prs yehet & kkaebsong

Kanske det varit en dum ide för Joshua att utmana den äldre, då han finner Zihao farligt nära sig själv på ett spann av några sekunder. Precis när sextonåringen ska vara hör han hur tyget till skjortan slits i tu med en väldans kraft, och knapparna faller ner mot golvet.
"Du gillar inte skjortor du," viskar Joshua roat, låter blicken glida från sin trasiga skjorta upp till sjuttonåringen framför sig.

”Jag hatar alla skjortor som du har på dig”, konstaterade Zihao och ryckte lite på axlarna. ”Är det lite läskigt att duscha samtidigt som den stora stygga vargen eller? Du rör dig lika långsamt som en snigel...” gnällde han sedan och började dra Joshua mot duschrummet. ”Jag bits faktiskt bara lite.” Bara lite? Snarare hela tiden, men det ville han inte erkänna för sig själv. Det var inte precis ett hälsosamt beteende att hela tiden gnaga på sin pojkvän.

"Du kommer helt klart att få köpa nya åt mig, ska du veta." Berättar Joshua och skakar lite på huvudet. Förolämpat blänger sextonåringen upp mot den äldre, långsamt? "Det gör jag ju inte alls, du bad mig hämta handduk åt dig." Protesterar Joshua och putar med underläppen medan de rör sig mot badrummet. "Sjukt läskigt, faktiskt."

Sjukt läskig, det var en perfekt beskrivning av sjuttonåringen. Impulsiv, aggressiv och allting annat som inte var speciellt positivt, de aspekterna passade perfekt in på honom. I Joshuas sällskap kände han sig dock alldeles knäsvag och fånig. Vilken kontrast.
”Jag vet, jag är sjukt läskig”, instämde Zihao och öppnade dörren in mot badrummet. Han släppte den andres hand och vände sig istället mot honom. Försiktigt letade sig händerna upp på hans axlar och drogs sedan ner längsmed armarna.

Joshua låter huvudet falla aningen åt sidan medan ögonen rotar sig fast i Zihaos mörka iris.
"Du vet att jag var ironisk, eller hur?" frågar sextonåringen med ett svagt leende. Nej, han är absolut inte rädd för den äldre eleven. Snarare tvärt om, han känner sig säker. Säkerligen kanske inte när Zihao tappar kontrollen då och då, men så har det bara varit ett par gånger. Joshua ryser till av den andres hand mot sina armar, och låter sina egna fingrar leta sig upp efter Zihaos kind. "Du är inte läskig."

”Nej, jag är tydligen oemotståndlig, du äter mig bokstavligen med blicken”, skrattade Zihao och skakade lite på huvudet. ”Av med kläderna, din lilla mes”, fortsatte han sedan retsamt och smiskade till Joshua på rumpan. Han hade visserligen duschat tillsammans med sina kompisar flera gånger, speciellt sent in på natten då han var alldeles för feg för att duscha själv. Skillnaden var att han inte var det minsta attraherad av någon av dem.
”Jag kan vända mig om, om det blir lättare för dig.”

Joshua himlar med ögonen åt den äldres retande ord, och låter sin hand glida bort från Zihaos kind.
"Mes?" upprepar sextonåringen med höjda ögonbryn, ett leende sprider sig över läpparna när slytherineleven smiskar till honom, samt en lätt rodnad. Visst har han duschat med andra innan, men det här är helt annorlunda. Joshuas händer letar sig ner efter hans byxor och knäpper upp dem innan han lirkar av sig dem. Nej, en mes vill han inte bli kallad. "Du kan vara riktigt elak ibland." påpekar sextonåringen och knäpper Zihao på pannan med ett finger.

Jovisst var han elak, men det var inte någonting som störde honom i det första taget. Speciellt inte när han var på humör för att retas.
”Jag vet, men det är okej för du tycker om mig ändå”, sade Zihao aningen uppnosigt och strök fundersamt över stället i pannan där Joshua knäppt till med ett finger. Han gled in bakom sextonåringen och började dra fingrarna utmed ryggraden. Den andre var verkligen smal - för smal. Med en grimas sköt han bort tanken och slängde armarna över de smala axlarna istället, försökte att glömma de markerade benen.

"Jo, jag gör ju det." viskar Joshua med ett leende strykandes över läpparna. Efter alla år av trakasserier så finner han sig älska Zihao. Femtonåriga Joshua hade varit besviken på sig själv, det är en väldans tur att sextonåringen inte bryr sig om det i vilket fall som helst. Joshua känner hur sjuttonåringens fingrar stryks längs ryggraden, för att sedan slingra sig om axlarna. Det känns som att inte allting är riktigt rätt till. "Vad tänker du på?"

”Hur smal du är”, svarade Zihao och började skjuta Joshua mot en av duscharna. ”Och självfallet även hur vacker och underbar du är”, fortsatte han sedan snabbt och strök försiktigt med läpparna över sidan av sextonåringens hals. ”För det är du, ska du veta.” Ett litet leende dansade på läpparna, även om han innerst inne fortfarande var orolig över den yngre. Hur länge skulle han egentligen kunna fortsätta äta så lite som han gjorde utan att det skulle resultera i några konsekvenser? En vecka? Två på sin höjd kanske?