(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Alice tittade upp på honom igen. "Jo det gör du!" sa hon bestämt. "Alla gör de!". Hon gjorde en rörelse ut mot alla i stugan men samtidigt smärtade det till. Hon kved och pressande händerna där såret var.

Adam sprang fram till henne och höll om Hannah försiktigt
Arvid såg upp med ett hellt förkosat ansikte han lät huvudet vila på knäna igen han hade aldrig fått skrattat i sitt liv han viste inte ens hur man var lycklig

Alice kved till igen och flämtade. "Jag tror det läker dåligt" fick hon fram och pratade då om knivhugget. Hon såg sedan mot Arvid. "Var inte ledsen....du är säker nu...":

" Jag går och jagar så nu båda får blod sa Alva och sprang iväg.

"Nej inget blod" bad Alice. "Bara tanken får mig att må illa...jag kommer bara spy upp det igen". Hon hatade blod...även om det gick bättre att dricka människoblod, men hon tänkte aldrig döda en människa.

Arvid var van vid att hans mamma bet honom vid den här tiden han la försiktigt en hand på halsen och kände de många bitmärkerna

Alice försökte ta sig ur Adams famn. "Jag mår bra...jag behöver inget blod" försökte hon även om det var uppenbart att hon ljög.

" Tyvär så behöver du blod sa Adam precis så Alva kom tillbaka med en hjort
" Drick nu sa hon bestämt till både Alice och Arvid

Alice kved svagt. "Snälla...inget blod...tvinga mig inte". Det lät nästan som hon skulle börja gråta vid tanken på att dricka blod och sedan spy upp det igen.

Arvid ville själv inte dricka något blod han
" Jag får inte dricka djurblod sa Arvid tyst