Lily Potter ~ vänskap, kärlek och tårar

Titel: Lily Potter på Hogwarts
Språk: Svenska
Kapitel: 0 ^^
Ratings: PG 10 kanske?
Beskrivning: Lily Potter är på väg till Hogwarts på sitt första år och är spänd på vilka vänner hon ska få, att hon ska få lära känna sina kusiner Rose och Hugo Weasley och fram för allt - lära sig behärska magin.

Detta handlar framför allt om Lily och Hugos vänskap. Albus och James kommer finnas med och agerar en slags Fred och George. Rose och Scorpius har också sina roller.

Någon intresserad, så skriver jag.

Skriv,det låter vääääldigt bra!

Tack tack! Första inlägget kommer NU!

Lily Luna Potter gick hand i hand med sin mamma Ginny Potter på King's Cross. Lily skulle äntligen få börja Hogwarts och kunna vara en stor flicka som inte är underlägsen sina dumma brorsor. Apropå hennes bröder så sprang Albus, James och Lilys pappa Harry långt framför Ginny och Lily upptagna med att busa och stoja.
"Mamma, visst är de ganska jobbiga?", suckade Lily till sin mamma, på ett sätt hon så ofta gjorde. Ginny skrattade och svarade roat.
"De är omogna killar, gumman", skrattade Lilys mamma, som hon alltid gjorde, för den delen.
"Ja det förstås", muttrade Lily och började se sig omkring. "Mamma, var är spärren?"
"Den är precis där", svarade Ginny och pekade några meter framför dem. James och Albus hade redan rusat i genom medan Harry leende väntade på sin fru och sin dotter. Lily hade många gånger sett sina bröder rusa genom spärren, så det kunde väl inte vara så svårt. Ändå greppade Lily tag i sin pappas hand.
"Kan vi inte springa tillsammans?", frågade Lily och log.
"Ja visst", svarade Harry och log ännu större. Sedan sprang Lily. Hon tyckte det kändes obehagligt att rusa i genom och hon fick sandsmak i munnen, men när hon väl hade kommit ut på andra sidan kändes det underbart. Hon såg den långa, röda Hogwartsexpressen slingra sig långt bort men när hon såg det började det hoppa i magen. Hon ville bara skrika av lycka. Hon försökte kasta en orolig blick på sin mamma men tittade rodnande bort då hennes mamma just blev kysst av Lilys pappa, Harry. Plötsligt kom Albus och James och släpade iväg henne.
"Nej! Nej! Vad gör ni?", ropade Lily.
"Vi ska till Hogwarts, syrran!", ropade Albus.
"Ja, skynda dig!", tillade James. Lily följde motvilligt efter sina bröder bärande på sin ugglebur där hon hade sin uggla, Dumbledore. Hon älskade Dumbledore och vad han hade gjort i livet, så hon förknippade så mycket som möjligt med den forna Hogwartsrektorn. James knuffade på hennes väskor.
Plötsligt kände Lily att hon genast ville till Hogwarts - nu genast! Så hon sprang sedan fylld till brädden av glädje efter sina bröder. Mot Hogwarts!

Kort... Kommer skriva längre!

Vrf det?

Fattar inte vad du menar... Men jag menade att jag ska skriva längre inlägg.


Kap 2.

Lily vinkade för glatta livet åt sina föräldrar som vinkade och sprang efter tåget. Lily kände sig så lycklig hon bara kunde vara, inget kunde bli bättre. Nå ja, när hon var på Hogwarts skulle ju allt bli perfekt. Hoppades hon.
När tåget svängde kring den första kröken så kom klumpen. Då var hon spänd på riktigt. Plötsligt knackade det på kupédörren och Lily flög snabbt upp för att öppna. Hon var ensam i sin kupé. En tjej med långt, rött hår öppnade dörren. Hon var äldre än Lily. Lily tyckte sig känna igen tjejen men kom inte på vem det var.
"Hej Lily!", sa tjejen och log.
"Öh… Hej?", svarade Lily osäkert. Tjejen skrattade och det lär precis som när Lilys gudmor Hermione Granger skrattade.
"Lily! Jag är Rose, Rose Weasley!", utbrast tjejen.
"Åh! Hej, Rose! Det var så länge sen vi träffades, jag kommer inte ihåg dig!", sa Lily, fortfarande på sin vakt. Senast hon hade träffat Rose hade hon varit en olidlig tjej som hon inte alls fattade tycke för. Rose skrattade och klev åt sidan. En pytteliten pojke med knallrött hår tittade fram bakom sin storasyster. Han liknade Ron på pricken.
"Lily, där här är Hugo. Han är lika gammal som du.", berättade Rose och tittade med avsky på sin bror. "Jag är lite äldre, förstår du", fortsatte Rose med snusförnuftig röst, precis som Percy brukade tala, Rons äldre bror.
"Hej, Hugo!", sa Lily, betydligt muntrare än hon talade med Rose. Rose och Hugo satte sig på bänken mitt emot Lily.
"Ja du Lily, vilket elevhem vill du hamna i?", frågade Rose som om hon frågade en politisk fråga.
"Gryffindor förstås!", svarade Lily direkt.
"Jag vill också dit!", sa Hugo. Hans röst förvånade Lily, för trots att han var så liten så hade han en otroligt manlig röst.
Plötsligt såg Rose olycklig ut.
"Jag ville också dit", berättade hon.
"Är inte du i Gryffindor?", frågade Lily förvånat som om det varit en självklarhet.
"Nej!", fräste Rose ilsket. Hugo kröp ihop. Vad gjorde Rose där hemma med honom för att han skulle fått en sådan skräck för sin syster?
"Var är du då?", frågade Lily så lugnt hon kunde.
"Det värsta stället av alla." Lily som inte hade någon erfarenhet av det där, så hon kastade ur sig något på måfå.
"Ravenclaw?", frågade hon. Rose hånskrattade.
"Tänk den som hade turen att hamna där! Mamma borde ha hamnat där, tycker jag…"
"Var är du då?", fräste Lily på det sättet som Ginny brukade göra när James och Albus misskötte sig.
"Slytherin, din tarvliga flickjänta!" Egentligen blev Lily inte så förvånad. Rose var precis den som skulle hamna i Slytherin.
"Vad sa Ron och Hermione då?", frågade Lily. Rose skrattade elakt.
"Ha! De tror jag är i Ravenclaw!" Lily bara gapade. Var någonstans i Rose kunde man hitta Ron och Hermione?

meeeeeeeeeeeeeer

*bevakar!*

Ja,men vrf inte längre inlägg(det var ju så ja mena)

Kap 3.

Rose hade för det mesta suttit tyst av resten på tågresan vilket Lily gladde sig åt. Hugo var en pratglad och kul kille som verkade vara en kopia av Ron. Lily fattade genast tycke för honom och diskuterade gärna elevhem, quidditch och chokladgrodekort med honom.
"Jag har redan trettiotvå chokladgrodekort, jag har fått dubbletter av pappa och Rose!", berättade Hugo med stolthet i rösten.
"Jag har tre stycken, mamma och pappa har aldrig samlat", berättade Lily. Hon grävde i sin väska och fick fram sina tre kort. Det var en imponerande grupp kort trots att de var några. Hugo stirrade storögt på korten.
"Wow", andades han. Korten på bordet var bilder på Godric Gryffindor, Lilys pappa Harry och Dumbledore. Lily hade skrikit av lycka när Dumbledore kom till synes i chokladgroderamen och vårdade kortet som en katt.
"Du har ju så gott som alla de bästa korten man kan ha! Det är bara Du-vet-vem som saknas nu!", flämtade Hugo. Lily log glatt.
"Det säger mamma också, hon säger att hon skulle betala vad som helst för att få kortet på pappa", berättade Lily och skrattade. "Och förresten… Pappa säger att man ska säga LORD VOLDEMORT.", tillade Lily allvarligt.
"Mamma gnäller också alltid om att jag ska säga Lord Voldemort. Men jag tycker det låter bättre att säga Ni-vet-vem.", svarade Hugo trotsigt.
"När pappa pratar med mamma brukar han säga Tom. Jag fattar inte varför han säger Tom…", berättade Lily fundersamt.
"Något från vagnen?", frågade någon utanför kupén. Rose steg upp och gick fram till tanten som knuffade på vagnen. Hon samtalade lågt med damen och kom tillbaka med famnen full av godsaker. Hugo gick också fram. Han kom tillbaka med några chokladgrodor.
"Jag har inga pengar", suckade Lily bedrövat. Hugo tittade halvt medlidande på Lily, sedan vände han sig mot Rose som satt bredvid ett berg av godis.
"Vart ifrån har du fått alla pengar? Vi fick bara tre galleoner med oss!", sa Hugo. Rose blängde på sin bror.
"Det angår inte dig!", fräste hon.
"Det gör det visst! Mamma sa till och med att vi inte fick köpa för mycket godis!", ropade Hugo gällt. Nu reste sig Rose och gick fram till sin bror.
"Låt mig göra klart för dig att jag använde mina pengar på ett bra sätt - du, där emot använde bara två galleoner och elva siklar!", fräste Rose. Hugos blick flackade.
"Rose!" En annan röst än Lilys, Rose's eller Hugos hördes. En pojkes huvud dök upp i kupédörren. Nej två! James! Albus! Rose vände sig om. James blängde på henne.
"Så du är upp till att göra vad som helst för att få något så onödigt som godis?", sa han nonchalant.
"Du har inget att göra med det här, mr… Potter", spottade Rose ur sig med avsmak i rösten. Sedan när var James mr. Potter?
"Åh vad du var trevlig då!", fräste James. Lily hade aldrig förr sett honom så arg - speciellt på sin kusin? "Hota vagnsdamen, va? Två galleoner för hela skiten?"
"Håll käften, James!", röt Rose och greppade sin trollstav i klädnadsvecket. James gjorde detsamma, men Hugo klarade tydligen inte av det.
"Sluta!", skrek han och klev emellan James och Rose. Han såg vettskrämd ut, stackars pojke. Rose såg ut att vilja slita Hugo i stycken men det blev inget av det. Professor McGonagall kom in.
"Stoppa undan era trollstavar!", röt hon. James och Albus stoppade kvickt undan sina och satte sig bredvid Lily, men Rose såg fientlig ut.
"Miss Weasley, stoppa undan din trollstav.", sa McGonagall. Rose trevade med fingrarna och gjorde en skicklig illusion av att stoppa undan sin trollstav. Tyvärr upptäckte McGonagall lurendrejeriet och snärtade till nonchalant och bestämt med sin trollstav.
"Expelliarmus", sa hon på ett irriterande nonchalant sätt. Rose's trollstav flög ur händerna på henne och McGonagall gick ut ur kupén. Men innan hon stängt dörren tillade hon riktat till Rose:
"Straffkommendering för miss Weasley."
Lily vände sig till sina bröder.
"Vem var det?", frågade hon.
"Rektor och lärare på Hogwarts", svarade Albus.
"Vad heter hon?"
"Minerva McGonagall", svarade James snabbt och log sitt sneda Harry-leende. Lily lade det på minnet och fokuserade.
Plötsligt stannade tåget.
"Ja, vi är framme, syrran!", skrek James lyckligt. Lily hoppade upp och ryckte till sig sina väskor och Dumbledores bur. Äntligen var hon på Hogwarts!
__________________________
Lite dåligt, men i nästa inlägg är hon ju på Hogwarts!

Jätte super mega bra.

Bra!