(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

"Du kanske vill tvätta dig då?" försökte Alice. "Eller få dina sår omlagda?". Hon ville bara göra något för någon annan för en gångs skull.

" Låt bara såren vara sa Arvid och ville inte att någon skulle behöva lägga besvär på honom då han förtjänade såren och blåmärerna

"Varför? Vill du förblödda?" frågade Alice och skakade på huvudet. Hon skulle hjälpa honom. Hon reste sig och sträckte ut sin hand till honom. "Kom med...".

Arvid tvekade han viste inte om de gjorde det här för att lura honom han tog försiktigt tag i den varma handen med sin kalla hand och tog sig upp.
Adam kände stark rädsla från Arvid och visste inte hur rädd han egentligen var

Alice log vänligt mot honom. Hon släppte hans hand och la en arm om hans axlar istället. "Vi går till stugan, där har vi allt ju...". Hon började gå.

Arvid gick försiktigt med henne han såg ner i marken under hela promenaden dit

Tillsist såg Alice stugan. Hon ledde in Arvid och började rota med bandagen och plåstren. Tillslut fick hon allt och började plåstra om Arvid. Hon kände sig väldigt glad över att få hjälpa.

Arvid viste inte varför Alice gjorde det här han lät henne göra det men inners inne ville han att såren skulle förblödda

Tillslut var alla sår ombundna. "Så där" log hon mot honom och lutade sig sedan mot väggen. "Säkert du inte vill ha blod? Det skulle nog hjälpa dig hela". Hon hade ångrat sig med sin tidigare tanke, när hon tänkte på blod blev hon nästan illamående.

Arvid satte sig mot väggen och la huvudet i sina knän
" Jag förtjänar inte att helas sa han tyst