När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Xenia knuffade omkull hennes mor och de tummlade om i gräset.
Xenia höll tillbaka sina krafter vilketvar ganska tråkigt men en strid mellan en varg och panter, så skulle pantern överlägset vinna.

"jag är glad för din och hennes skull" sa hon och log mot honom
"jag med, jag vet inte vad jag skulle göra utan henne" erkände Fai
"ja antagligen skulle du vara en ängel nu" sa hans mor uppriktigt och slickade honom
"hur? Det var inget du vet allt jag tänker eller hur?" sa han
"nej inte allt, men en del. Vi är ganska lika" sa Cara leende
"ja vi är väll det" sa han leende och såg efter Xenia

Xenia la sig flämtande vid sin mor och log.
- Kul med dig och Fai, vi bara väntade på att något skulle hända, sa hon mjukt.

"Fai hur mår du egentligen?" frågade hans mor allvarligt och han såg på henne, när andra frågade brukade han le och säga att allt var bra men han gillade inte att ljuga för sin mor och hon såg det alltid ändå
"jag vet inte. Jag är lycklig med Xenia, ledsen över att de flesta inte gillar mig, glad över att jag fått nya vänner Roxy art på morfar" sa han förvirrat ochhon skrattade lite
"jag förstår det men allt ordnar sig och gör det bästa av situationerna och strunta i min far, ibland är han en idiot" sa hon och hoppade i fontänen och han log roat och hoppade efter

De såg på dem, när de hoppade ifontänen.
- Det där ser kul ut, sa Xenia och hoppade i följt av sin mor.
Hon knuffade till Fai, och hoppade undan.

Fai föll omkull och hamnade med huvudet under vattnet och såg på Xenia
"vad rolig du var då? Jag är mindre än dig så jag kan inte putta omkull dig" sa han lite surt och satte sig upp och skakade av sig vattnet och hoppade upp i trädet och la si på en tunn gren

- Japp, nått kul får jag väll ha, sen såknuffade jag dig inte med all min kraft, sa hon roat och såg på honom uppe i trädet.
- Ja, där kan du sitta, men jag kan bryta ner grenen med, sa hon leende och satte sig i vattnet.

"nej jag vet det men jag kan göra annat som du inte kan" sa han och viftade lite på svansen "ja gör du det om du nu tycker det är så kul, jag byter bara gren eller träd" sa han och la sig säkert på grenen och gav Xenia en allvarlig blick

- Nej, det tycker jag inte, sa Xenia surt och såg på honom och himlade sedan med ögonen.
-Ja, förlåt då att jag knuffade dig, sa hon surt och log sedan.

Fai såg på henne "jag vet det, men du behöver faktiskt inte vara elak" sa han uppriktigt "och jag förlåter dig" sa Fai och kröp längre in på grenen och förvandlade sig till människa och log mot dem. Han undrade varför det han egentligen hade reagerat så starkt på det, men det berodde nog på något och han hoppades att han skulle komma på det