Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon nickade och pustade ut.
"Han kommer bli en högjludd pirat." Kiliah flinade och såg upp å Ethan.
"Jag orkar gå. Behövde bara vila i någon minut." Hon log och tog sig upp och log mot honom.
"Så Sammi är som sin pappa?" Hon lade handen mot magen.

"En högljudd? Mer än alla piraterna tillsammans?", skrattade Ethan och reste sig upp från bänken. Han tog hennes hand i sin och hjälpte henne upp på fötter. "Okej, kom, jag leder vägen.". När de hade gått en bit och han hörde hennes frågade såg han åt henne. "Självklart, Sammi kommer att bli den mest fruktade piraten i historien.", skrattade Ethan och kramade om Kiliahs hand lite extra.
Han upptäckte besättningen med John och Cesar i spetsen. De hade samlats vid en annan hamn de lagt. Där låg flera skepp i hamnen, alla större än deras. "Wow, kolla in skeppen.", sa Ethan och betraktade ett skepp som så vackert var prytt i målade detaljer och karvat i dess trä i magnifika mönster. De andra i besättningen med Cesar började gå mot skeppet, men John stannade upp då han upptäckte Ethan och Kiliah. John väntade in de. "Så bra att ni kom, vi ska se första skeppet nu."

Hon skrattade och såg på honom.
"Jo det är väl bra. Han kommer vara den bästa." Hon såg på skeppen och såg sedan på John.
"Vi kommer lugna ner dig lite." Hon flåsade och klev upp på skeppet och såg sig om.
"Hon ser underbar ut." Kiliah log och såg sig om.
"Vart är de andra?"

Ethan skrattade åt hennes kommentar om deras framtida barn. Han såg på John som gav tecken åt de att gå före upp på skeppet. Ethan nickade sedan instämmande åt Kiliahs ord. Ja, skeppet såg fint ut. Han släppte Kiliahs hand och rörde sig över däck för att se sig om. Han gick ner på däck där han upptäckte flera rum, vilket ett kunde bli hans, Kiliahs och deras barn. Ethan log åt tanken och gick upp igen för att se till Kiliah. "Det är jättefint. Vad säger kapten, har han sagt något? Ska vi kolla på något mer skepp?"

Hon hade gått efter Ethan och såg sig om. Det var större en det gamla och hon nickade.
"Det är väldigt fint men kommer vi få välja rum du och jag?" Hon log och höll om magen och såg på John.
"ad säger du kapten? Är hon inte fin?" Hon sträckte på sig och lutade sig mot väggen och slöt ögonen.

"Ja, John vill se till att vi har det bästa för oss och barnet förstås.", sa Ethan och kramade hennes hand igen.
John hade kommit ner till nedre plan och upptäckte Ethan och Kiliah. Han nickade till hennes ord. "Ja, hon är fin, men jag tycker vi ska se till vilka andra alternativ vi har.", sa han och nickade. "Ta er tid, ingen brådska, vi andra går före till nästa skepp.", sa kapten John. "..Och förresten, Kiliah, kalla mig inte kapten. John går bra... eller pappa". Han kramade om hennes andra hand innan han gick före ut på däck igen för att se till nästa skepp.

Hon log och nickade.
"Kanske ett lite större kanske?" Hon hajade till och såg mot John och rodnade. Hon hade bara varit arti när hon tilltalade honom som kapten ute.
"OKej pappa." Hon log och började at gå mot utgången.
"Vi kommer på en gång. vi måste vara med." Hon log och såg över axeln.
"Eller hur Ethan?"

Ethan skrattade åt Kiliahs funderingar. Han höll med henne. Det hade inte varit fel med ett större skepp. Alla skulle trivas med de, särskilt när de var så många i besättningen. Alla skulle på så sätt kunna få lite ro och plats i sina egna tankar. "Javisst, du har helt rätt.", sa Ethan och nickade åt hennes ord.
John skrattade bara då hon kallade honom pappa och gick sedan före ut på däck för att kliva av skeppet för att sedan gå till nästa. "Ja, det är bra om vi är med.", sa Ethan instämmande och gick med Kiliah ut på däck och av skeppet för att sedan se till det andra skeppet. De verkade också större än deras nuvarande skepp. En till våning, men liknande detaljerade mönster karvade i träet och målningar som fick skeppet av verka exotiskt och dyrt. "Det ser fint ut.", sa Ethan åt Kiiah och beundrade skeppet på håll innan han gick efter kaptenen på skeppet.

Kiliah såg sig om och nickade. Det nya skeppet var aning större. Hon log när hon kikade in i ett av rummen med ett stort fönster som vette bakåt och log.
"Skulle förvåna mig om vi fick det här rummet om vi tar denna skönhet." Hon såg på Ethan och log mjukt mot honom. Såg sedan på Cecar med ett varmt leende.

"Vi får väl se vilket rum vi får isåfall.", sa Ethan och nickade igen till Kiliahs ord. Han såg ut genom fönstrets glas och upptäckte vattnet. Fin utsikt.
Ceasar hade upptäckt Ethan och Kiliah och såg sin chans att imponera på de. Han gick fram till de och berättade när skeppet blivit byggt och vilket material det bestod av. Ethan var inte intresserad, men nickade artigt ändå och log lättat då han synade kaptenen i rummet som visade att de skulle vidare. Han var inte nöjd med skeppet och ville se det sista. Cesar verkade en aning frustrerad då han ville få skeppen sålda kvickt, men nickade bara och gick före de ut ur rummet, upp på däck och frösvann ut på bryggan igen för att se det sista enroma skepp som låg i hamnen.