~~Hedviggs liv~~

Jag satt och väntade på att någon trollkarl eller häxa skulle köpa mig.
Där hade jag suttit väldigt länge och ingen hade någonsin köpt mig.
Min bur kändes extra trång mot min snövita-fjäder-beklädda-kropp.
Dörren till affären öppnades med ett klingande ljud och en stor man med långt skägg klampade in.
De flesta i affären tittade storögat på honom.
Hans skalbagge-svarta ögon letade på hyllorna fulla med djur efter ett passande exemplar.
Själv hade jag gett upp att någon ville ha en snövit uggla som mig.
Ögonen fästes på mig.
Den stora mannen lunkade fram till mig och grep tag i min bur.
Förundrat tittade jag på honom med mina stora gröna ögon.
Han gick fram till häxan i kassan och frågade vad JAG kostade.
Häxan med de snälla ögonen log och svarade:
-Fem gallioner och sju sicklar.
Mannen log tillbaks och gav henne pengarna i olika storlekar och traskade ut med mig och min bur i handen.
Jag längtade efter att kunna förvandla mig tillbaks till människa igen, jag hade aldrig fått chansen, jag undrade innerligt hur jag såg ut.
Han stannade utanför en affär.
Sömnigt kunde jag urskilja det tunna bokstäverna:
-Olivanders
Mannen gick in genom dörren och framför mig fick jag se:
-Harry, Harry Potter

Bra, men man brukar ha en lista.
Titel:
ålder:
Kapitel:
Handling:
trådar som inte har en lista brukar bli låsta.
Men det var bra skrivet *Bevakar*.

Jaha oj förlåt är ganska ny, ska göra så och skriva lite mer

Titel:Hedwigs liv
ålder: På mig? I sånna fall 11 och på Hediwig om det var det som menades..
Kapitel:? (Vad ska man göra här??)
Handling: Denna novell kommer att handla om Hedwig som blir Harry Potters uggla, hon kan förvandla sig till (får vetas snart)

Låter bra! *Bevakar*

ändrade i dit eget inlägg. Vet inte om man får det men hoppas att det är okej

Okej, tack..

Jag har typ några färdiga kapitel har tängt mig vad jag ska skriva men ska lägga till fler detaljer

Kapitel 2
Den smala pojken med korp-svart hår och gröna ögon tittade forskade på mig.
Jag la huvudet på sne.
Han log glatt mot mig.
Det blev varmt inom mig, ingen hade någonsin blivit glad av att se mig.
Harry Potter gick ut till mig och tog ag i min bur.
Mannen med det långa buskiga skägget och Harry Potter gick till den läckande kitteln.
Därifrån gick det till en otrevlig underjordisk håla där det var fullt med mugglare.
Nånting stort och blått som liknade en larv kom slingrade längs en räls.
Utan att tveka gick Mannen och Harry Potter in i den stora larven med mig i släp-tåg.
Efter en lång hemsk tur i den långa blåa larven stannade vi äntligen.
Harry tog tag i min bur och gick ut ur larven.
Mannen sa att de måste skynda sig och de gick snabbare.
Nu var vi ute igen.
Jag andades in den härliga doften av fräsch luft.
Men innan jag hann ta ett nytt andetag hade de rusat in till en ny underjordisk gång.
-Jag måste göra några ärenden, åt Dumbledore, mumlade mannen och plötsligt var han borta
-Fyra och trekvart det måste vara något tryckfel..

bra

Okej tack skriver mer nu..

..Men som sagt var inte Hagrid där längre.
Harry fortsatte förvånat ner för trappan han stod i, då han hörde en hög bestämd röst:
-Samma vissa varje år, fullt med mugglare!
Han kände igen ordet mugglare och följde efter ljudet av rösten.
Rösten förde honom till en mullig dam och fem barn med orange-rött hår i följe-slag.
De stannade mellan ingång fyra och en annan gång och gick rakt in i pelaren.
Nu var det fyra barn kvar.
Harry kom närmare och stötte ihop med ett av de orange-håriga barnen.
-Är det ditt första år på Hogwarts? Ron, ska också börja, sa den mulliga damen till Harry
Harry nickade och väntade på sin tur.
När han hade gått igenom med mig i handen stod vi på en perrong.
Det stod tydligt med röda bokstäver:
perrong nio och trekvart.
En stort rött mask (lokomotiv) kom in farande i perrongen och den stannade med ett Swiish!







Tack för att ni läser

varse god, den röda masken,
hihi det var roligt

Hihi skriver liite mer nu..

Kapitel 3

Utan förvarning hade Harry rusat in i masken (tåget) så snabbt att jag knaprade ilsket på gallret.
-Lugn Hedvig, sa han mjukt
Hedvigg, det var mitt namn.
Jag slutade att knapra och satte mig smidigt på pinnen i buren.
Harry log och fick frammått i masken.
Efter någonting som kändes som flera timmar stannade han och öppnade någonting genomskinligt där han sedan satt sig ner.
Han la försiktigt ner mig på på maskens golv och andades ut tungt.
Det dröjde inte länge fören den orange-håriga pojken som hette Ron knackade på.
-Det är helt fullt överallt, är det okej om jag kan sitta här? Frågade Ron generat
-Visst, mumlade Harry
__________________________________________
-Hej jag heter Ron, Ron weasley, vad heter du?
-Harry, Harry Potter, svarade Harry
Ron förstorade de bruna ögonen och gapade stort.
-Är det sant..Det där... Ärret? Ron viskade det sista
Jag skriade ilsket efter att få komma ut.
Harry ignorerade mig och och tog bort luggen ur pannan så att Ron kunde se det.
Sedan vände Harry blicken mot mig och öppnade buren.
Överlycklig av att lämna buren flög jag ett varv runt det ytterst lilla rummet.
Det genomskinliga glaset öppnades och en liten knubbig dam frågade med hes röst:
-Något från vagnen?
-Nej tack, jag har redan, sa Ron och visade en inplastad macka
-Allt i vagnen, tack, sa Harry och tog fram pengarna ur fickan
Ron tittade med ännu större ögon en man någonsin kunde föreställa sig på pengarna....