Qlql, glöm inte hur de förstör vissa saker som var betydligt bättre i boken!

Kanske att de redan känner varandra sedan skoltiden, men inte varit vänner, utan mer rivaler. Och när de möts igen, är de inne på samma spår, men sedan får de känslor för varandra? (Man brukar ju säga att kärlek börjar med bråk! )
Alltså, med rivaler tänker jag att Remus var en typisk plugghäst och Sirius var inte så mycket för att plugga. Och då kanske Remus har uppfattat honom som arrogant, eller vad man ska säga, medan Sirius har tyckt att han har varit tråkig.

Om du ser den gula texten: Jag tänkte, att om du väljer det andra alternativet, finns det ett tips som gör att de bildar en vänskap, som utvecklas till något mer. Här kommer min idé! (Tänk på hur den gyllne trion bildades i första boken.)
Remus och Sirius blir båda bjudna till ett poolparty hos någon de känner. När de ser varandra, blänger de surt på varandra. (Med tanke på att de kanske är rivaler.) Alla andra badar, men Remus avstår. Istället står han fullt påklädd och tittar på. Senare under kvällen, när de andra gästerna är inomhus, går han ut för att ta en nypa frisk luft. Sirius går också ut, och helt plötsligt börjar de tjafsa om saker som hände under deras tid i skolan. Mitt i alltihop står Remus för nära kanten till poolen och tappar balansen, så han ramlar i vattnet med ett skrik, som omvandlas till ett gurglande. Efter några sekunder kommer han upp, hostande och spottande. Han ropar på hjälp medan han försöker hålla sig ovanför ytan. Sirius tror först det är bluff, men hinner inte säga något förrän Remus försvinner igen. Remus skriker att han inte kan simma och ber Sirius om hjälp. Efter att ha sett Remus guppa upp och ner, medan han har ropat på hjälp, inser Sirius allvaret och räddar honom.

Lite drama skadar inte, eller vad säger du, Avis Fortunae?


Spoiler:


Ithrenniel, jag glömde förklara några saker angående förslaget jag skrev, så jag gör det nu.
Det är jag tänker, är att om Sirius räddar Remus, så blir de vänner, och på så sätt kanske vänskapen leder till något mer.

Sedan kommer ännu en förklaring. Om du ser den gula texten, så skrev jag att de kanske har gått skolan tillsammans men inte varit vänner, utan rivaler. (Alltså, Sirius har sett Remus som en tråkig plugghäst, medan Remus betraktar honom som arrogant.)

Tänker mig då att Sirius var mer sportig i skolan, medan Remus inte var så intresserad.

Hoppas du gillar idén. Har du några frågor och funderingar, kan du uggla.

Bra frågor.
Här är några tips.

Kanske att de till en början inte känner något för varandra, men att det trappas upp ju längre in i berättelsen man kommer.

Kanske att de redan känner varandra sedan skoltiden, men inte varit vänner, utan mer rivaler. Och när de möts igen, är de inne på samma spår, men sedan får de känslor för varandra? (Man brukar ju säga att kärlek börjar med bråk! )
Alltså, med rivaler tänker jag att Remus var en typisk plugghäst och Sirius var inte så mycket för att plugga. Och då kanske Remus har uppfattat honom som arrogant, eller vad man ska säga, medan Sirius har tyckt att han har varit tråkig.

Hoppas du gillar några av förslagen.

Ett bonustips är att du har en anteckningsbok i väskan och en penna var du en går. Då får du kanske idéer som kan vara bra att skriva ner. Sitt på café och tjuvlyssna lite diskret på samtal och anteckna lite smått. Kika på videon på youtube eller se filmer. (OBS! Är du på bio, ska du inte göra anteckningar! Gör det hellre när du ser film hemma i ditt vardagsrum.) Läs böcker, lyssna på musik och gå i naturen.) Ha papper och penna på sängbordet och skriv ner dina drömmar. Vem vet, du kanske får inspiration av drömmarna!

Varför inte läsa några fanfictions här på forumet?

Alltså så gudomligt bra kapitel! Hela avsnittet är fyllt med ångest på något sätt. Och Miriam och Snape får en stund tillsammans! Det känns som om hon oroar sig för sjukdomar och att han ska bli sjuk.
Vi får se hur det blir. Angående trion, får vi se vad som händer. Jag minns inte vad de gjorde under januari. Undrar hur länge hon måste vara Metrimona.

Tips.

Vi låg bredvid varandra i var sin smal säng och såg tankfullt in i rummets släckta eldstad, som snart skulle få tjäna som kommunikationscentral.

Jag tror ett a har ramlat bort.

Vi låg bredvid varandra i var sin smala säng och såg tankfullt in i rummets släckta eldstad, som snart skulle få tjäna som kommunikationscentral.

Jo en grej till.


Att förlora honom. Att inte få ha honom i mitt liv. Att han skulle …

Den delen får mig att automatiskt tänka på Kapitel 4 - Bord och vad som hände i sjön. Men jag gissar att det inte är så, utan har att göra med att hon oroar sig att Severus är sjuk.

Nu äntligen har jag fått tid att kommentera! Kapitlet var lika bra som vanligt! Oj, Malfoy är på krigsstigen och vill bo själv, vilket gör Snape sur. Men Miriam/Metrimona verkar för trött för att argumentera, så Malfoy får sin vilja igenom.

Ja, nu ska vi se hur det går. Undrar om de får möta trion. Håller tummarna.
Då får vi se om hon berättar om Quirinus, och deras reaktioner. Samt hur chockade de blir när de får veta vad som hände vid sjön nära Eugens stuga.

Tips:

“Med den attityden borde jag sända dig direkt hem till din far - och råda honom att ställa dig i skamvrån”, brummade Severus men tystnade efter en blick från mig. Jag vände mig mot Draco och sa, med illa dold trötthet: “Du får din vilja fram, mr Malfoy, eftersom det är säkrast ur smittskyddssynpunkt. Rektorn och jag var ju nyligen på slottet, medan du kommer utifrån.”
Draco, som redan stod på så behörigt avstånd det gick i det begränsade utrymmet, flyttade sig genast ytterligare några decimeter från mig och Severus med skräckslagen min, men sa sedan: “Ja … ja, det har ni rätt i, miss Prince. Och så kan ni diskutera, eh ... ledningsgrejer i lugn och ro, sånt som det inte är meningen att en elev ska höra.” Han försökte sig på ett inställsamt leende bakom munskyddet, vilket besvarades så gott det gick av mig men bemöttes med ytterligare stränga hummanden från Severus.

Flytta ner några meningar en rad, så det inte ser klumpigt ut.

“Med den attityden borde jag sända dig direkt hem till din far - och råda honom att ställa dig i skamvrån”, brummade Severus men tystnade efter en blick från mig.
Jag vände mig mot Draco och sa, med illa dold trötthet:
“Du får din vilja fram, mr Malfoy, eftersom det är säkrast ur smittskyddssynpunkt. Rektorn och jag var ju nyligen på slottet, medan du kommer utifrån.”
Draco, som redan stod på så behörigt avstånd det gick i det begränsade utrymmet, flyttade sig genast ytterligare några decimeter från mig och Severus med skräckslagen min, men sa sedan:
“Ja … ja, det har ni rätt i, miss Prince. Och så kan ni diskutera, eh ... ledningsgrejer i lugn och ro, sånt som det inte är meningen att en elev ska höra.” Han försökte sig på ett inställsamt leende bakom munskyddet, vilket besvarades så gott det gick av mig men bemöttes med ytterligare stränga hummanden från Severus.

Vilken härlig version av "Små grodorna" det blev!

När det gäller att numret kommer, brukar man säga bättre sent än aldrig!

Jag lyckades kamma hem tre poäng i frågesporten!

Sommar och sol är härligt, och då åker en del människor till stranden och badar. Det är mysigt, och skönt när man svalkar ner sig i vattnet.

Men en sak, som dock är otäckt, är drunkningsolyckor! Nu idag läste jag på Aftonbladet att en tioårig flicka har avlidit efter en drunkningsolycka. Därför skapar jag denna tråd, så ni kan läsa och fundera på vad som är bäst att tänka på, när man är på stranden, eller badhuset! (mitchan, Lazarus eller Emmi, passar inte tråden, kan ni flytta den, eller låsa den.)

Badvakta varandra och bada inte ensam! Jag vet att det upprepas mycket, men det är värt att tänka på. Håll koll på varandra och se till så inget händer. Vet man till exempel att en person inte är jättebra på att simma, var i närheten av henne/honom.

Knuffa inte i någon. Det är värt att tänka på! Tänk på att personen kan skada sig, alltså att han/hon slår i huvudet. Sedan kan ju personen gripas av panik. Så tänk er noga för, och knuffa inte i någon på skoj! Håll inte heller fast någon under ytan!


Simma där ni bottnar. Även om man är duktig på simning och kan simma bra på djupt vatten, bör man ändå tänka sig för! Om man blir trött, eller får kramp, är det skönt att kunna sätta ner fötterna.


Ropa inte på hjälp, om ni inte är i nöd! Låtsas aldrig att ni håller på att drunkna! Ni har väl hört om pojken som ropade varg? Skojar man om något allvarligt flera gånger, kommer personer inte att bry sig. I värsta fall kan man hålla på att drunkna på riktigt, men då tror folk att det bara är bluff. Så skoja inte om drunkningsolyckor, är ni snälla! Man vet aldrig vad som kan hända.

Drunkning är inte som på film. På film ropar folk på hjälp och viftar med armarna. Men så är det inte i verkligheten. Klicka här för att få mer information.

Larma om olyckan är framme! Om ni ser att någon är i fara, ropa på hjälp, så fler kan hjälpas åt. Ring 112 och kör hjärt och lungräddning om personen är medvetslös. Använd alltid den så kallade förlängda armen mellan er och den som håller på att drunkna.

Lägg undan mobilen, boken, eller något annat! Detta är viktigt! Hur härligt det än är att sitta och läsa, kan det vara bra att hålla koll! Särskilt om små barn är inblandade. Håll koll, ifall något skulle hända. Var i närheten av barnen.

Hoppa och dyk inte på okänt vatten. Är man på vatten där man aldrig har varit, bör man låta bli att dyka eller hoppa i. Kolla så det är djupt och bra, samt att det inte finns vassa klippor under ytan. Ta det säkra före det osäkra.

Spring ej på bryggor! Det kan vara halt, och har man otur, kan man skada sig!

Hoppas ni förstår och tar till er av dessa råd. Ta hand om varandra. Ett annat tips är att tala om vart man ska, och när man tänker komma tillbaka.

Googla för mer information.

Bonustips: Om ni har en kompis som inte kan simma, och inte villa bada, tvinga inte personen att bada! Personen kanske skäms, och inte vill visa att hon/han inte kan simma! Tänk också så här: Kompisen kan hålla koll på värdesaker! (Sedan kan det vara andra saker som gör att de inte vill bada. Se spoilern om ni är 15+)



Vill ni diskutera detta, får ni göra det. Men håll en vänskaplig ton, och anmäl till staff om det blir bråk!

Glöm inte solskyddet!

Ha det bra i sommarvärmen, och ta hand om er!

När det gäller förlängda armen: Livbojen är ett perfekt hjälpmedel, men man kan också använda något annat som en åra, planka, flytväst eller en handduk. Anledningen till att man ska ha något mellan sig och den nödställda är för att han/hon kanske griper tag i räddaren, och då kan det bli problem!


Trezzan kom med ett jättebra råd, som är värt att tänka på!

Har man alkohol i kroppen, bör man undvika att bada! Man vet aldrig vad som kan hända! Vi tackar henne för den fina synpunkten!

Även Tillan Sato kom med ett bra tips! Är man utomlands, bör man undvika att bada där det finns hajar! Även en del rockor kan vara giftiga, så var försiktiga!

Tips från Kintsugi :
För den som önskar dyka i havet olika tider på dygnet: notera tidvattnet! Är vattennivån lika hög som senast du var på platsen och badade?

Hoppa inte på brännmaneter: jag lovar att det gör ont (har alltså sett östkustbor peka intresserat och sedan hoppa i min barndom så detta tips är inte helt obefogat).

Så badar du säkert i sommar – här är fem tips

Om ni har sett videon, så hör ni att kvinnan säger att man ska ha flytväst när man är på en båt. Det spelar ingen roll om man är simkunnig, flytvästen kan rädda liv!


Tips från Elinaey


Som någon som jobbar med simskola/strandvaktning har jag några ytterligare tips, ifall olyckan skulle vara framme. Lägger dem i en spoiler för de kan vara lite grafiska…


https://svenskalivraddningssallskapet.se/livraddning/sa-har-raddar-du-liv-vid-drunkning

Ännu ett tips jag hittade på Aftonbladet!

https://www.aftonbladet.se/tv/a/220855/sa-ingriper-du-om-nagon-haller-pa-att-drunkna

Alltså, det här blir bara bättre och bättre! Hur bär du dig åt för att göra det så spännande och mystiskt?! Ja, det är nog din egen hemlighet! Gillade några saker:

“Minst två meters avstånd och gärna mer, Snape”, kommenderade hon. “Alla tre.”
Severus rynkade förvånat på ögonbrynen.
“Vad är problemet, Raven?”
“Drakkoppor”, svarade hon kort. “Eller åtminstone tror de att det är vad som har brutit ut på skolan. Symptomen är liknande men det verkar ovanligt aggressivt. Flera elever ligger isolerade i sjukhusflygeln.” Hennes svartklädda arm viftade i riktning mot slottet till. “Det höll på att bli totalt kaos där uppe bara på de få timmar ni var borta, eftersom personalen … ja, många av dem drog ju givetvis öronen åt sig på grund av att sjukdomen är långt farligare för vuxna.”

Om du ser den fetstilta delen: Det får mig automatiskt att tänka på hur det är nu för tiden med pandemin och allt.

Oj, något säger mig att det vankas fara när Malfoy undrar varför Miriam måste ha medtranferens!






“Det här var inte nödvändigt!” fräste han. “Litar ni inte på mig, rektor Snape? Jag är ingen barnunge längre, om ni har missat det.”
“Mr Malfoy”, sa jag mjukt och borrade ner klackarna i snön för att stå stadigt, “det handlar inte om att lita på. Självklart vet vi att du inte är något barn. Vi vill bara vara helt säkra på att komma fram ordentligt i de här osäkra tiderna, och professorn är den av oss som har störst erfarenhet av transferens än så länge.”
Draco såg på mig med en sorts tjurig acceptans. “Varför behöver ni själv medtransferens?” frågade han plötsligt med ungdomens typiska vetgirighet.

Hjärtat brände till en sekund, men så for djävulen i mig. “Åh, du vet”, sa jag och log mot honom. “Kvinnliga omständigheter …”
Han ryggade tillbaka, uppenbart livrädd att jag skulle få för mig utveckla ämnet. Av någon anledning fick det mig att tänka på Harry och jag kände ett stygn av saknad. Severus verkade tillfreds med hur jag löst situationen och han behöll för en sekund sin varma hand på min axel, med en sökande blick runt om i byn efter närmaste vägen till Korpens hus.
“Ditåt”, sa jag ivrigt och blev nästan förvånad över värmen som vällde upp i bröstet över att snart få se Jessica igen. Hon hade verkligen blivit en självklar del av vardagen.

Gud, jag måste erkänna att jag blev kallsvettig när jag läste Malfoys understrukna replik! Men om du ser delen som är kursiv och understruken, blir jag lättad! Haha! Det är bra att Miriam har en reservplan!

Lite tips:


“Det här var inte nödvändigt!” fräste han. “Litar ni inte på mig, rektor Snape? Jag är ingen barnunge längre, om ni har missat det.”
“Mr Malfoy”, sa jag mjukt och borrade ner klackarna i snön för att stå stadigt, “det handlar inte om att lita på. Självklart vet vi att du inte är något barn. Vi vill bara vara helt säkra på att komma fram ordentligt i de här osäkra tiderna, och professorn är den av oss som har störst erfarenhet av transferens än så länge.”
Draco såg på mig med en sorts tjurig acceptans. “Varför behöver ni själv medtransferens?” frågade han plötsligt med ungdomens typiska vetgirighet.

Hjärtat brände till en sekund, men så for djävulen i mig. “Åh, du vet”, sa jag och log mot honom. “Kvinnliga omständigheter …”
Han ryggade tillbaka, uppenbart livrädd att jag skulle få för mig utveckla ämnet. Av någon anledning fick det mig att tänka på Harry och jag kände ett stygn av saknad. Severus verkade tillfreds med hur jag löst situationen och han behöll för en sekund sin varma hand på min axel, med en sökande blick runt om i byn efter närmaste vägen till Korpens hus.
“Ditåt”, sa jag ivrigt och blev nästan förvånad över värmen som vällde upp i bröstet över att snart få se Jessica igen. Hon hade verkligen blivit en självklar del av vardagen.

Jag skulle vilja ändra några ord, så det låter naturligt. Sedan vill jag flytta ner några dialoger en rad, så det inte blir en klump på några ställen.





“Det här var inte nödvändigt!” fräste han. “Litar ni inte på mig, rektor Snape? Jag är ingen barnunge längre, om ni har missat det.”
“Mr Malfoy”, sa jag mjukt och borrade ner klackarna i snön för att stå stadigt, “det handlar inte om att vi inte litar på dig/handlar inte om tillit.* Självklart vet vi att du inte är något barn. Vi vill bara vara helt säkra på att komma fram ordentligt i de här osäkra tiderna, och professorn är den av oss som har störst erfarenhet av transferens än så länge.”
Draco såg på mig med en sorts tjurig acceptans.
“Varför behöver ni själv medtransferens?” frågade han plötsligt med ungdomens typiska vetgirighet.

Hjärtat brände till en sekund, men så for djävulen i mig.
“Åh, du vet”, sa jag och log mot honom. “Kvinnliga omständigheter …”
Han ryggade tillbaka, uppenbart livrädd att jag skulle få för mig utveckla ämnet. Av någon anledning fick det mig att tänka på Harry och jag kände ett stygn av saknad. Severus verkade tillfreds med hur jag löst situationen och han behöll för en sekund sin varma hand på min axel, med en sökande blick runt om i byn efter närmaste vägen till Korpens hus.
“Ditåt”, sa jag ivrigt och blev nästan förvånad över värmen som vällde upp i bröstet över att snart få se Jessica igen. Hon hade verkligen blivit en självklar del av vardagen.


*Du får välja ett av alternativen jag har skrivit.
Nu längtar jag redan till nästa lördag.

Angående det du skrev i spoilern om Eugene:





Bonusspoiler från femte boken:

Vilket megabra kapitel du har skrivit! Återigen kan jag känna av att det är kallt i luften på något sätt. Voldemort har något i kikaren och Draco är nervös. Usch! Ormar är inte mina favoriter! Minns att jag plågade mig för längesedan såg "Snakes on a plane", och den var superotäck!

I alla fall får du till den skrämmande känslan bra och jag håller nästan andan för varje rad jag läser.
Nu längtar jag redan till nästa kapitel. Det ska bli spännande att se hur det går.

Ett litet tips:

Om Severus blivit skräckslagen över det oönskade mötet visade han det inte med en min.

Den röda delen låter lite skum i mina öron när jag läser den högt. Jag skriver två alternativ, så kan du välja ett av dem. Och lägg gärna till ett komma-tecken.


Om Severus blivit skräckslagen över det oönskade mötet, höll han masken.


Om Severus blivit skräckslagen över det oönskade mötet, visade han inget tecken på det, utan höll god min.

I övrigt är det jättebra som vanligt. Undrar när, och om, vi får se Eugene igen. Känns som om det var längesedan. Men vi får se.

OBS! Detta är bara en teori som jag skriver.

Bara han inte avlider mitt i alltihop. Då blir det nog väldigt jobbigt för Snape. Han var ju så fäst vid honom.

Spoiler från "Quirrells första år på Hogwarts".