Framtiden

Är det bara jag som är sjukt rädd för framtiden. Allt går så fort hela tiden, tittar tillbaka på tiden och inser att det var ett halvår sen jag var i Sverige, vilket skrämmer mig rejält då det del bara är 4 månader kvar här, men också att om inte alls lång tid måste jag börja göra allt själv. Innan jag vet vad kommer mina två resterande år i gymnasiet vara över, jag kommer vara tvungen att göra ett val över vad jag vill göra med mitt liv, och jag har ingen aning. Som jag känner nu vill jag bara fortsätta gå i skolan, jag vill inte ta studenten! Kan inte förstå hur jag när jag slutade 6:an såg framemot att sluta skolan. Jag vet inte vad jag ska göra när jag inte har någon skola att gå på längre. Kommer med all säkerhet att plugga vidare efter studenten, men vad och vart?
Blä, om det är något som får mig att gråta på kvällarna innan jag somnar så är det framtiden. Denna äckliga hemska sak som vi alla utsetts för.

Ja... skulle en boggart komma fram runt hörnet skulle det definitivt vara min framtid.

Håller med... framtiden är sjukt läskig.

Man vet inte om man kommer sitta i ett kontor högt uppe i en skyskrapa i New York med massvis med snobbar eller sitta på en parkbänk i parken och dricka whiskey varje dag.
När man sätter sig ner och börjar fundera så märker man att framtiden är läsikg samtidigt som den är ganska här lig, det kommer ju antingen gå bra eller dåligt!

Framtiden kan ta sig. Jag vill vara ett lyckligt barn som leker runt, precis som i filmerna.

Framtiden är inget jag vill tänka på! Men det är svårt. Vem vet vad som händer oss en vacker dag? Det känns läskigt att tänka att man kan falla ned död dagen efter denna! (Vilket är ganska otroligt, men risken finns ju) Jag och min kompis diskuterade framtiden i Tisdags och när jag tänker på framtid tänker jag på flera år framåt. Långt fram i framtiden! Men framtiden är även om en dag och en sekund! Nej, usch, framtiden är läskig, men ändå bra!