sa du inte att vi skulle handla i diagongränden idag!?
Helen svarade inte eftersom hon var ute och stressat vattnade blommorna. Gabriella sprang ner för trappen och in till köket. Hon tog fram en skål och en sked och hälde upp fil. Det gick fort för henne att äta upp maten. När hon diskat ur skålen gick hon till badrummet och borsta både hår och tänderna. När hon var klar med allt gick hon med snabba steg till sin mamma.
-Mamma, jag är klar nu, kan vi åka? frågade Gabbi otåligt.
-Ja, snart, jag måste bara hämta plånboken.
Äntligen hade de kommit sig iväg.


(Jag vet att det blev lite kort men jag vill inte börja för mycket nytt innan kapitel 2)

Bäääst! Du rockar!

Kapitel 2
I den vita volvon åkte de till London. Gabbi var så inne i att dra fingrarna på staven att hon inte märkte att Jade stod utanför fönstret på bilen och var på väg över vägen.
Jade var Gabbis bästa vän från hennes första år på Hogwarts. Det var inte många elever som gav sig på Jade för alla visste att hon hade en pappa som jobbade som minister och tyckte mycket om sin dotter på många sätt. Jade var även en liten skvallerbytta (inte för hemligheter, men om någon som då blev mobbad)och sa vem eller vilka som mobbade.
Aja, men nu ståd hon där och väntade på att gå över vägen och sen gå till den läckande kitteln.
-Var det inte din vän som stod där ute? frågade Helen och tittade till Gabbi och sen tillbaka på vägen igen.
Gabbi tittade bak för att se vem Helen menade och sa:
-Vem??
-Äh, jag såg säkert fel, sa Helen och tittade tillbaka på Gabbi.
När de var framme gick Gabbi in till Den Läckande Kitteln. Där inne satt fem häxor vid ett bord. Två av dem spelade trollkarlsschack om en påse Bertie Botts Bönor I Alla Smaker.
Plötligt slog nån händerna för Gabbis ögon och sa:
-Gissa vem!
-Öh... nä, vem? svara Gabbi tveksamt.
Då tog "nån" bort händerna och Gabbi vände sig om och fick en Jade i armarna.
-Oj, vad länge sen! utbrast Gabbi och kramade tillbaka.
-Ja, jag såg eran bil när ni åkte hit! sa Jade.
När det slutat krama om varandra kom Helen in och sa:
-Jag sa ju att jag såg nån av dina kompisar. Kom nu går vi till Diagongränden.
De gick in i bakgården. Gabbi fick äran att sla på tegelstenarna som en efter en drog sig åt sidan. Bara några sekunder senare var hela Diagongränden framför dem.

Gabbi, har hon fått sin trollstav i förskott? För det är förbjudet att ha en trollstav innan man är 11 år. Men annars bra!!!! Mer!

Hon går sitt andra år

ja, just ja! Vad korkad jag är!

ny läsare
Bra!

Kapitel 3
Gatorna kryllade av folk och plinganden hördes från dörrar här och var när häxor och trollkarlar gick in och ut från affärerna. Gabbi gick nära Helen så hon inte skulle komma bort. Jade trängde sig mällan en massa folk. Det skulle börja med att gå till Gringgotts för att hämta gallioner. De stod alla tre framför de stora portarna till Gringgotts. Helen gick fram och öppnade dem. I ett litet och lustigt led vankade de fram till den skrynkliga och korta svartalfen.
-Hej, jag skulle vilja hämta lite gallioner till min dotter Gabriella, sa Helen och försökte få uppmärksamhet av svartalfen som satt och kluddrade på ett papper.
-Jaha, sa en mörk och skröplig röst, och har Gabriella nån nyckel?
- Ja, det har hon, ta fram nyckeln Gabbi, viskade hon till Gabbi. Gabbi sökte igenom fickorna och sedan väskan, men kunde inte hitta en enda liten nyckel nån stanns.
-Mamma, jag hittar den inte, väste Gabbi för sig själv, men hon visste att både Helen och svartalfen hörde.
- Ja, då blir det inga gallioner för fröken Gabriella, sa alfen med ett snätt leende.
-Gabriella, får jag kolla?! sa Helen och snodde åt sig väskan, fan, tog du inte nyckeln?!
- Jag har haft ett långt sommarlov, tror du man tänker på det då!? utbrast Gabriella irriterat.
- Vi får åka hem och leta där hemma, sa Helen slängde ner väskan på golvet.
Gabriella plockade upp väskan och gick efter sin mamma, men de han inte hinna ut innan Gabbi sa:
- Minns du det där lotteriet? Man kunde vinna årets skolböcker!
- Mm, hur stor tjans är det att vi vinner? sa Helen med en ointreserad blick.
- Men vi kan väll ändå gå till bokhandeln och kolla!
-Jaja, men tro inte att vi vinner, sa Helen och fortsatte ut.
Jade följde dem ( hon tyckte det var bättre att se vem som vinner först, för om det skulle vara hon behövde hon ju inte ta ut lika mycket gallioner ur banken).