Hej! En tanke slog mig just nu angående Harry Potter.

Hur gör trollkarlar/häxor med födelsedagskort? Är korten magiska, eller är de som korten som finns i mugglarvärlden?




Sedan har en tanke gnagt i mig ganska länge. Finns det bara faktaböcker i trollkarlsvärlden(Förutom Barden Beedles berättelser)?

Jag ska försöka förklara: I vår värld finns det en uppsjö med böcker som vi kan välja mellan, och då menar jag inte skolböcker och faktaböcker. Jag tänker på fantasy, deckare, äventyr, chicklit, feelgood, romance, klassiska böcker och skräck. (Dock läser jag inte skräckböcker.)
Vi kan välja och vraka, men när jag har skummat igenom Harry Potter-böckerna, så känns det som om det bara finns faktaböcker att låna i skolans bibliotek, liksom att det säljs faktaböcker som eleverna ska köpa och ha i skolan.

Är ens de böcker jag nämnde, tillåtna att ta med till Hogwarts?

Tänk så här: Hermione (och några fler elever) är mugglarfödd, och vad jag har förstått, har hon alltid gillat böcker. Jag kan tänka mig att hon inte bara har läst skolböcker, utan även sådana böcker jag har nämnt, som fantasy och deckare(Som till exempel Kitty-böckerna.), alltså böcker man läser för nöjets skull. (Om inget annat kan hon ha läst klassiska böcker av Jane Austen, Charlotte Brontë och andra författare som man anser tillhör klassiker.)

Har trollkarlar/häxor sådana böcker, som man läser för nöjets skull? (Alltså, deckare, kärlek, skräck och liknande)

Och är det tillåtet att ta med skönlitteratur till Hogwarts? (Som man kan läsa när man har gjort klart alla läxor.)


Blir tacksam för svar, för jag kan avslöja att det behövs till Tårar från himlen , så jag blir tacksam om ni vill svara!

Finns inga rätt eller fel, så skriv ner era teorier, så tangentbordet glöder!

Saker att tänka på:
*Håll sams. (Inga svordomar, stora bokstäver eller öknamn är tillåtna!)
*Håll er till ämnet.
*Citera snälla saker.
*Anmäl om det blir bråk, eller om tråden går off-topic!

Tack på förhand!




EDIT: Jag glömde att det finns de som är halvblod! Alltså de som har en förälder som är mugglare. De måste ju ha vuxit upp med skönlitteratur.

Ni är riktiga gullungar som vill hjälpa mig! Det kommer att bli användbart! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Trezzan, ditt svar angående Lockman stämmer väldigt bra! Sidan du länkade till är också bra, om än att man, som du skriver, kanske ska ta den med en nypa salt.

Det är bara en sak jag undrar om.

skolbibliotek är ju dock notoriska för att ha mycket studielitteratur, då mycket skönlitteratur speglar verkligheten och behöver reflekteras över.

Om du ser den delen som är understruken: Kan du vara gullig och förklara det lite mer?



Jag förstod inte helt.
Födelsedagskorten förstod jag! ♥

Pixelow, du har rätt i det du skriver om litteratur och läroböcker. Hm... tycker Rowling skulle ha varit lite tydlig på den punkten, men strunt samma! Jag är tacksam för att du tog dig tid att hjälpa mig! ♥

Angående Ginny och kort: (Spoiler från tvåan och trean)



Men det bringar klarhet i frågan.

Avis Fortunae, ja, du har även du en poäng i det du skriver! Det vore hemskt om skolan förbjöd skönlitteratur! De böcker du skriver om, finns på den avskilda avdelningen i biblioteket, och om jag inte minns helt fel, var man tvungen att be om ett intyg för att låna någon av böckerna.
Som du skriver, får nog inte mugglarnas böcker plats i Hogwarts bibliotek, eller så finns det bara ett begränsat urval. ♥

Som sagt, era svar var ill hjälp.

I och med att viruset fortfarande härjar, kan kanske de som vill, sprida kärlek på tavlan? Då kan de som vill, lägga in bilder på hjärtan och liknande, för att sprida kärlek och positiv energi!

Mer kärlek på tavlan! (Eller vad säger ni, Tillan Sato, Avis Fortunae, Salem och mitchan?)

Det sista kapitlet var riktigt bra! Det var gripande och allt knyts ihop på ett fint sätt. Så stugan är bebodd, men Eugene är inte hemma. Förstår att Snape bävar för att möta honom. Men... tänk om Eugene tror att de är tjuvar, och jagar iväg dem, innan han känner igen Snape? (De har ju trots allt inte setts på länge.) Eller så kanske han tror att det är dödsätare och flyr, med rädsla för att bli dödad. Det är en av mina galna teorier, men det hoppas jag är okej. Jag gillar ju att skapa teorier! (Ge och ta, vet du!)
Vad roligt att hon tänker på Quirinus! Att han var stark och god*, men att det inte hjälpte honom så mycket, när Voldemort använde honom i sin lömska plan.

Jessica visade sig vara riktigt hygglig, om än att hon har en hel del skinn på näsan! Vi får se, om vi får återse henne.
Frågan som kvarstår, är var morbrodern håller hus just nu. Det återstår att se. Kanske får vi veta mer i uppföljaren. Den som lever, får se.

Tips så här i avslutningen:

Eugene befann sig inte hemma, men Jessica hade hittat många tecken på att stället var bebott, och efter att ha omgivit det med lämpliga förtrollningar hade vi till sist vågat gömma oss där för några timmars vila.

Den första meningen lät en smula skum, så jag skulle vilja peta lite där.

Eugene verkade inte vara hemma, men Jessica hade hittat många tecken på att stället var bebott, och efter att ha omgivit det med lämpliga förtrollningar hade vi till sist vågat gömma oss där för några timmars vila.


Hon tyckte på de tunna axlarna och såg ut över sjön, men vände plötsligt de genomträngande blå ögonen mot mig.

Jag undrar om du inte menar "ryckte".


Hon ryckte på de tunna axlarna och såg ut över sjön, men vände plötsligt de genomträngande blå ögonen mot mig.

I övrigt hittar jag inget mer. Annars skickar jag en uggla. Längtar så till uppföljaren.

*

Jag tycker J.K. Rowling skulle ha skrivit manuset till alla filmerna, och inte bara några bitar. Som i trean: (Spoiler för säkerhets skull.)


Plus att man...


En annan grej:

Remus är min favorit men i sexan...


Ska jag vara ärlig, gillar jag bok-Remus bättre än film-Remus!

"Mord i Falsterbo"-serien av Olséni & Hansen, hör till genren kriminalkomedi, och man mår jättebra när man läser dem!

Här är listan vilken ordning de är i:

1. Badhytten
2. Fågelskådaren
3. Ryttaren
4. Strandhotellet
5. Turisten
6. Livräddaren

I höst kommer deras nya bok "Deckardrottningen" ut!

Tack vare lillamymin's fina tips i en annan tråd, var jag duktig på att dricka vatten under min postrunda! Det var bara lite vatten kvar i flaskan när jag kom hem.

Vilket bra kapitel! Jag kan bara hålla med Avis Fortunae i allt hon har skrivit före mig!
Jag undrar vem den andra kvinnan, som Snape har tagit med, är. Det lär komma fram, så jag får ha tålamod. Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.

Jag måste erkänna att Snape är väldigt... ehem... kreativ med sina svordomar! Han gillar inte Jessica, vilket verkar vara ömsesidigt. Oj! Man vill inte göra Lara arg! (Jag syftar på att hon tar ett strupgrepp om Snapes hals!)

Du gillar ju tips, så du kommer att få fler!




”HADE DU TÄNKT DÖDA HENNE SNAPE!?” skriker Lara och om möjligt är skriket högre än kvinnans. Hennes bleka fingrar är om hans vaxgula hals och han flyger upp mot taket i dödsgreppet. Kippandes efter andan.

Det skulle se bättre ut om du lade till ett komma-tecken och byter plats på frågetecken och utropstecken. Sedan skulle jag vilja ändra lite i meningarna, så det låter bättre när man läser texten högt.

”HADE DU TÄNKT DÖDA HENNE, SNAPE?!” skriker Lara och om möjligt är skriket högre än kvinnans. Hon sluter sina bleka fingrar om hans vaxgula hals och han flyger upp mot taket i dödsgreppet, kippande efter andan.



Och på kommando faller den unga mannen ner på golvet.

När det rör sig om män/killar, ska det röda ordet sluta med ett e. Rör det sig om kvinnor/tjej, ska det sluta med ett a.

Och på kommando faller den unge mannen ner på golvet.

Det var riktigt spännande, och roligt att läsa kapitlet. Nu får vi se hur det ska gå! Jag längtar till nästa kapitel.

Så makalöst bra avsnitt! Känslorna rörs upp för dem båda. Ett tag trodde jag att hon skulle vägra prata med Snape, i alla fall till en början, men det är ju bra att hon vill rensa tankarna, eller vad man ska säga. De har i alla fall varandra, och det är huvudsaken. Angående Eugene och stugan har vi som sagt ugglat, och vi får se hur det går med det. Ändringen från föregående kapitel blev bra, för som du skriver, behöver det inte bli något värre.

Några tips:

Trots att han så många gånger nämnt att det skulle hända stod jag ändå inte ut med tanken.

Ett komma-tecken mellan de röda orden skulle passa, så meningen inte blir lång.

Trots att han så många gånger nämnt att det skulle hända, stod jag ändå inte ut med tanken.


Den blev suddig i mitt synfält tills en ännu värre insikt slog mig:

Egentligen är det inget fel på meningen, men jag skulle nästan vilja ha en förklaring varför synfältet blir suddigt för henne. Det kanske inte behöver vara övertydligt, utan lagom, så att några saker står mellan raderna?
Om du går tillbaka till kapitel 25-1967, där vi får veta hur hans morbror är, så var vi överens om att det var bra att lägga in känslor på slutet, när Snape får höra att Tobias förbjuder honom att träffa morbrodern, men att det inte förstärks jättemycket.
Hoppas du förstår något av mitt svammel!


“Det stämmer med min upplevelse”, höll jag med.

Ändra den röda meningen, så det låter lite bättre när man läser texten högt.

“Det stämmer med min upplevelse”, medgav jag.




Egentligen är det en smaksak, men jag skulle vilja dela upp texten i ett stycke, så man som läsare får en andningspaus. Se mitt exempel.


“Han utgav sig för att vara en kraft från älvorna. Att jag var speciell och måste uträtta något av värde, strida mot en mörk kvinna med isblå ögon och ett kors om halsen. I vanliga fall hade jag varit misstänksam mot en sådan påverkan, men på sista tiden… har jag varit närmast besatt av att äntligen få uträtta något praktiskt. Som ni andra magiker.”
“Och sådan besatthet känner han av”, sa Severus och tog mitt huvud mellan sina händer. “Jag märkte också din oro; den var som en feber. Tror du fortfarande att det är lika betydelsefullt att till varje pris göra något praktiskt?”
“Inte om det får mig att förlora fokus på det som verkligen är av vikt. Som du sa en gång, Severus - att det praktiska inte har något egenvärde på grund av sin konkreta natur. Men jag lyssnade inte.”


“Du dömer alltid dig själv hårt, min skatt.” Han tryckte försiktigt sina fortfarande tårvåta läppar mot min panna. “Om du har lyckats mota bort herrens närvaro ur ditt sinne, är det sannerligen något praktiskt.” Jag log svagt åt hans ord och han fortsatte: “Jag tror inte att herren har eller har haft vetskap om exakt var du befinner dig eller med vem. Möjligen har han kunnat känna korpens närvaro.”
“Det stämmer med min upplevelse”, höll jag med. “Och om han fruktar kärlek, Severus … då är han långt härifrån just nu.”
Han drog mig nära igen, höll mig hårt och viskade: “Min skatt… Mörkrets herre har aldrig haft en aning om det som är mellan oss. Han ser det inte ens som en möjlighet.”
“Tack och lov för det… så att han inte utsätter dig för något.” Det var det enda jag kunde bry mig om. Jag såg upp från hans famn och smekte honom över den sträva kinden, där tårarna torkat och bildat oregelbundna mönster. Han hade förändrats så mycket, eller snarare utvecklats, under de här åren. Många forna fiender hade blivit vänner. Till och med de man minst av allt hade förväntat sig. Men denna tanke fick smärtan att slå ut på nytt.

Som sagt, det är en smaksak, så du bestämmer själv.
Åh, det ska bli så spännande att läsa nästa söndag!

En flitig person som pluggar, för jag skymtar en eller flera böcker!