Första ögonkastet

Namn: Första ögonkastet
Typ: Novell
Språk: Svenska
Färdig: Nej
Handling:

Detta är en novell som handlar om Alica, som precis ska börja sitt första år på hogwarts. Året är 1990, men precis när hon ska gå igenom kommer familjen Weasley, tydligen ska man säga började två tvillingar i Weasley också skolan då. Vad ska man säga nu då om vad Alica tycker om George.


Kapitel.1 Stationen

-Vakna, Alica, vakna! Det var mammas röst. Jag öppnade långsamt ögonen.
-Är vi framme snart? mumlade jag.
-Vi är framme nu! sa mamma hetsigt och klev ut ur bilen. Jag öppnade dörren och gick ut efter henne. Mitt bagage vägde ton! När vi var framme vid spärren var jag helt slut. Jag antar att jag är helt röd i ansiktet. Jag tittar upp och ser pappa och Antonio försvinna igenom spärren.
-Älskling?Kom nu! ropar mamma. Vi satte fart mot spärren. Mamma försvann in, men precis innan jag kom igenom snubblade jag över mina skosnören. Gud vad pinsamt tänkte jag när jag såg en annan trollkarls familj komma mot mig. Jag reste mig så fort jag kunde, men mina ben värkte och jag trodde jag skulle falla ihop igen. Familjen kom närmare och jag kände hur rodnaden steg i mig.
- Hej, lilla vän! Vad har hänt? sa kvinnan som verkade vara mamman till alla barnen.
- Jag snubblade, sa jag tyst och tittade på mina lösa skosnören.
-Jaha, kom så ska vi hjälpa dig. Fred, George, ni är starkast, hjälp stackars..
-Alica, skyndade jag.
- Hjälp stackars Alica nu! ropade hon och två killar i min ålder kom fram och hjälpte mig upp.
-Hej! sa en av dem. Jag tittade på honom. Han var ursnygg!
-Hejsan! sa den andra. Han såg exakt lika dan ut, men han andra var snyggare.
-Hej.. sa jag osäkert. Den första sträckte fram sin hand.
- George, första året. Den andra gjorde det också.
- Fred, också första året. Jag skakade bådas händer och sa:
-Alica, första året. Dem log mot mig. Jag log tillbaka. Sen gick jag in igenom spärren. Mamma hade gått iväg och börjat säga hejdå till Antinio som nu ska börja femte året. Ändå beter han sig som ett småbarn.
- Hej igen. sa två röster bakom mig. Jag hoppade till. Bakom mig stod Fred och George♥.
- Kom Alica så ska vi hitta en kupé, sa George. Så vi gick och satte oss på tåget. Efter några minuter kom godisvagnen.
- Ska ni ha något från vagnen, barn? frågade tanten.
- Ja, två godis stavar och ett paket druvos, sa George och lämnade pengarna. Fred sa inget.
-Jo en bertie bots bönor i alla smaker! sa jag och grävde i fickan. Oj, jag har inga pengar med mig!
-Jag kan betala sa George och gav henne 10 siklar. Efter några timmars färd var vi äntligen framme på hogwarts.

tackar love u

Denna hör hemma i fanfictionforumet. Flyttar den dit.

Jättebra!

Kapitel.2 Sorteringen

Vi gick in i storasalen och jag kände en varm och välkomnande känslan. George och Fred gick brevid mig och vi stannade helt plötsligt och jag gick in i en tjej.
-Oj,oj förlåt! sa jag och rodnade. Flickan såg äcklat på mig.
-Och vem är du då? snäste hon.
-Emm.. Alica Lordeen, och du?
-Juliana Parkinson, sa hon med samma äcklade blick.
Nu började sorteringshatten sjunga - när han var klar dånade hela salen av applåder.
- Juliana Parkinson? ropade McGonagall. Juliana satte sig och sorteringshatten skrek: "SLYTHERIN".
Lina Stewart i Hufflepuff, Emil Cornway i Rawenclaw, Oliva Newton i Slytherin. Så fortsatte det tills det bara var Fred, George och jag kvar. Det blev "GRYFFINDOR" på Fred och George. Sen var det jag.
-Hmmm.."." sa en svag röst i mitt öra. Du har stor talang, mycket vänskskap i dig också ser jag, en grann hufflepuffare från topp till tå.
NEJ!
- Men jag ser mod mycket mod.. Och mycket mycket stort huvud. Var ska jag sätta dig?
Mitt huvud bultade jag jag kände en konstig känsla i magen av att jag skulle komma i hufflepuff.
- Jag tror jag tar.. GRYFFINDOR! skrek hatten.
Hela bordet reste sig och började applådera. Fred och George applåderade så jag kunde slåvad om att dem skulle ha blåmärken imorgon!

mer! bevakar

Tror jag ska lägga av

Neej varför då? det är ju så bra.

Jag kommer inte på nått och jag hinner inte!