PRS Lupple & Medi

"Nej då hinner du inte focusera på mig och ifall personen som ville ha mig kommer." Hon såg upp och log mjukt.
"Jag vill att du tänker på mig och låt de andra tänka på balen." Hon lade nästa kort och drog upp ett nytt.

"Okej då är mitt fokus på dig min sköna." Log han och la ett kort och tog ett nytt.
"Efter spelet måste du vila lite." Sa han lite bedjande och tittade på henne.

"Okej " Hon såg på honom och lade nästa.
"Ingen fara på taket och du ska inte se efter heller." Hon såg på honom och kände hans blick och sedan kom Tristan in med en bricka.
"Jag har gjort lite mellanmål till dig." han ställde ner brickan med mackor utan kanter och varm choklad.
"Hoppas det smakar."

Dorian la nästa kort och tog sedan upp ett nytt. Flinade lätt. Han hade bra kort.
Han log mot Tristan när han kom in och himlade med ögonen.
" Vad du fjäskar." Flinade han och studerade honom med ett brett leende.

"Hon är en prinsessa." Han såg på dem och lämnade sedan rummet.
Willow lade et kort och tog upp nästa och tog sedan koppen.
"Det är så gott. Ni kan verkligen laga mat."

Dorian la en tia och vände bort högen, tog en ny och la den och tog sedan ännu en ny och såg på henne.
"Vi har ett fantastiskt bra minne. " Sa han och log svagt.
"Har vi läst en kokbok eller sett ett matlagningsprogram så minns vi varje del. Vi måste bara hitta det. Så är det med allt." Sa han och log svagt.

"Men ni smakar inte av det?" Hon lade en tia och lade en ny och såg på honom.
"Är det att ni inte får näring eller vad?"

Dorian skakade på huvudet. "Jag smakar inte av, ingen annan heller vad jag vet." Sa han och flinade.
" Det är oätbart för oss. Det smakar illa och jag skulle inte kunna svälja det utan att riskera att bli riktigt sjuk- vad jag har hört. Har aldrig provat. " Sa han och log svagt.

"Jag bad dig inte äta. Jag bara undrade hur det smakade för er." Hon såg på honom.
"Din tur." Hon sträckte på sig och lät axlarna popa till och hon suckade.
"Det är rätt tyst."

Dorian såg på henne och flinade.
"Jag vet, jag förklarade." Sa han lugnt och studerade kortet hon lagt och la sedan ett ess och nickade.
"Jag gillar tystnad." Sa han lågt. Men började sedan fokusera sin hörsel och log svagt.
" Inte så tyst. Alla är i rörelse där nere. Alexander läser en bok, far skriver något, Armelle provar kläder." Sa han och log svagt mot henne.