Skriva av sig-tråden

NTonks: Okej! Vad snällt att du berättade lite och så! Låter som en bra grej. Ska nog fundera på att kanske testa c:

du. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara av det såhär, men hade jag haft möjlighet så hade jag kontaktat BUP direkt för att du skulle få hjälp. Direkt.

och så ännu ett bråk, jag som trodde det blivit bättre mellan oss. men kärlek är att kämpa för, eller hur? kommer det lätt så är det inte äkta, visst är det så?
han är redan på kanten, och har varit det alldeles för länge nu, och jag tänkte inte ens låta honom tänka tanken att ta sitt eget liv igen.
han bryr sig om mig, jag bryr mig om honom. men han är så rädd för slutet, och all smärta den kan orsaka oss båda, så han skjuter iväg mig för att jag inte ska skadas.
men jag försökte få honom att inse att jag inte skulle lämna honom, hur svårt det än blir, för vad vi än nu har, så är det värt att kämpa för.
jag är den enda som vet hans djupaste hemligheter, och han vet också mina. så sånt här kan man ju inte bara kasta iväg.

HEJ JAG ORKAR INTE MED IDAG. TACK.

det är lugnt. kuratorn är redan på väg att kontakta de, men för en helt annan anledning dock.

recovery problems:

En av mina närmsta vänner tog nyligen livet av sig, ingen förklaring, inget hej då.
En annan nära vän har vart nära att ta livet av sig och jag kan knappt sova för jag är så orolig.
Min bästa kompis och en av dom få personerna som verkligen fattar mig och står mig riktigt nära blev ihop med tjejen jag är kär i, och jag har vart kär i henne i över ett år nu...

Och idag lyckades ett skämt gå för långt, så hon blev ganska arg på mig, han (min bästa vän) är skitsur på mig och pratar inte ens med mig längre...
Hon pratar med mig men det blir ansträngt för hon har sagt att hon har inte förlåtit det, även om hon fortfarande kan vara vän med mig, jag vet inte om han fortfarande vill vara kompis med mig...

Min mamma när så vidrig mot mig ibland. Psykiskt.