Så underbart slut på storyn, om än att det känns sorgligt att ta farväl av den! Roligt att läsa om Sirius och Raven. Det ska bli spännande att läsa uppföljaren. Egentligen skulle jag be dig vara konsekvent. Det vill säga, att du skriver i dåtidsform, som du alltid gjort, istället för nutidsform. Men är det meningen att det ska vara skrivet i nutidsform, blundar jag självklart för det. Får se hur det går för din uppföljare.

Angående Quirinus: Inget att tacka för! Det var ju ett förslag jag hade, och du nappade på det! Det var bara kul att läsa din version av honom.

När det gäller morbrodern: Roligt att du ville så ett frö om honom redan i föregående kapitel. Det var som sagt bara en tanke jag fick, då det kändes som om Miriam hade glömt bort honom. Jag fastnade som sagt vid meningen att det var sista sommaren Snape tilläts träffa mannen.

En sak förbryllade mig dock lite, när du lade till tankarna om morbrodern:

Tids nog skulle jag få veta vad som orsakat dem. Det kändes som om den vetskapen kunde vara nyckeln till mycket annat sorgligt som hänt honom, till exempel varför kontakten med morbrodern brutits. Släktingen, som brytt sig om honom som barn och lärt honom simma så skickligt. De långa skårorna hade en historia och hur mörk den än var ville jag ta del av den, eftersom den hörde till Severus liv.

Om du ser den del av texten som är kursiv, understruken och har fetstil: Hur kan hon veta att Snape simmar skickligt? (Alltså, att han dyker, crawlar, tar sig fram utan svårigheter, etc.) Vi har ju aldrig läst om hur han i vuxen ålder tar sig en simtur, så Miriam borde egentligen inte veta hur skicklig Snape är. Det var som sagt bara något som fick mig att fundera, men du skriver så klart hur du vill. Jag menar inte att lägga mig i.

Du minns kanske att jag hade teorier om Snape och simningen. Annars kan du skicka en uggla, så kan vi diskutera ostört!

Det har varit roligt att följa denna berättelse från början till slut. Vi får som sagt se hur det går i nästa berättelse.

Spoiler från sjätte boken:

Precis som vanligt trollbinds jag av detta kapitel! Det var magiskt och mysigt att läsa.

Jag älskar stunderna Miriam och Snape har tillsammans!
Nu har hon fått veta att Umbridge äntligen har gett sig iväg. Vi får se hur det går, ifall det är fler kapitel kvar.

Ja, vi får hoppas att profetiorna Elvira tog, innehåller goda nyheter. Det är roligt att du vill spinna vidare på det.

Tips:

“Det är någonting som tynger Harry”, sa jag nu till Severus, medan jag förstrött smekte över hans arm.

Ta bort ett ord och ändra meningen på slutet, så det låter lite bättre.

“Det är någonting som tynger Harry”, sa jag till Severus, medan jag smekte honom försiktigt över armen.

I övrigt har jag inte mycket att säga, annat än att jag längtar till nästa kapitel!
Hm... det är bara något jag har fått för mig, men det känns som om hon har glömt bort Snapes morbror. Den mannen nämns i kapite 62l, och det visar sig att kontakten bröts efter att han lärde Snape simma. Vi var överens om att det är något man kan spinna vidare på, och som kommer att komma i "Sjätte året", men jag funderar ifall man kanske ska ge hintar om honom redan nu? jag tänkte, så att man sår ett litet frö inför kommande berättelse.

Vill du inte att hon ska tänka på morbrodern redan här, behöver du inte ta med det. Det var bara en tanke jag fick.

Underbart kapitel som vanligt! Ja, det var tur att McGonagall kom tillbaka. Skönt, nu stod Malfoy med lång näsa. Hehehehe!
Nu är frågan vad profetiorna som Elvira har tagit, handlar om. Precis som med Snapes morbror, känns det som om man kan spinna vidare på den delen. Vi får se hur det blir.

Tips:

“Professorn, hon tänkte dra av poäng från mig!” gnällde Malfoy med ett ynkligt ansiktsuttryck, uppenbart säker om att få medhåll från Severus. Han såg försiktigt på mig och allt gnistrade till igen. Jag skyndade mig att säga:

Jag skulle ändra meningen lite, så det låter bättre när man läser texten högt.

“Professorn, hon tänkte dra av poäng från mig!” gnällde Malfoy med ett ynkligt ansiktsuttryck, som om han var säker på att han skulle få medhåll från Severus. Han såg försiktigt på mig och allt gnistrade till igen. Jag skyndade mig att säga:

Det vore kul med en skrivtävling! Alltså att man skriver en berättelse som har med hösten att göra.

Sedan är det bra att skriva vilken värld den får utspela sig i. (Till exempel Harry Potter, Disney, Percy Jackson, Twilight, etc.)

Det kan också vara bra att skriva hur många kapitel den får ha.

Jag tänkte så att man inte blir osäker, och sen inte kan, eller vågar, skriva, för att man inte vill att det ska bli fel.

Så underbart kapitel! Nu har gänget kommit tillbaka och vårdas i sjukhusflygeln. Men jag hoppas det inte har hänt Sirius något! Ja, det är bara att läsa vidare. Ett tips:

“Önskar att vi kunde hängt med”,

Lägg till ett ord och byt ut ett annat.

"Jag önskar att vi kunde följa med",

När vi kommer till slutet: Åh, nej! Malfoy och hans vidriga vänner är där! Hur ska det gå?! Det får vi se i morgon. Jag längtar till nästa kapitel!

Jag tycker i alla fall att du ska försöka be personalen om råd. Om du har en tid där du och personalen ska hjälpas åt med något, så kan du passa på att fråga om vegetarisk mat. Det är det de är till för. Ett förslag är att önska sig kokböcker som innehåller recept på vegetarisk mat.

Då är det lätt att se vilka ingredienser som behövs för att maten inte ska innehålla kött.

catradora, jag håller med angående halloumin! Den är supergod! Ibland gör jag halloumi stroganoff! Supergott!

Här hittade jag ett par bilder på pintertest! Ganska roliga!

Trevligt att höra från dig! ♥

Sommaren var speciell. Min svärmor hade en massa böcker hon inte ville ha kvar, så jag fick ta dem. Jag fick fylla på fyra påsar!

Sedan var jag och pojkvännen på bio och såg "Lejonkungen". Den är inte precis som den tecknade versionen, men den är ändå sevärd. Sedan har jag fått skrivgnistan tillbaka, och postat nya kapitel till Vandalen på ridskolan (Avis Fortunae och catradora vet! ) Du är varmt välkommen att läsa den!

Nu har jag jobbat en vecka och ska tillbaka till rutinerna.

Oh, gode Gud! Vilket mäktigt kapitel! Jag satt och höll andan, så spännande var det! Gorgelmorfen var väldigt... bestämd med vem som var härskare i skogen! Hehe! Hoppas allt ordnar sig.
Undrar när ungdomarna kommer tillbaka, så Miriam får höra hur det gick, samt att hon får höra vad profetian handlar om.

Tips:

Severus tog ett ännu stadigare grepp om mig och jag såg suddigt hans trollstav röra sig innan allt blev svart under några få sekunder.

Meningen låter lite skum i mina öron. Ett komma-tecken vore bra.

Severus tog ett ännu stadigare grepp om mig och mitt synfält var suddigt när han rörde på trollstaven, innan allt blev svart under några få sekunder.

I övrigt gillade jag kapitlet! Hoppas hon får veta vad som hände med den vidriga Umbridge!